Stress uppsats

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar. Sedan 1997 har arbetssjukdomarna ökat med nästan fyra gånger, främst på grund av organisatoriska och sociala faktorer. 60 procent av dessa arbetssjukdomar var orsakade av stress och stor arbetsbelastning.


Stress

En undersökning som Arbetsmiljöverket gjort i samarbete med Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att stressrelaterade och psykiska besvär har fördubblats sedan 1997.

Stressen kan visa sig i många olika skepnader och situationer. Stress kan beskrivas som hjärnans och övriga kroppens reaktion på de krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika livssituationer. Just nu uppmärksammas stress till en hög grad av samhället. Det ligger i vår tid så att säga. Enligt den statliga Folkhälsokommittén är stress ett av de största och mest växande hoten mot svenska folkets hälsa. Detta eftersom det stressrelaterande symtomet har ökat mycket under de senaste decennierna. Stress är ett symtom som måste tas på största allvar, innan den gör för stor skada.


Hur stress påverkar kroppen

När vi ställs inför olika situationer som vi känner blir olustiga, de situationer vi inte klarar av skickar hjärnan ut stressimpulser genom kroppens stress-system, som verkar genom nervimpulser och hormoner. Impulserna sätter igång en mängd olika reaktioner i kroppen för att hjälpa den att ta itu med det som är stressigt. De organ som framför allt gör att kroppen reagerar på stress är det sympatiska nervsystemet och binjurarna. Detta sympatiska nervsystem tillhör de system i kroppen som inte går att styra med hjälp av viljan. Men det som främst händer hos en person som är stressad är att hjärtat slår snabbare och kraftigare för att mer blod ska kunna pumpas runt till de organ som behöver extra blod under stressen. Samtidigt dras blodkärlen ihop och blodets levringsförmåga ökar. Detta är enbart en beredskap ifall kroppen skulle utsättas för skador som kan ge blödningar. Lungorna är en del av kroppen som också tar skada under stress. De arbetar snabbare och detta påverkar andningen som blir djupare. Detta i sin tur medför så att blodet ökar i muskler och andra organ. Musklerna spänns och förbereder kroppen för flykt eller kamp. Stressen påverkar även mage, tarmar, immunförsvaret och hormonerna. I magen ökar halten av skadligt kolesterol gällande immunförsvaret så försvagas detta om stressen varar i en längre tid.

Jag har tagit lärdom att våra kroppar reagerar på stress på två olika sätt enligt specialister inom området. Dessa stressforskare menar att antingen vill kroppen kämpa emot eller så vill den bara fly.

1. Kampreaktionen gör att nervaktiviteten i det sympatiska nervsystemet och utsöndringen av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin i blodet ökar. Detta leder till att man får förhöjda blodfetter, en ökad puls och ökat blodtryck. Om stressmomentet försvinner eller minskar snabbt kan kroppen återgå till det normala tillståndet igen utan att det ger några speciella hälsorisker. Det kan även vara så att stressen inte avtar och håller i sig, detta påverkar hälsan negativt. Den höga pulsen, adrenalin och noradrenalin i blodet finns kvar.

2. Om stressen känns överväldigad och omöjlig att kontrollera uppstår istället en flyktreaktion. Den är betydligt mer krävande för vårt psyke och inte fysiskt som kampreaktionen. I flyktreaktionen så känner man sig beroende av andra, uppgiven, hjälplös, orolig och deprimerad. Vid denna typ av stressreaktion ökar aktiviteten i hjärnan som gör att hormoner skickas ut till binjuren. Binjuren ökar då produktionen av kortisol i kroppen. Könshormonet testosteron, insulin och blodsocker och fria fettsyror minskar istället sin produktion. Detta leder till att man känner sig orkeslös och saknar energi och man får svårt att minnas saker samt att koncentrationsförmågan minskar.


Stressorer

Stressorer kallas de orsaker som utlöser stressen i vår hjärna och i övriga delar i kroppen. Detta kan vara både fysiologiska Stressorer som t.ex. rökning, alkohol, miljön runt om mm. De psykologiska stressorerna kan vara mer relationsproblem, mobbning, vantrivsel på jobbet eller i skolan, brist på uppskattning ifrån omgivningen och en förlust av någon närstående. Aftonbladet har t.ex. nyligen i artiklar beskrivit olika faktorer som påverkar vår stresstålighet. Som just exempel som skilsmässa, nära anhörigs död och bråk med arbetskamrater respektive vänner är orsaker som kan öka stressen hos en person. Detta visar att stressen är ett problem i vardagen som börs ses över och tas på allvar.


Stresstolighet/orsaker

När en människa utsätts för olika typer av påfrestningar så tolkar hjärnan informationen. Tolkningen är individuell och olika människor reagerar olika starkt även om de utsätts för samma påfrestningar. Detta beror på att alla har olika hög stresstålighet. Hur hög respektive låg tålighet för stress man har kan bero på olika faktorer tex. arv, gener, hur vi äter, om vi tränbar och håller kroppen aktiverad och hur vi i övrigt klarar av att göra olika saker samtidigt. Jag som är en tävlingsmänniska löper större risk att drabbas av stressrelaterande sjukdomar enligt forskare. Det beteendet kallas A-beteende och kännetecknas av att man ofta är otålig, rastlös och jobbar mycket. Om man dessutom är lättirriterad, fientlig och aggressiv är risken ännu större att drabbas av en sjukdom som kom ifrån stressen. Det finns olika personer och beteenden ett av de andra är D-beteendet och som också ökar risken för stress. D-beteende har de personer som är hämmande och tillbakadragna i sociala sammanhang, och som är tungsinte och oroliga. Det finns en personlighetstyp som inte löper någon större risk inom stress och det är B-beteendet. Denna person oroar sig inte lika mycket och tar det ofta lugnt. Samarbete är nyckeltalet för denna person.


Symtom

Att se utifrån att en person har drabbats av stress till en hög grad är svårt att säga direkt. Det är ännu svårare för individen själv att erkänna för sig själv att man är stressad och att man faktiskt tar skada av stressen. Det vanligaste symtomet för stress är att man blir glömsk, ser mer eller mindre alltid trött ut, svårt att sova på nätterna, koncentrations svårigheter, att personen ifråga har massor av aktiviteter och uppgifter att utföra på en och samma gång och då kanske hälften är oväsentligt för tillfället. Det är därför man lyssnar till kroppens och själens signaler som ges ut och tar dessa på allvar. Stress går att leva med ett tag utan att kroppen tar skada men att under en längre tid leva med stressen som en del av vardagen så påverkar det kroppen och din personlighet negativt och stressen kan även leda till värre sjukdomar med tiden. Stressen kan först trappas upp och bli utbrändhet och det är det sista
steget/stadiet i stress-symtomet.


Psykodynamiska perspektivet

Det finns olika sätt att hantera stress på dessa ovan nämnda var hur du kan göra situationen lättare för dig själv. Tyvärr finns det personer som tar till andra medel som t.ex. alkohol, droger och nikotin. Somliga kan börja stress äta och der leder till ökad vikt och sämre självförtroende. Det finns professionell hjälp att få också som läkare, kurator, eller psykolog dessa ger råd om hur man tar sig ut ur stressen. Att byta stressmönster tar tid och behövs full energi ifrån personen i fråga.

Olika personer reagerar olika somliga går till läkare med magproblem utan att veta att det är stress andra bryter ihop och gråter över ingenting andra har svårt att ta sig samman sedan. Det kan vara en person som är väldigt framgångsrik på sin arbetsplats och gjort en bra insats under en lägre tid. Kommit upp sig och ligger på topp. Men han/hon kanske saknar trygghet och kärlek från omgivningen och detta pga. Han/hon spenderat för mycket tid och uppmärksamhet till jobbet och att göra en karriär. Denna patient har vänt på ”omeletten” kan man säga personen ifråga tror att all stress uppkommit ur arbetet men i själva verket är det privatlivet som stressar och relationer till andra som skapar den stressade tillvaron.

Detta är självklart en slutsats som uppkommer om man går till en expert en psykolog eller terapeut. Självklart finns det åtgärder som man personligen kan göra för att må bättre, men det är svårt att upptäcka det grundliga problemet och därifrån börja jobba med det.

Jag personligen tror att det är privatlivet som stressar min generation mest och inte arbetet, men skolan kan påverka många och skapa en stressig vardag för oss ungdomar. Mer planering ifrån skolans sida kan vara en åtgärd eller att elever lär sig hur man planerar och strukturerar upp olika arbetsuppgifter så att vi lär oss att hantera olika slags situationer. Högre struktur och planering kan minska stressen i vardagen. Som jag nämnde tror jag att man lagt för stor tyngd på att det endast är arbetet som belastar oss och skapar stress i vardagen för oss. Det är betydligt fler som belastas av stress ifrån privat livet och dess svårigheter gällande relationer, bråk, skilsmässor och anhörigs bortgång.


Positiv och negativ stress

Kroppen och själen kan reagera med positiv stress när man utsätts för lustbetonade påfrestningar som man själv har valt och känner sig stimulerad av. Exempel kan vara motion eller ett krävande, men roligt arbete. Men även om man trivs med sitt arbete klarar inte kroppen alltför mycket belastning. Därför kan positiv stress bli negativ om man inte lyssnar på kroppens egna signaler. All stress blir ohälsosam om kroppen är stressad för länge utan möjlighet att återhämta sig. Många som har ”gått in i väggen” har varit så motiverade av ett stimulerande arbete att de inte har haft någon balans i livet, och inte har brytt sig om alla varningstecken från kropp och själ.

Negativ stress uppstår istället när man känner olust och inte kan påverka sin situation. Det kan gälla både för privatlivet och i arbetslivet.
Sjukdomar och besvär som orsakas av stress

Stress som återkommer ofta, som är långvarig eller som är intensiv, är skadlig och kan ge upphov till sjukdomar. Det beror på att man har stresshormoner i kroppen och på att det sympatiska nervsystemet får arbeta för mycket.

Exempel på stressrelaterade tillstånd är hormonstörningar som kan leda till övervikt och högt blodtryck, eller hjärt- och magproblem
Höga krav med få kontrollmöjligheter
Det är när kraven är höga utan att man kan påverka situationen som stressen blir svår. Stress uppstår också när det är stora skillnader mellan vad man upplever för krav från omgivningen och vad man tycker att man kan klara av. Det kan både gälla när kraven är för höga, eller för låga. Till exempel kan stressreaktioner utlösas när kraven på kompetens och kunskap i arbetet är högre än den kunskap och kompetens man har.

Man har också sett att stressrelaterade sjukdomar kan uppkomma om det uppstår en obalans mellan hur mycket man måste prestera och vad man tycker sig få för belöning. Belöningen behöver inte vara pengar, utan är ofta social status, uppskattning, möjligheter till utbildning eller karriärmöjligheter. Men det finns gränser för hur mycket man kan jobba även om man får rätt typ av uppskattning och stimulans.

Att arbeta i ineffektiva organisationer utan tydliga mål är stressande.


Hantering av stress

Strategin att agera när det är möjligt kallas instrumentell coping och strategin att låta bli och snarare reagera känslomässigt kallas emotionell coping.
I forskningen kring emotionell coping finns en modell för de huvudstrategier vi använder i svåra situationer.

1.Konfrontation:
”Jag har försökt att ändra de ansvarigas uppfattning.”

2.Distansering:
”Jag försökte glömma det hela.”

3.Självbehärskning:
”Jag försökte hålla inne med känslorna.”

4.Söker socialt stöd:
”Jag har bett mina närmaste om råd.”

5.Axlar ansvaret:
”Jag kom fram till att det var mitt fel.”

6.Drömtänkande, eskapism:
”Jag hoppades på ett underverk.”

7.Planerad problemlösning:
”Jag gjorde upp en plan och följde den.”

8.Positiv omvärdering:
”Den erfarenheten gjorde mig till en bättre människa.”

Man kan reagera på olika sätt i påfrestande situationer. Vissa sätt kan lindra på kort sikt, men bidrar i längden till att försämra hälsan. Exempel är när man dämpar stress med alkohol, nikotin, droger eller mat. Det är också vanligt att försvara sig mot stress genom att förneka att den finns och inte lyssna till kroppens signaler. Om man länge har misslyckats med att klara av stressen leder det lätt till att man ger upp och avstår från att förändra sin situation fast det skulle behövas. Sedan finns den mer avancerade hjälpen att få som tidigare nämnt.

Åtgärder som man...