Colorado River

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Genom staterna Colorado, Utah och Arizona i USA flyter den 2 900 km långa Colorado floden. Den bildas av flera småfloder och bäckar någonstans i Klippiga Bergen och rann förut ut i de norra delarna av Kalifornienviken i Mexico. Idag har floden torkat ut innan den når havet i Kalifornienviken, och efter 10 större dammar och flera avledningar rinner endast en ynklig liten bäck ut någonstans i öknen.

Floden bar tidigare namnet Colorado River enbart väster om sammanflödet av Grand River och Green River, men numera kallas Grand River officiellt för Colorado även i sitt övre lopp. Green River i Utah är för övrigt Coloradoflodens största biflod.

Colorado River är den sjunde längsta i USA och binder samman hela sydvästra USA, ett område större än Frankrike. På samma sätt som den sammanbinder de stora naturområdena, ca 9000 km2 (244 00 Square-Miles), delar den regionerna runtomkring som inget annat element. Stat mot stat, landsbygd mot städer, indianer mot vita. Floden är en av världens mest lagstiftade, omtvistade och mest debatterade i världen, något som omvärlden kanske är ganska ovetande om.

Ett exempel finns längst ner i södra USA, på gränsen till Mexico.
Här har endast 700 farmare en gammal lagstiftad förtur på vattnet från Coloradofloden. De har under långa tider tagit så mycket vatten som de åstundat ur floden, och de tjänar ca 1 miljard dollar per år på sina odlingar. Det är först nu, efter 90 år som de börjar bli oroliga, då befolkningen och följaktligen motståndarna till denna lag, blivit betydligt fler.

Colorado floden har en otrolig sträckvidd. Från frusna höjder på ca 43 mil (14 000 feet) flyter den ner och slingrar sig i ca 233 mil (1 450 miles). Genom Rocky Mountains etsar den sig vidare och gräver sig igenom den km djupa Grand Canyon.

Floden var en gång en av de grumligaste i Amerika, och bar med sig 380 000 ton slam per dag. Idag är situationen annorlunda och under de senaste ca 60 åren har man haft kontroll på de rödslammiga översvämningarna som floden förutsakade. Floden har också den största fallhöjden i Nordamerika, vilket gynnar och medverkar till dammbyggnationerna. På grund av de många dammar som har byggts under de senaste åren har man även fått floden mindre grumlig.
Dammarna har dock bidragit till att floden nu står stilla och den naturliga floderosionen, i t.ex. Grand Canyon, fungerar inte längre. Djur och växter som har anpassat sig efter vårflodens häftiga framfart och dess grumliga vatten trivs inte, och försvinner därför helt. Vad som följaktligen sågs som en positiv handling från början lyckades, på relativt kortsikt, få en negativ effekt på såväl den biologiska mångfalden som flodens kretslopp.

Trots flodens längd bär den, förhållandevis, med sig lite vatten.
Jämfört med Mississippi, som har en vattenvolym på ca 480 miljarder m3 (400 million acre-feet) vatten per år, och Colombia River på ca 230 miljarder m3 (192 million acre-feet) vatten per år, för Colorado River endast med sig, genomsnittligen under 1900-talet, ca 18 miljarder m3 (15 million acre-feet) vatten per år.

Eftersom Colorado floden har en så stor räckvidd är många människor, liksom mycket natur, beroende av den för att livet skall kunna fungera och utvecklas. Det gör i sin tur att flodens utveckling, vare sig det är positivt eller negativt, påverkar många och mycket, i motsvarande riktning. Man får en s.k. dominoeffekt, en ganska vanlig följd i naturen i miljöproblem synpunkt. Man har t.ex. upptäckt två kemiska vattenföroreningar, som båda är mycket vattenlösliga och kräver komplicerad och dyrbar reningsteknik, i Kaliforniska ytvattentäkter och i Coloradofloden. MTBE, som påträffats i Kaliforniska ytvattentäkter, är en bensintillsats som skall ge en renare förbränning. Ammoniumperklorat, som upptäckts såväl i sjöar som i Coloradofloden, används i tillverkningen av raketbränsle och anses kunna störa sköldkörtels funktioner i människan. Dessa två miljögifter sprids alltså lätt i flodens kretslopp och berör allt fler allteftersom tiden går. Ett exempel på den påtagliga dominoeffekten. Det kan också vara så att en handling som ger ett positivt resultat i de norra delarna av flodens utflöde kan få en negativ inverkan på de södra delarna.

Problem inom livsmedelsproduktion, ekosystem, social stabilitet och fred mellan olika parter, är vad ökad brist på färskvatten ger idag. En flods roll och funktion är många, och skall alltid värnas om. Det är först när dessa rubbas som de verkliga problemen uppstår. Idag störs många floders balans runt om i världen, Colorado River där en bland dem.
Vi kan alltså finna problem, stora som små, längs med hela Coloradofloden. Ända från flodens födelse i Rocky Mountains finns tydliga störningar i den naturliga erosionen som floden medför. Man är här snabb med att ta till vara på det dyrbara vattnet. Genom att avleda vattnet österut, genom tunnlar och pipelines, förser man 280 000 ha (700 000 acres) av jordbruksland och flera städer, som bl.a. Denver med vatten.
Det här visar att allt fler människor är beroende av Colorado Rivers vatten idag än tidigare, då enbart de som bodde i förbindelse med floden hade tillgång till dess vatten. Studier visar att ca 15 % av allt vatten som transporteras i den södra delen avdunstar. P.g.a. vattenuttagen kan man därför se en större vattenbrist hos dem som bor inom flodens närliggande områden än hos dem som bor utom dess räckhåll, geografiskt sett.

Man kan säga att man har misslyckats att bevara Coloradoflodens funktion genom att inte hålla levande ett av de viktigare ändamålen, att inte låta den tillföra näringsämnen till havet. Det problemet har man fixat till ganska smidigt genom att bygga dammar, avleda vatten genom tunnlar och pipelines samt genom att överkonsumtion. En annan viktig funktion, som att upprätthålla ekonomiskt och kulturellt viktigt fiske har likaledes misslyckats. Liksom dess uppgift att skydda våtmarker, så att de genom egen kapacitet kan oskadliggöra föroreningar, skydda bördiga deltan och vattenkvalitet, upprätthålla salt- och sedimentbalanser såväl som dess roll att erbjuda naturlig skönhet, har på samma sätt försummats. Överlag har hela flodens naturliga funktion spelat ut sin roll. Det ända som Coloradofloden egentligen inte drabbats förhållandevis hårt av är förgiftning i dess övre lopp. Det gör att det finns en strimma av hopp i dess framtid. Det vill säga om åtgärder sker i tid.

Ett av de kanske mest påtagliga problemen längs med Colorado floden är det som påträffas i slutet av den, alltså i södra Kalifornien.
Idag förser pipelines människor i Los Angeles med vatten så att de kan fylla sina swimmingpools, de bidrar till att Las Vegas kan få ström åt sina kasinon och att grödor kan odlas i öknarna i Arizona, Kalifornien och Mexico Valley.

Att fler personer kan få tillgång till vatten i större mängder är alltid positivt. Dock uppstår komplikationer vid sådana här arrangemang, såväl i USA som i övriga världen. De så välmenande handlingarna kan snart få en negativ utveckling. Alltså, att tänja på naturens gränser är aldrig bra.
Kalifornien t.ex., var förut ett torrt landområde där öken förekom och där få växter överlevde. Idag har dess befolkning förändrat detta soliga landskap till en frodig trädgård där vindruvor och apelsiner växer, allt med hjälp av konstbevattning. Vattnet har de fått från Colorado floden.
Invånarna i de kaliforniska städerna har dock svårt att förstå var allt vatten tar vägen, då de ständigt ser det som en bristvara. Kanske inte så konstig då de är allt annat eftertänksamma med sitt användande.
På den negativa baksidan står Cucapá indianerna, även kallade flodfolket. De lever i Baya, Kalifornien i Mexico och är sist i kön gällande vattnet från Colorado River. De har under 2000 år fått sin näring från floden och dess närliggande område. Numer har dock området varit döende under de senaste 60 åren, och därtill också indianernas kultur. Området, som förut var ett frodigt delta, är idag bara ett smalt sumpområde med salt, överhöljt med bekämpningsmedel från omgivande odlingar.
Den en gång så rika flodmynningen är fylld med ogräs, skräp och tillfälliga pölar av ohälsosamt vatten. Knappt högt nog för att det ska hålla deras båtar flytande.

Colorado River aqueduct, en avledningsanläggning ca 24 mil (150 miles) söder om Hooverdammen, har kapacitet att ta upp 4 miljarder liter vatten per dag. Allt för södra Kaliforniens räkning.
Fram till 1990 kunde också Metropolitan Water District (MWP), som äger denna anläggning, i princip ta hur mycket vatten som de önskade ur Colorado floden, alltså ca 1,3 miljarder m3 per år.
Under torrperioder i södra Kalifornien har det förekommit allvarliga försök att konservera vatten. Torkan har öppnat möjligheter för nya lösningar som t.ex. transport av färskvatten i tankers, bogsering av isberg, pipelines från Colombia River i Washington State och avsaltningsanläggningar för att förvandla havsvattnet från Stilla Havet till färsvatten. Att ta vatten på närmare håll från Sacramentofloden i norra Kalifornien, har dock varit ett impopulärt förslag då nordkalifornierna anser att man då stjäl deras vatten.

USA försöker även att leda tillbaka vatten till sitt land från floden, innan den når gränsen till Mexico. Det lilla vatten som sedan når Mexico har en så hög salthalt att skördarna dör liksom fisk och andra vattenlevande organismer. Till skillnad från USA har Mexico inte heller, vare sig vatten eller ekonomi för att kunna ”skölja” sina odlingar med färskvatten för att få bort saltet från rotsystemet efter bevattningen, man får alltså en rad olika problem p.g.a. amerikanernas handlande.

1995 ansökte dock Mexico om ett vatten lån på ungefär 2,8 miljarder kubikmeter från Rio Grande/Coloradofloden. Det var en åtgärd som man ansåg nödvändig efter 3 år av svår torka, som dödat både boskap och skördar. USA avslog dock Mexicos ansökan av tre skäl. Dels för att de några månader tidigare redan lånat 28 miljarder dollar, dels p.g.a. rädsla för att Texas bönder då inte skulle få tillräckligt med vatten till sina odlingar men också för att Mexico redan förbrukat 95 % av sin andel, beroende på dålig planering, i 1944 års avtal mellan de båda länderna. För att citera källan till denna information, visar detta exemplet att vattenbristen hotar tre grundläggande aspekter av mänsklig trygghet; matproduktion, vattenkvalitet samt social- och politisk stabilitet.
Det skall även tilläggas att floden är en av de saltaste i världen och för årligen med sig 9 miljoner ton salt.

I min slutsats om Colorado Rivers situation idag som vattendrag, kan jag egentligen enbart försöka uttrycka min förvåning. Jag kan till viss del förstå varför floden befinner sig i det tillstånd sim den gör idag, men samtidigt frågar jag mig, varför?

Varför har ett land, ett av det mest utvecklade i världen, försummat en så stor naturlig källa som Coloradofloden enbart på grund av girighet, penningbegär och utan eftertanke gentemot varandra eller mot naturen? Jag kan inte förstå att man har kunnat bygga så många dammar, avleda så mycket vatten och överkonsumera i så hög grad att floden faktiskt lyckats torka ut på sina ställen, utan att ha anat hälften av de många följder som idag är självklara. Kanske är det inte så lätt att dra en slutsats om denna långa flod, eller att helt enkelt döma amerikanernas handlande. Det finns, som alltid, skäl...