Undersökningen genomfördes på ett medelstort livsmedelsföretag i Mellansverige. Företaget, som ingår i en globalt verksam koncern, är utsatt för konkurrens både internt och på marknaden. För att bli ett mer effektivt företag vill företagsledningen utveckla medarbetarna och skapa en mer ”familjär anda”. Målet är att få mer engagerade medarbetare som har både förmåga och vilja att ta ett ökat ansvar. En väg är att skapa ett ökat förtroende mellan ledning och anställda samt öka förståelsen för omvärldssituationen. Medlet att nå fram är förbättrad kommunikation mellan de olika grupperna i företaget. Ledningens upplevelse är att kommunikationen med de anställda och framförallt de kollektivanställdas fackliga organisation är bristfällig.Resonemanget i den praktiska och teoretiska genomgången har lett fram till en utveckling av den teoretiska modell jag formulerade i en tidigare undersökning på företaget. Den modellen behandlade begreppen kommunikation, motivation och förtroende samt hur de inverkar på möjligheterna att nå ett medvetet medarbetarskap. I en nu utvecklad teoretisk modell, där tonvikten ligger på småprat, motstånd och identitet, visar jag hur de olika faktorerna kan påverka varandra och ha betydelse för kommunikationen i företaget. En viktig faktor som förts in i modellen är småprat, dvs. det vardagliga pratet som dagligen pågår mellan de anställda.Syftet med undersökningen är att belysa samspelet mellan identitet, motstånd mot förändringar och småprat samt hur de påverkar kommunikationen. För att försöka fånga vad det pratas om i företaget samt få ett grepp om de nyanser som finns i uppfattningar hos de anställda och har jag valt att genomföra undersökningen med ett etnografiskt angreppssätt. Jag har genomfört deltagande observationer på möten med företagsledning, arbetsgrupper, fackliga förhandlingar och följt de kollektivanställdas dagliga arbete. Intervjuer har gjorts med såväl företagsledning, tjänstemän och kollektivanställda.Undersökningen har genererat ett omfattande empiriskt material vilket bekräftar företagsledningens uppfattning att kommunikationen inte fungerar riktigt bra. Flera av de goda ambitioner som ledningen har haft har successivt utvecklats till formaliserade måsten.Analysen visar att kommunikationen i betydelsen ömsesidigt utbyte av uppfattningar fortfarande inte är särskilt väl utvecklad. Oftare pratar de olika grupperna om och till varandra istället för med varandra. Den ”familjära andan” ifrågasätts som företeelse och flera anställda efterlyser en tydligare och rakare ledning. Analysen visar också på vikten av att det dagliga pratets funktion uppmärksammas. Småpratet funderar som ett filt...
