Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för
tillfället i en expansiv period. Företaget opererar på en marknad som under
senare år haft en ordentlig tillväxt. Denna tillväxt kan bland annat härledas
till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mängder
järnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer på
att öka produktionsnivåerna. Dock finns det vissa hinder till den tänkta
produktionsökningen. Framförallt måste produktionskedjan och den tillhörande
logistiken anpassas för att klara av den ökningen. För detta är en rad
investeringar nödvändiga att genomföra och några av dem har det redan tagits
beslut om. Av dessa kan nämnas övergång till en ny struktur för lastning och
utfrakt samt högre kapacitet för tågen tack vare längre tågsätt och nya
vagnar.
Detta examensarbete har uppkommit för att fastställa hur stor
produktionsökning den nya strukturen för malmlogistik kan hantera när den är
komplett utbyggd. Eftersom ingen vet vilka nivåer produktionen kommer att nå
i framtiden finns det ett intresse i att beräkna vilken nivå som är möjlig
att öka till innan en övre gräns uppnås och systemet inte klarar mer. När
systemets övre gräns är uppnådd bör begränsningarna identifieras och
analyseras. Det finns även ett intresse i att undersöka hur hanteringen och
införandet av nya vagnsätt skall ske samt vilka konsekvenser det medför.
Arbetets utförande har baserats på att identifiera flaskhalsar i produktionen
samt i den tillhörande logistiken för att finna delar som hindrar en
produktionsökning. Eftersom flera av dessa delar står inför en kommande
förändring har det funnits vissa svårigheter i att bestämma hur dessa
förändringar kommer att se ut och fungera när de är färdigställda.
Den flaskhals som kunde identifieras var Malmbanan, den järnväg som används
för att frakta de färdiga produkterna till hamnar i Narvik och Luleå. För att
öka kapaciteten i denna del av logistikkedjan har ett beslut tagits om att
övergå till Stax 30. Detta innebär användning av tyngre vagnar i längre
tågsätt. Axellasten ökar till 30 ton och i praktiken får man lasta varje vagn
med 20 ton mer än sin föregångare. För att ytterligare förbättra kapaciteten
skall dessa vagnar köras i vagnsätt om 68 stycken, jämfört med 52 stycken
tidigare. Sammanlagt ger detta en kapacitetsökning på 2.640 ton för varje
tågsätt eller ungefär 63 procent.
Övergången till längre och tyngre tågsätt vållar dock en del problem. Ett
problem är att Malmbanan inte riktigt är utbyggd för en övergång.
Mötesplatserna måste uppgraderas för att kunna användas vid möte med långa
tåg. Uppgradering pågår för tillfället för en del av mötesplatserna, men inte
alla. En annan del att ta hänsyn till vid införsel är intern anpassning till
tågen vid LKAB. Framförallt terminalen men även andra delar som lastning
behöver anpassas till tågen.
När inte alla mötesplatser uppgraderas omedelbart kommer det förmodligen att
dröja innan komplett övergång till Stax 30 kan ske. Olika metoder för
införsel har diskuterats. En är att börja köra med de nya vagnarna fast i
korta sätt om 42 stycken vilket blir lika långt som ett sätt med 52 stycken
av dagens modell. En annan metod är att införa hela, 68 vagnars sätt, stegvis
och samtidigt behålla den gamla vagnsparken. Denna metod fokuseras det på i
detta arbete. Genom underökning med hur det ser ut idag är det teoretiskt
möjligt att köra 4 stycken långa tågsätt på det norra omloppet. Dessa sätt
går dock bara e...
