Ekonomisk tillväxt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ordet ekonomi kommer av det grekiska ordet oikonómos och betyder hushållning. Ekonomiska aktörer är ett måste för att ett samhälles hushållning ska fungera. De aktörer kan delas upp i fem olika kategorier.

• Hushållen
• Företagen
• Den offentliga sektorn
• Kreditinstituten
• Utlandet

Hushållen: Hushållen förser företagen och den offentliga sektorn med arbetskraft och ersätts med lön.
Hushållen kan även få barnbidrag, studiebidrag, pensioner och andra bidrag, s.k. inkomstöverföringar, transfereringar, från staten.
Hushållen betalar skatt till den offentliga sektorn.

Företagen: Varor och tjänster produceras främst av företagen.
Företagen anställer och ger lön i ersättning.
För att tillverka en vara behövs det:
• Råvaror: Vatten, skog, odlingsbar mark, mineraltillgångar och andra naturresurser.
• Arbetskraft: I produktionsfaktorn arbetskraft inräknas människors kroppsliga arbete, men också det tekniska kunnandet.
• Realkapital: Bl.a. maskiner, fabriksbyggnader och transportmedel.

Den offentliga sektorn: Den offentliga sektorn är statens, landstingen och kommunernas verksamhet. Bland annat OECD-länderna har Sverige den största offentliga sektorn i förhållande till BNP.
Deras verksamhet betalas av mestadels skattepengar.
Deras utgifter är:
• Socialförsäkringar
• Sjuk- och föräldraförsäkringar
• Pensioner
Kreditinstituten: De vanligaste är bankerna, de tar hand om hushållens sparande och betalar i gengäld inlåningsränta till hushållen. De lånar även ut mot en utlåningsränta.
Riksbanken är den största banken.
Uppgifter som riksbanken har:
• Att ge ut sedlar och mynt.
• Att förvalta landets guld- och valutareserv.
• Att fungera som bankernas bank.
• Att ansvara för penning- och valuta politiken.

Andra kreditinstitut är:
• Bostadsinstitut: De lånar ut långfristiga krediter för bostadsbyggande och till företag.
• Finansbolag: Kallas ett drygt 100-tal företag som förmedlar krediter.
• AP-fonden: Får in stora pengar varje månad genom de pensionsavgifter som betalas in för ATP-systemet (allmän tilläggspension).
• Försäkringsbolagen: Spelar en stor roll på kreditmarknaden. Det är mycket pengar som företagen och svenska folket varje månad betalar in i försäkringspremier. För att de ska få någon avkastning på dessa pengar, köper de obligationer, aktier och fastigheter.

Utlandet: Utlandet är som företagen, de tar emot och ger tjänster etc.…

Marknadsekonomi: Marknadsekonomi i enkelhet. Utbud och efterfrågan bestämmer priset och vad som produceras på varu- och tjänstemarknaden. Utbud och efterfråga styr även lönerna på arbetsmarknaden och räntan på kreditmarknaden.
Detta kallas även kapitalism: De privata företagarna, kapitalisterna, äger fabriker och andra produktionsmedel och driver dem i vinstsyfte.

På vilket sätt kan politikerna påverka ekonomin i landet?

• Ett land med bra infrastruktur har möjligheter att utnyttja produktionsfaktorerna på ett effektivare sätt och därigenom få hög produktivitet med hjälp av de produktionsfaktorer som står till hands.
• Det måste finnas balans mellan låg- och högkonjunktur
De ekonomisk-politiska medel som finns att ta till för att uppnå de ekonomisk-politiska målen kan sammanfattas med följande ord:
• Penningpolitik
• Finanspolitik
• Arbetsmarknadspolitik
• Valutapolitik

Penningpolitik: För en privatperson eller ett företag är det inte oväsentligt hur mycket pengar man har. Tillgången på pengar är viktig också för staten.
Med penningpolitik menas den politik som förs av riksbanken och regeringen för att styra tillgången på pengar och krediter. Huvudansvaret för penningpolitiken har riksbanken som med hjälp av räntan försöker påverka det ekonomiska livet genom att göra det mer eller mindre dyrt att låna pengar. *Penningpolitik i enkelhet*

Finanspolitik: Finanspolitik innebär att regeringen använder statens budget för att reglera och motverka konjunktursvängningarna. Utan en aktiv finanspolitik skulle konjunkturcyklerna ha haft större svängningar mellan högkonjunkturens toppar och lågkonjunkturens dalar.
Det måste finnas balans mellan låg- och högkonjunktur.

Arbetsmarknadspolitik: Med arbetsmarknadspolitik avses alla statliga åtgärder som vill åstadkomma med full sysselsättning och förhindra arbetslöshet. Det var först på 1950-talet som arbetsmarknadspolitiken på allvar började ta form. Arbetsförmedlingarna, som från början varit privata eller kommunala, togs över av staten och fick allt större möjligheter att ge de arbetslösa arbete. De som började arbeta på annan ort fick familjebidrag och starthjälp

Arbetslösa kunde få omskolning eller beredskapsarbeten. Phillipskurvan visar sambandet mellan arbetslöshet och inflation. När inflationen är låg är arbetslösheten hög, och tvärtom.

Valutapolitik: När den korta räntan höjs blir det mer attraktivt för utländska investerare att placera i Sverige. Efterfrågan på kronor ökar och kronan blir starkare. Här kommer vi in på valutapolitiken som hänger ihop med penningpolitiken.

En fast valutakurs gör det lättare att planera för de företag som handlar med utlandet. Men den innebär också att inflationen i Sverige inte kan vara högre än i utlandet. Är den det måste vi devalvera. Det sänker kronans värde och ger exportindustrin en skjuts på kort sikt. På lång sikt driver det på inflationen.

Med rörlig kurs finns fördelen att risken för spekulation mot kronan minskar. En nackdel är att företagen får leva i större osäkerhet om kronans värde. 1992 beslöt Riksbanken att kronans kurs skulle vara rörlig och inte knuten till något valutasamarbete. Därför är det nu marknaden som styr valutakursen. Riksbanken håller sig utanför så länge valutakursen inte försvårar kampen mot inflationen.

Om Sverige går med i EMU kommer kronan att ersättas av euron. Euron kommer dock att ha rörlig växelkurs gentemot andra viktiga valutor som till exempel dollar och yen. Det innebär att risker och möjligheter kring växelkurser ändå kommer att finnas kvar gentemot stora delar av vår omvärld.

Vilka mål har den ekonomiska politiken?

Finansdepartementet ansvarar för den ekonomiska politiken. Det övergripande målet är full sysselsättning och hög och uthållig tillväxt.
Finansdepartementets övergripande uppdrag är att föra en ekonomisk politik för full sysselsättning, sunda offentliga finanser, stabila priser, tillväxt och ökad rättvisa. Finansdepartementet ska främja rationalitet, förenad med effektiva välfärdssystem och rättvis fördelning.
Regering och riksdag har fastslagit ett antal olika mätbara mål för den ekonomiska politiken:

Överskottsmål

• Det ska finnas ett överskott i de offentliga finanserna om två procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Sunda offentliga finanser är en förutsättning för tillväxt och sysselsättning och därmed för välfärden. Genom sunda offentliga finanser skapas en trovärdighet för den ekonomiska politiken. Därigenom stimuleras företagens investeringar och hushållens konsumtion av varor och tjänster. Utan starka offentliga finanser riskerar varje lågkonjunktur att framtvinga stora nedskärningar som försämrar välfärden. Målet började gälla år 2000.
Utgiftstak
• Ett utgiftstak fastställs för statsbudgeten för tre år framåt av riksdagen.
Utgiftstaket är en gräns för hur stora utgifter staten får ha under ett år. Utgiftstaken förhindrar att tillfälligt högre inkomster används för att bekosta varaktigt högre utgifter. Utgiftstaken är också ett verktyg för att uppnå det övergripande överskottsmålet för den offentliga sektorn. Utgiftstaken infördes 1997.
Prisstabilitet
• Prisstabilitet
Stabila priser är en förutsättning för en framgångsrik ekonomisk politik. En hög och svårutsägbar inflation har negativa fördelningseffekter. Dessutom försämras förutsättningarna för en uthålligt hög tillväxt. Riksbanken är den myndighet som har till uppgift att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Prisstabilitetsmålet infördes 1993.

Sysselsättningsmål

• 80 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska ha riktiga jobb.
Full sysselsättning står högst på regeringens dagordning. Genom en uthålligt hög sysselsättning kan en god välfärd, jämställdhet och rättvis fördelning värnas. Sysselsättningsmålet sattes 1998.

Socialbidragsmål

• Antalet socialbidragstagare ska minska till hälften fram till 2...