Jämnförelse av buddhismen och judendomen.

34 röster
38285 visningar
uppladdat: 2005-05-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Gudsbild

Buddhismen:
Inom buddhismen så är det Buddha som är grundaren. Han är en vanlig människa. Han har aldrig utgett sig för att vara någon form av gud, han har bara lärt ut sin lära. Han menar själv att det inte finns gudar eller någon form av Världssjäl (d.v.s. att det inte finns någon form av högre makt). Mer om Buddha kan du läsa om på avsnittet ”Grundaren”.

Judendomen:
I texterna som finns i Tanak (Judisk helig text, och judisk motsvarighet till Gamla testamentet) så berättas det om många olika gudar. Men efter hand så kommer tron på en enda gud fram (monoteism). Denna gud är Jahve, med sitt folk Israels barn.

Egna ord:
Buddha är ingen gud i sig. Dem har ingen riktig gudatro. Inom judendomen så har dem en gudsbild, deras gud är Jahve. Själv så håller jag mig till kristendomen och Jesus.


Lära, trossatser

Buddhismen:

Buddhister lever efter en som i början kan verka vara en negativ livssyn. De menar på att livet är ett ständigt lidande och att man återföds gång på gång. Enda sättet till att bryta detta är att släcka ”livstörsten”. Buddha menade att grunden till allt lidande var begär, att hela tiden vilja ha mer och mer, fast man egentligen hade allt man behövde. För att få ett slut på allt lidande så skulle man ha total likgiltighet inför livet och lidandet.
Buddhismen är i grund och botten ingen religion, därför är buddhister egentligen ateister. Buddhismen bygger på flertalet olika meditations tekniker. Buddha menade att han själv hade uppnått insikt och upplysning genom sin meditation. Den som förklarat bäst vad Buddhismens läror verkligen är, är Buddha själv.

På tibetanska kallas lärorna ”Chö” och på sanskrit ”Dharma”, båda betyder ”så som det är”. Buddhismen är ”en uppsättning verktyg” som lär oss se saker från ett annat håll, så som saker egentligen är. Många har ställt frågan om buddhismen är en filosofi, psykologi eller en religion. Vissa anser att det är en filosofi, i med Buddhas läror visar ett logiskt synsätt, men den är inte bara en filosofi. Andra anser att buddhismen är en psykologi, anledningen är att meditationen är till för att hjälpa människorna, det blir som psykologiska skolor. För att kunna släcka livstörsten och allt begär så ska man leva efter den åttafaldiga vägen. På så sätt så kommer man till nirvana (upplösning av personligheten).
Så här lyder den åttafaldiga vägen:
1. Rätt syn
2. Rätt tanke eller förståelse
3. Rätt lära
4. Rätt handlande
5. Rätt yrke eller livsuppehälle
6. Rätt strävan
7. Rätt uppmärksamhet
8. Rätt koncentration

Med andra ord så kan man sammanfatta detta med att man ska ha visdom, etik och koncentration.

Det finns olika sorters buddhismen. Buddha lärde själv ut tre olika sorters ”inriktningar” till tre olika människor. Den som ville undvika lidande, fick undervisning i orsak och verkan ”De äldstes lära”. De som ville göra mer för andra, fick undervisning i medkänsla och visdom. För dem som hade stark tillit till sin egen Buddha-natur fick undervisning i ”Diamantvägen”.


Judendomen:

Tron på att det finns en gud är en viktig ”pelare” i judendomens tro. Judarnas tecken eller bevis på förbundet med Gud visas med att alla nyfödda pojkar omskärs på åttonde levnadsdagen. Detta är en 3000 år gammal sed. När dem sedan fyllt 13 år så får han under sabbats gudstjänsten gå fram och läsa ur dagens bibeltext. Efteråt väntar en stor fest. Detta kallas för Bar mitzva, vilket betyder budets son. Efter denna händelse räknas killen som en vuxen man. Vilket motsvarar den kristna konfirmationen.

Samma sak händer för tjejen vid 12 års ålder (då hon anses myndig), den högtiden kallas Bat mitzva (budets dotter). Judar idag känner en stor samhörighet med staten Israel, som enligt Gud skulle vara deras land. Dem har en viktig tro på judarnas historiska uppgift som Guds vittnen (det utvalda folket). Det menas med att dem är menade för att göra ”prästtjänst”, att förmedla saker till folket och att visa människorna vägen till Gud.

Judarnas heliga skrift och bibel är det vi kallar för Gamla testamentet. De viktigaste delarna i den är de fem Moseböckerna. De kallas Toran, som betyder läran eller lagen.
Judendomen är inte bara en religion utan ett helt levnadssätt.


Egna ord:
I mina ögon så är buddhismen mer en meditations konst. Jag kan inte se buddhismen som en religion i sig. I och med dem inte har någon form av gudatro och så. Men å andra sidan så tycker jag att judendomen verkar rätt så klyddig. Det finns för mycket att följa och leva efter, sånt gillar inte jag.


Heliga skrifter

Buddhismen:

För att komma till nirvana, så råder man folket (även kallade lekmän) att följa de fem föreskrifterna.
1. Döda ej. Gäller både människor och djur. Många buddhister är även vegetarianer.
2. Stjäl ej. Man ska vara nöjd med allt man har och man ska inte tråna efter andras ägodelar.
3. Var ej otrogen. Man ska hålla sig till sin äkta hälft.
4. Berusa dig ej. Narkotika och alkohol är väldigt ovanligt.
5. Ljug ej. Sanningen är alltid bäst.

Vad som kommer att hända i nästa liv beror på hur väl man följer dessa ”regler”.

Buddha som först hette Guatama levde mellan 560 och 480 f. Kr. Han efterlämnade själv inga skrifter. Men hans lärjungar antecknade däremot flitigt allt han sagt. Även efter att han dött så fortsatte folk att skriva ner allt han sagt och gjort. Det hände ofta att fantasifulla legender slank in i berättelserna. Ungefär 200 år efter att han dött så sammanställde man många av hans skrifter, som kallades Tipitaka ”De tre korgarna”. Det är buddhismens heliga skrifter och innehåller:
– Regler för munkar och nunnor
– Buddhas liv och lära: vad han gjorde och lärde
– Filosofiska utläggningar, Buddhas tankar och funderingar om tillvarons mening, livets mål o.s.v.

Judendomen:

I judendomen så har man Moseböckerna och Talmud som man använder sig av. Dem innehåller många olika ”regler” och bud.
Toran innehåller de tio budorden, och anvisningar om hur människor ska leva.

I många år har det diskuterats hur man ska kunna följa Toran i vardagslivet. Somliga av dessa tankar är samlade i ett jätte stort bokverk på ungefär 6000 sidor. Det kallas Talmud. En ”bra” jude ska känna till flertalet av dessa, och kunna följa dem så gott han kan.
Judendomen betonar att även de ”högsta” människorna kan göra fel och misstag, men att Gud förlåter den som har ångrat sig och vill bättra sig. Han menar att ingen är perfekt.
Dem menar att han sa:
”Återvänd till mig, mina barn, så kommer jag och möter er.”

Egna ord:

Av dem här två religionerna på detta ämne så tycker jag att buddhismen verkar vettigast. De fem föreskrifterna verkar väldigt bra. I och med där står klart och tydligt om vad man ska och inte ska göra.
Precis som på förra rubriken så tycker jag att judendomen har för många stolpar att gå efter.


Kyrka, heliga rum

Buddhismen:

Buddhister har tempel som dem ber och mediterar i. I nästan vartenda tempel så möts man av en stor Buddha figur, som ska utstråla lugn och trygghet.

I templets centrum finns en tornliknande byggnad. Den kallas dagoba eller stupa. Vissa tror att en del av askan från Buddhas brända kropp finns i dagoban. Vilket man kan tro som man vill.
Meditation och böner behöver inte bara ske i tempel. Många har en egen ceremoni framför en Buddha figur varje morgon. Allt för att få så bra karma som möjligt så man kan leva ett bra nästa liv.


Judendomen:

Precis som vi har vår kyrka så har judarna sin synagoga. Synagogorna ser nästan lika dana ut i hela världen. Inte heller så har själva gudstjänsten förändrats så mycket under åren. Oftast sitter män och kvinnor åtskilda. Männen har alltid en liten hatt eller mössa på sig. Det är för att visa vördnad inför Gud. En synagoga är byggd så att spetsen (altaret) pekar mot öster. Längst fram finns även ett skåp som kallas arken, där förvarar man Torarullarna (de fem moseböckerna). Det finns inga präster inom judendomen. Ibland leds gudstjänsten av församlingens lärare och ledare, eller rabbinen. Det händer även ofta att en helt vanlig person leder den. Men vanligen så är rabbinen med och håller predikan.

Det förekommer även sång i gudstjänsten. I början av gudstjänsten så går rabbinen och ett par medhjälpare fram till arken och plockar fram en bok och lägger sen den på läspulpeten. Efter detta så läser ett antal män upp texter ur denna ”bok”. Texterna är skrivna för hand, alla texter är på hebreiska (språket som judarna snackar). Till varje sabbat gudstjänst så finns en speciell text att läsa. Under ett år går man igenom alla de fem Moseböckerna. Våra egna gudstjänster och kyrkor har själv haft den judiska synagogan och judiska gudstjänsten som förebild.


Egna ord:

Jag tycker inte att buddhismen och judendomen har något gemensamt när det gäller ”heliga rum”. Buddhismen verkar inte ha några riktiga gudstjänster, som judendomen. Däremot så tycker jag att buddhismen verkar bättre för människorna i och med det handlar om att tänka och meditera. Det är bättre än att sitta i kyrkan och spela intresserad av de fem Moseböckerna. Men jag gillar ändå judendomens ”vanliga” gudstjänst, kan vara för att den har likheter med kristendomen.
Riter, heliga handlingar

Buddhismen:

Munk eller inte??

Barnen och ungdomarna som går i vanlig skola skiljer sig inte så mycket från oss kristna. Även om vi är kristna och ”tror på Gud” så lyssnar vi på rock och pop, och gör saker som ungdomar gör. Samma sak gäller det buddhistiska ungdomarna, många av dem går i vanlig skola och beter sig som oss. Men det finns även dem som valt att gå i kloster, vid 12 års ålder. Vissa har valt det själv, andra är där för att deras föräldrar vill det.
Att ens pojke ska bli munk är nästan varenda buddhistisk förälders dröm. Munkar får mycket respekt i samhället. Det är nästan bara killar som blir munkar, det är ovanligt att tjejer blev munkar. Detta stod inte Buddha för, han hade total jämnlikhet mellan män och kvinnor. Men att bli munk är inte lätt. Först får man komma ut och kolla på klosterskolan, om man sen är intresserad så tar ”lärarna” reda på saker om en. Dem kollar även upp ens horoskop, har man tur så gillar dem det. Och då har man kanske tur så att man får börja där. För oss kan det verka trist att gå i klosterskola när man är så ”liten” men många av killarna gillar det och trivs där på alla sätt.
Man går i klosterskolan i fyra år. Man lämnar nästan aldrig skolans område, men föräldrarna får komma och hälsa på. Man studerar bl.a. Buddhas lära, lär sig hur man mediterar rätt, och följer alla regler som finns där.
Bara för att man blir munk så betyder inte det att man har bestämt sin framtid. Efter dem 4 åren så stannar vissa av munkarna vid något kloster och fortsätter som dem gjort. Andra kanske blir lärare, men är fortfarande munkar. Men många av dem lämnar munklivet och lever som ”vanliga” människor resten av livet. Är man munk så är ens främsta mål nirvana, och det är den åttafaldiga vägen dit som hjälper en dit. Men man måste även följa massa andra regler.
Dessa är reglerna:

- Inte äta efter middags tid (ca klockan 12)
- Man får inte hålla på med roliga saker som.t.ex. musik, dans och så vidare.
- Man får inte ha på sig smycken.
- Man får inte sova i bred säng.
- Man får inte ta emot guld, silver eller pengar.


Bara för att man är munk och har respekt från andra människor så betyder inte det att han lever ett graciöst liv. Detta är en lista på det man får äga:

- två orangefärgade kläder
- en gördel av tyg eller nål (slags kalsonger)
- en matskål
- en rakkniv
- en vattensil

Munkarna går ut varje morgon och får mat av folket. Det är en sak som alltid har funnits. Folket gör det för att bl.a. få bättre karma.
Munkarna får inte ha någon form av hår i ansiktet.
De använder även en vattensil för att sila sin dricka. Allt för att inte råka svälja ett oskyldigt smådjur. Regeln om att buddhister inte får döda något eller någon gäller även de minsta djuren, som t.ex. myggor.

Livet som munk kan verka väldigt trist. Men själva så menar många att de känner en stor inre glädje.
En munk säger:
”Jag har inget hus, ingen hustru, inga barn att förlora. Jag lever oberörd av tillvarons sorger och begär. Men det betyder inte att jag är isolerad från livet runt omkring. Tvärtom! Vi munkar ska vara föredömen, visa vägen för andra. Därför är jag ofta ute och tjänar folk.”
Det är inte ovanligt att folk kommer fram för att få råd om olika saker. Det kan vara allt från religösa frågor till vardags problem.

Judendomen:

Det första som händer en kille i judendomen är som jag innan har berättat omskärelsen. Killarna får då samtidigt sitt namn, medans tjejerna får sitt namn uppläst vid första gudstjänsten. Nästa rit eller heliga handling är Bar Mitzva och Bat Mitzva det är då dem kommer till myndighets åldern. För killar är det vid 13 års ålder och för flickor vid 12 års ålder. Man blir automatiskt Bar Mitzva och Bat Mitzva. Men för att visa att man är myndig så brukar man vara med i en gudstjänst och läsa en bit ur Toran på hebreiska.

När det gäller bröllop så sker det under en chupah, ett slags tält. Tältet ska symbolisera det första egna hemmet. Rabbinerna och kantorerna har även civilrättslig vigselrätt. För dem som inte vill viga sig i någon synagoga så finns det även mindre chupah som man kan låna av församlingen. Enligt traditionen så får varje brud efter vigseln en ketubah, alltså ett äktenskaps kontrakt. När man däremot ska skilja sig så krävs det en skilsmässodomare (rabbin), en Bet Din (tre religösa personer), två vittnen och en sofer, en skriftlärd med speciell utbildning för att skriva olika judiska dokument som exempelvis torarullar, giftermålskontrakt och giftermålskontrakt. Inför döden är alla lika. Därför så begravs alla i en likadan kista. Den som dött tvättas och sveps in i en vit svepning. Detta görs av Chevra kadisha. Det finns fyra judiska begravningsplatser i Stockholm, men det är endast två av dem som används idag. Dem två ligger i Skönadal och i Solna.

Egna ord:

Buddhismen och judendomen har inga direkta likheter. Om man ska leva som munk så måste man leva i celibat, och i judendomen så är det ”bra” om man blir gift. Däremot så tycker jag att judendomen liknar kristendomen en del, med alla gudstjänster o.s.v.


Buddhistiska munkar som ber

Historia och grundare

Buddhismen:

Buddhismen grundades av Buddha 500 år före Kristus. Buddha själv föddes ungefär 570 år f.Kr. i norra delen av Indien. Hans riktiga namn var Siddharta Gautama. Han föddes som prins, och fram tills han var 29 år gammal så kände han bara till ett liv i lyx och glamour. När han för första gången lämnade sitt palats så vändes hans värld upp och ned, när han fick se allting utanför. Under de tre följande dagarna så såg han tre olika personer, den ena var en väldigt sjuk person, den andra var gammal och den tredje var död. Han blev bekymrad för att inget av dessa tre saker gick att undvika. Dagen efter såg han en yogi i djup meditation och deras sinnen möttes. Buddha blev inspirerad av denna man, därefter lämnade han sitt hem och sin familj för att ge sig ut och söka efter läror, så han kunde övervinna lidande och död. Han studerade hos flertalet lärare men ingen av dem kunde visa han det riktiga målet.

Efter 6 år av djup koncentration (vid 35 års ålder) blev han upplyst. Under de 45 år som följde så lärde Buddha ut sina meditations konster till tusentals begåvade elever så att dem själva kunde bli upplysta.
Den som fick fart på buddhismen efter Buddhas död var Kejsar Ashoka. Har var en f.d. krigare men avsvor sig senare allt dödande och blev en hängiven buddhist. Han skickade missionärer till bl.a. Sri Lanka och Burma, där folk än idag är buddhister. Det är tack vare han som buddhismen idag är en världsreligion.

Runt år 1000 så försvann nästan buddhismen helt i Indien p.g.a. islams inmarsch. I Sverige tror man att det finns ca 10 000 buddhister, de flesta av dem är invandrare. Det är också svårt att säga hur många det finns i världen. Antalet skiftar från 300 – 600 miljoner.
Buddhismen höll även på att försvinna i början av 1900-talet. Men år 1956 så gick buddhismen starkt framåt. Då var det de kastlösas ledare Babasaheb Ambedkar som avsvor sig hinduismen och gick över till buddhismen. Många andra kastlösa följde då hans exempel, och antalet buddhister ökade från ett par 100 000 till flera miljoner. Idag är buddhismen majoritetsreligion i nästan hela Asien! Det finns även minoritets grupper över hela världen, även i Sverige.


Judendomen:

Det som idag är Israel beskrivs i Gamla testamentet som det land som kallades Kanaan. Det var dit Moses skulle föra judarna ut från Egypten. Vandringen dit sägs ha tagit 40 år och Moses själv dör innan de går över floden Jordan, på vars andra sida landet Kanaan ligger. Detta var ca år 1200 f. Kr. Erövringen sker under ledning av hövdingarna som leder de tolv stammarna.

De tolv stammarna lyckas efter erövringen enas om en gemensam kung, konungatiden inleds år 1000 f Kr. Därefter så delas Kanaan upp i två olika stater. Israel blir det nordliga riket och Juda det sydliga. Judarna försvinner från Israel ca 722 f Kr. Då det erövras av Assyrien. Därefter följer en rad förföljelser och andra hot mot judarna.Judar har aldrig riktigt haft ett eget land så som Buddhismen har Indien. Dem drevs ut från England år 1290, från Frankrike 1340. I Spanien hade dem stor frihet länge, tills kristendomen erövrade år 1492. Inga judar fick då bo kvar, många dödas eller flydde till muslimska länder. På 1700-talet flydde många judar till friheten i USA. Judarna blev ofta beskyllda när pest och olyckor härjade, därför fick dem bo i ghetto områden. Den alla värsta förföljelsen var under andra världskriget. Då det döda antalet av judar troligtvis har uppgått till 6 miljoner.

Dem som överlevde nazismen flydde tillbaka till ”hemlandet” Palestina. Men i Palestina bodde nu araber, som inte ville ge ifrån sig landet, i och med det varit deras i 300 år. Många strider skedde nu mellan judarna och araberna, FN kom med iden att dela upp Palestina i en judisk och en arabisk del. Den 14 maj 1948 så blev Israel en självständig stat, och deras nya flagga pryddes av Davidsstjärnan. Minst 600 000 araber fick lämna sina hus och hem och fly till de arabiska grannländerna. De flesta fick tas om hand i flyktingläger som finns än idag. Direkt efter att staten Israel bildats så utbröt det krig mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel vann och utvidgade sina gränser ytterliggare. I krigen som följde mellan 1967 till 1973 så erövrade Israel ännu mer mark.. Men judar anser än idag att hela landområdet är deras i och med Gud ger landet till Abraham och Israels folk.

Egna ord:

På detta område finns inte heller en enda likhet. Judarna har alltid blivit förföljda och hatade av de flesta, inte minst ”oss” kristna. Buddhismen framstår inte heller som en religion, buddhismen var något Buddha skapade, på så sätt vet vi att den finns och är riktig. Det är inte som med judendomen, man kan inte veta om allt är påhittat eller om det stämmer, var det människorna som skapade Gud, eller Gud som skapade människorna?


Etik, så ska man göra och inte göra

Buddhismen:

Buddhismen har inga ”regler” efter hur man ska och inte ska leva. Huvudsaken är att inte leva i överflödig lyx och så vidare. En etik ”regel”, eller egentligen inte regel det är mer en moralisk sak som alla gör, är att ge munkarna mat och sånt.

Judendomen:

Judendomen har något som kallas för kosher mat, här kommer lite information om det:
Kosher betyder lämplig, när man snackar om Kosher så menar man Kosher mat. Maten måste vara tillagad och slaktad på ett visst sätt (enligt judiska matlagar) för att en jude ska få äta det. Här är några av lagarna:

1. Bara en del djur är tillåtna att äta. Kor, får, fisk och höns är okej att äta, medan svin, skaldjur, hare och kamel är förbjudet.
2. Djurslakten ska ske så smärtfritt som möjligt. Det är människornas ansvar att se till så att djuret lider så lite som möjligt. En del av lagen säger att en kalv inte får slaktas i sin mammas närvaro, det vore för smärtsamt för djuren.
3. Man får inte ha mejeri och kött produkter i samma måltid. Detta har inte att göra med hälsa utan med helighet. Dem menar på att det är mjölken som får djuren att växa, vilket är sant. Men att dricka mjölken och att äta köttet i samma måltid vore grymt. Så därför häller man aldrig grädde i kaffet om man ätit kött eller serverar smör till bröd när man ätit en kötträtt.
För att göra allt bättre så har man även två olika uppsättningar porslin. En för köttmåltider och en för mejerimåltider. Detta gäller även grytor och bestick.

Den svenska lagstiftningen tillåter inte kosher slakt. Vilket gör att färskt kosherkött inte finns att köpa i Stockholm. Men däremot så finns det att köpa fryst kosherkött och andra kosher produkter i Stockholm. Men dem svenska judarna fortsätter ändå att kämpa vidare för att få en lagändring.

Egna ord:

Det är nog lättare att leva som buddhist, man kan göra i stort sett som man vill, och leva det vardagliga liv man lever. Vilket är bra.
Men man kan även förstå judarna, och deras medkänsla till djuren. Men å andra sidan så kan man inte gå och fundera hela tiden på hur djuren känner det o.s.v. Djuren har alltid varit människomat och så kommer det att fortsätta länge till.


Högtider

Buddhismen:

Buddhismen har inte många högtider. Den viktigaste man har är Vesak. Det är dagen då Buddha föddes, dog och upplystes. Denna dagen inträffar på fullmånedagen i april/maj. Även de andra fullmånendagarna är högtider. Då går buddhister till ett tempel, stupa eller dagoba för att be och meditera och för att offra saker inför en bild av Buddha.

Judendomen:

Judendomen har flertalet olika helgdagar och högtider, här är en lista på dem:

Shabbat
Rosch Haschana - nyårsdagen
Jom Kipur - Försoningsdagen
Sukot - Lövhyddofesten
Shemini Atseret - Slutfesten
Simchat Tora - Torafesten
Chanuka - Tempelinvigningsfesten
Purim
Pesach - Påsk
Jom Hashoa - Förintelsedagen
Jom Haatsmaut - Israels självständighetsdag
Shavout - Veckofesten
Tisha Beav
Tu bi-Shevat
Lag Baomer

Rosch Haschana:
Kallas på svenska domens dag eller nyårsfesten. Man firar den i september-oktober. Man firar denna dag till minne av Skapelsen och man inleder samtidigt det judiska året. Man ställer sig ofta frågan: Håller vi måttet inför Gud?

Jom Kipur:
Även kallad försoningsdagen. Denna dag firas 10 dagar efter nyårsfesten. Detta är årets heligaste dag och man ägnar sig nästan bara åt fasta och ånger, man försonas med Gud. Förr lastade man synderna på en bock och drev ut den i öknen, där av namnet syndabocken.

Chanukka:
Detta är ljusfesten som firas i november eller december.
Man firar till minne av hur templet i Jerusalem renades från avgudadyrkan
I form av Zeusstaty i samband med ett uppror av Judas Mackabeus 165 år f.Kr, vilket ledde till självständighet i nästan 100 år.
Festen varar i åtta dagar, och varje dag tänder man ett ljus på den åtta armade ljusstaken (chanuckastaken)  Chanuckastaken borde inte förväxlas med menoran som är den sjuarmade ljusstaken, som ingår i Israels vapen. Chanukkan är nästan som vår julafton barnen får nämligen presenter.

Pesach:
Påsken som innan firades i samband med kornskörden, firas nu till minne av när Moses ledde folket ut ur Egypten. Sedermåltiden i hemmet ska påminna en om den svåra tiden före uttåget ur Egypten. Vid matbordet ska det då alltid stå en tom plats till profeten Elia.

Schavuot:
Veckofesten. Firades förr i samband med veteskörden. Den infaller 50 dagar innan påsk och påminner om hur Moses fick Guds tio budord på Sinaiberget. I kristendomen så motsvarar den pingsten.

Sukot:
Lövhyddohögtiden. Firades förr i samband med vinskörden. Denna fest är ett avslut på det judiska året och firas nu till minne av ökenvandringen. Man bygger lövhyddor i trädgården och bor i dem.

Egna ord:
Judendomen har många högtider att hålla reda på, man firar och tänker mycket på hur dem forna judarna hade det under alla förföljelser. Buddhismen har däremot inga ”riktiga” högtider. I och med Buddha bara var en människa.


Symboler

Buddhismen:

Buddhismen har sitt hjul, som symboliserar den åttafaldiga vägen. Det kallas lärans hjul och har åtta stycken ekrar som motsvarar de åtta punkterna i den åttafaldiga vägen. Hjulet är även en jättegammal solsymbol.

Judendomen:

Judarna har Davidsstjärnan, det var den stjärnan alla judar var tvungna att bära under andra världskriget. Men även menoran ljusstaken kan man se som en symbol för judarna. Den ingår i Israels vapen.

Egna ord:
Här har jag själv inte så mycket att säga. Alla har sina egna symboler, vissa snyggare än andra.


Olika riktningar

Buddhismen:

Buddhismen brukar man dela in i två olika inriktningar. Den ena är hina...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Jämnförelse av buddhismen och judendomen.

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2013-12-18

    Bra fakta

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-05-11]   Jämnförelse av buddhismen och judendomen.
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4252 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×