Detta arbete har gjorts på uppdrag av Vägverket Region Skåne och behandlar framtagandet av en landskapsanalysmetod, som kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier.
Stråkstudier görs i ett tidigt skede i vägplaneringsprocessen och utförs för att få ett sammanhang längs ett helt vägstråk inför framtida förändringar. En stråkstudie består av flera olika delar och görs på en övergripande nivå där den speciellt tar fasta på de stora dragen. En av delarna kallas för gestaltningsprogram och behandlar det visuella landskapet som en väg går genom. Gestaltningsprogrammet är viktigt då det fungerar som en vägledning och ser till helheten när arbeten utförs längs med en väg. Idag finns en skrift som tar upp hur gestaltningsprogram ska användas på nationell nivå och samtidigt som det här arbetet skrevs höll Vägverket Region Skåne i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne på att ta fram ett dokument för hur gestaltningsprogram ska användas på regional nivå. Dessa arbeten tar dock inte upp stråkstudier, då detta är ett relativt nytt begrepp inom Vägverket.
I en inledande teoretisk bakgrund definieras olika begrepp, vanliga vid diskussioner om landskap, som kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I diskussionen om landskap och landskapskaraktärer konstateras att identitet och orientering har stor betydelse för upplevelsen av resan. Även betydelsen av landskapsanalyser diskuteras, samt vad de innebär i det här sammanhanget. Tyngdpunkten i arbetet ligger på framtagandet av en landskapsanalysmetod anpassad till gestaltningsprogram i stråkstudier. Olika analysmetoder och praktiska exempel på hur landskap kan analyseras studeras och redovisas kortfattat som bakgrund till denna analysmetod. Bland annat redovisas de metoder som Kevin Lynch tog fram i "The Image of the City", som till stor del ser till visuella aspekter och som ligger till grund för många arbeten rörande landskapsanalyser. Efter varje redovisad metod diskuteras vad som är bra med metoderna och hur de kan användas för gestaltningsprogram i stråkstudier. Utifrån dessa exempel plockas de delar ut, som kan anpassas och användas till den översiktliga nivån i stråkstudien och sätts samman i en analysmetod. Metoden är uppdelad i olika delar:
• Översikt - som ger en första inblick i vad det är för område och varför det ska analyseras.
• Landskapsupplevelse - som tar upp hur vägen upplevs från landskapet och hur landskapet upplevs från vägen.
• Historiskt perspektiv - visar på markanvändning och bebyggelsestruktur genom tiderna. Här redovisas även hur vägens läge i landskapet har förändrats.
• Värdering - tar upp de positiva och negativa värden längs med vägen utifrån de kriterier som anses viktiga för sträckan.
• Framtida utveckling - vad kommer att hända längs och runt om vägen i framtiden. Här ge även de förslag som analysarbetet kommit fram till.
Arbetsprocessen med att ta fram en analys kan ses som en spiral då ökad kunskap kan leda till att tidigare genomgångna skeden måste redigeras. Ju längre tiden går, desto mer smalnar spiralen av och desto precisare blir arbetet.
I en fallstudie längs väg 108 prövas den framtagna analysmetoden. Avgränsande element, identitet, orienterbarhet oc...
