Bakgrund och problem: Vid utformningen av årsredovisningen står bolag inför flera problem.
Medvetenheten om årsredovisningens målgrupp är central och betydelsen av att öka förståelsen
för den information bolagen levererar har på senare år erhållit en alltmer framträdande roll.
Liksom andra bolag står även SKF inför problematiken att utforma årsredovisningen så att den på
bästa tänkbara sätt fyller sitt syfte. Att reagera på de synpunkter ett bolag erhåller från marknaden
är således viktigt för att upprätthålla förtroende för bolaget. Årsredovisningen som kommunikationsmedel
är idag ett aktuellt ämne och elementärt område för bolaget och det är centralt för
bolagen att finna rätt nivå i sin informationsgivning, en nivå som i den här uppsatsen på uppdrag
av SKF kommer att behandlas.
Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte är att bidra till att förbättra SKF:s årsredovisning. Vidare är
syftet att utröna vilken information aktiemarknaden efterfrågar och undersöka hur SKF i
årsredovisningen presenterat den informationen. Efter en jämförelse gentemot ett urval av andra
börsbolag är syftet att presentera de områden i SKF:s årsredovisning som bör förbättras
alternativt tillfogas. Uppsatsen är således menad att mynna ut i en rekommendation, vilken
redogör för de områden som SKF bör ha i åtanke vid utformningen av årsredovisningen.
Metod: Det empiriska materialet har insamlats dels genom intervjuer samt medverkande vid
föredrag och dels genom granskning av tio årsredovisningar. I syfte att uppnå hög grad av
validitet har det vid utformandet av såväl frågor som upprättandet av granskningens checklist
valts att utgå från uppsatsens syfte och problemdiskussion. Den informationsasymmetri som
existerar mellan bolagen och marknaden är ett tillstånd som med begränsad sannolikhet kommer
att försvinna, vilket lett till att uppsatsen präglas av ett kritiskt och försiktigt förhållningssätt.
SLUTSATS: Det som av analytiker efterfrågas i bolagens årsredovisningar karaktäriseras främst av
en önskan om tydlighet, enkelhet samt relevans. Därmed torde årsredovisningen vara kort,
lättförståelig samt i större utsträckning anpassas utefter analytikerns informationsbehov.
Paradoxalt, med avseende på denna slutsats, kan tyckas vara att en högre uppfyllelsegrad av
analytikerns informationsbehov snarare tenderar att öka årsredovisningens omfattning än att
reducera densamma. Således åskådliggörs den komplexitet bolagen ställs inför vid utformningen
av årsredovisningen. Vidare tenderar vissa av bolagen ej att vara medvetna om vem som är den
huvudsakliga användaren av årsredovisningen, detta då flertalet av användarnas önskemål i vissa
årsredovisningar förbisetts. Samtliga bolag uppvisar en låg uppfyllelsegrad av användarnas
Årsredovisning
- Utifrån perspektivet användarnas efterfrågan
önskemål inom åtminstone ett av de granskade områdena, något som påvisar att det finns
utrymme för förändringar samt förbättringar i samtliga granskade årsredovisningar. Slutsatsen
om SKF:s årsredovisning är att den framstår som väl utformad och genomtänkt då den erhåller
granskningens näst bästa omdöme, men likväl finns vissa förbättringsområden.
FÖRSLAG TILL VIDARE STUDIER: En intressant aspekt vore att utföra en studie där en jämförelse
mellan analyt...
