Kräftfisket i Råneälv utgör en gemensam resurspool, en sk. common - pool
resource (CPR). Runtom i världen utarmas sådana resurspooler i allt snabbare
takt eftersom ett stort problem med allmänna resurser är att de kan tömmas
men det är mycket svårt att stänga användare ute. Kräftbeståndet i Råneälv
är av arten flodkräfta, vilken är väldigt känslig för både sjukdomar och
miljöförändringar. Vad är det då som gör att man fiskat kräftor i Råneå
sedan 1960-talet och det finns inga tecken som tyder på att resursen skulle
vara hotad av överutnyttjande? Detta trots att resursen måste möta även både
biologiska och ekonomiska potentiella hotbilder.
De regler som den amerikanske professorn Elinor Ostrom med kollegor
återfunnit som en sorts nyckelförutsättningar hos fungerande
förvaltningssituationer bildar designprinciper för utformandet av
institutioner för hållbar förvaltning. Dessa åtta (sju används i uppsatsen)
designprinciper har kommit fram genom mer än femton års forskning om
gemensamma resurspooler världen över. Går det att återfinna dessa i
organisationen runt kräftfisket i Råneälv och beror den lyckade
förvaltningen på eventuell förekomst av dessa designprinciper eller behövs
det mer för att allt ska fungera?
Uppsatsens syfte är att analysera institutionerna runt den gemensamma
resurspoolen som kräftbeståndet utgör med hjälp av Ostroms designprinciper
och the IAD ? framework. Dessa både formella och informella institutioner
möjliggör ganska stora regelbundna uttag ur resursen. Ändå överlever den och
dessutom utökas. Dessutom undersöker uppsatsen om det finns ytterligare
faktorer så som förekomst av socialt kapital eller speciella fysiska,
biologiska orsaker till den hållbara förvaltningen.
Frågeställningarna är
- Vilka är de regler och institutioner som organiserar förvaltningen
av den gemensamma resurpoolen kräftfisket i Råneälv så att den inte riskerar
utarmning?
- Varför ser de formella och de informella institutionerna ut som de
gör?
- Vilken betydelse har de traditioner och festligheter som är
förknippade med fiske och ätande av kräftor, för skapande av socialt kapital
och resursens bevarande?
Uppsatsens tredje kapitel tar upp en del biologi i syfte att förstå varför
vissa regler ser ut som de gör. Enligt IAD?framework och Mark T. Imperial,
forskare i ämnet CPR:s, börjar alltid analysen av institutioner i den
biofysiska världen eftersom den påverkar vad institutionerna behöver skydda
resursen ifrån.
Genom litteraturstudier av lagtexter och en kvalitativ intervju med
byaåldersmannen, ordförande och talesman i Rånbyns samfällighetsförening,
fann jag de regler som organiserar förvaltningen av resurspoolen. De har på
alla nivåer stora likheter med vad the self - governing model och
IAD-framework funnit som nyckelförutsättningar för hållbar förvaltning. Och
det
har nog en stor del i den lyckade situationen. Det sociala kapitalet är dock
svårt att se och mäta, men man kan få indikationer på att det finns genom
att studera normerna i samhället, den lokala kunskapen om resursen och i
vilken utsträckning användarna faktiskt följer reglerna. Det handlar om att
lita på "de andra". Det spelar ingen roll om reglerna är framtagna enligt
konstens alla regler om inte användarna följer dem. Regler fungerar inte av
sig själva...
