Bakgrund: Idag så står M&A gjorda av Europeiska företag för en signifikant del av det totala antalet M&A (Gaughan, 2002). Ett exempel är diskussionen mellan två av Europas största lastbilstillverkare, MAN och Scania. M&A där svenska företag är inblandade har faktiskt nått en rekordnivå under 2006. Trots detta så kvarstår det fortfarande en tvetydighet om M&A innebär direkt framgång eller snarare nederlag för de inblandade. En förklaring till detta är synergier i allmänhet och kostnadssynergier i synnerhet eftersom de utgör en stor del av drivkraften mellan M&A. Men fortfarande så finns där ett stort antal författare som hävdar att företagen inte lyckas att förstå och senare integrera de för företagen specifika resurser som leder till själva synergin. Det kan därför hävdas att resurser spelar en extremt viktig roll i M&A och således att ”the resource based view theory” kan utgöra ett utmärkt verktyg när man försöker analysera uppkomsten av kostnadssynergier.Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva uppkomsten av kostnadssynergier och att analysera faktorer som har en inverkan på uppkomsten av kostnadssynergier.Metod: Sex företag, verksamma i olika branscher och med gedigen M&A erfarenhet har undersökts genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. De empiriska resultaten har därefter blivit analyserade med hjälp av den teoretiska referensramen.Slutsats: Graden av kostnadssynergier som kan och vill realiseras beror på olika faktorer och aktiviteter. Mer exakt så har både köparens och målföretagets storlek samt deras företagstyp en stor inverkan. Vidare, så spelar ägarstrukturen, och eventuell budgivning från andra företag en stor roll i jakten på synergier. En så kallad ”Due Diligence” har sagts utgöra en viktig aktivitet, särskilt den tekniska granskningen men också sagts vara mer associerad med legala aspekter än med identifiering av kostnadssynergier. De faktiska synergierna som verkligen var realiserade har identifierats i ett flertal primära och sekundära aktiviteter hos företagen. Huvuddelen uppnåddes dock genom skalfördelar i produktion och inköp genom att utnyttja båda företagens resurser. Dessa resurser har sedan omfördelas eller avskaffats hos målföretag såväl som hos köparen. Der är också tydligt att bara avskaffa administrativa duplikationer inte kommer att resultera i några större kostnadssynergier. Istället är det de större inköpsvolymerna och de bättre utnyttjade resurserna i produktionen som har resulterat i de största besparingarna. Men synergier har också uppnåtts genom att omfördela resurser och på så sätt lyckats uppnå så kallade ”Learning curve advantages” och genom att dela med sig av olika typer av kunskaper mellan företag i så kallade konglomerat. Dessa olika typer av kostnadssynergier har dock visat sig kräva olika lång tid för att kunna bli realiserade. Att konsolidera inköp kan snabbt generera fördelar medans avskaffandet av identiska aktiviteter inom företagen har visat sig kräva längre tid. Längst tid tar det att sammanföra produktionsaktiviteter. De...
