Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnå en
enhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU har
fastställt att från och med 1 januari 2005 ska medlemsländernas noterade företag tillämpa
samtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus på marknadsorienterad redovisning
och ställer mer omfattande krav på upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 Rörelseförvärv
har som målsättning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvärv. Standarden
är en av de mest diskuterade då den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökade
upplysningskrav. Tidigare undersökningar har visat att företag inte har lämnat fullständiga
upplysningar under första tillämpningsåret, men har lyft fram en förväntan på en förbättrad
redovisning redan 2006.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida redovisningen av
upplysningskraven i IFRS 3 har utvecklats och visat sig i företagens årsredovisningar
dessutom undersöka redovisningsexperters syn på utvecklingsprocessen.
Avgränsningar: Författarna har avgränsat studien till noterade företag på
Stockholmsbörsens, som ingår i Nordiska listan, Large Cap som har genomfört rörelseförvärv
enligt IFRS 3 både räkenskapsåret 2005 och 2006. Vidare har studien avgränsats till
upplysningskraven till 67, 70 och 76 i IFRS 3 och därmed kommer inte övriga delar i
standarden att behandlas.
Metod: Både en kvantitativ och en kvalitativ studie har genomförts. Den kvantitativa studien
omfattar en årsredovisningsgranskning av 27 företag som har gjort rörelseförvärv både år
2005 och 2006 och datan har testats statistiskt. Den kvalitativa studien innefattar intervjuer
med fyra redovisningsexperter. Avsikten med denna studie är att den ska ge en förståelse
kring de kvantitativa resultaten.
Slutsatser: Den kvantitativa studien visar att det inte går att statistiskt säkerställa att företagen
har uppfyllt fler av IFRS 3:s upplysningskrav 2006. Den marginella förändring som är synlig
har främst uppmärksammats där företagen har utvecklat omfattningen av upplysningarna.
Utifrån intervjuerna med redovisningsexperter har det främst lyfts fram att tillämpningen av
upplysningskraven är en omfattande och tidskrävande mognadsprocess. Svenska företag är
inte vana vid de resonemang som krävs i upplysningarna och de förstår inte logiken bakom
vissa upplysningskrav. Författarna tror att framtida praxis kommer att präglas av en
homogenare förändringsprocess vilket kommer att åskådliggöras i företagens redovisning
genom att de blir mer likformiga i tillämpningen av IFRS 3:s upplysningskrav.
Förslag till vidare studier...
