Hur strukturen påverkar utfallet: en studie av genuspedagogers implementering av jämställdhets- och genusfrågor i nio kommuner

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

När skollagen reviderades 1995 fick jämställdhet en mer framträdande plats. Skolverket bedriver tillsyn av skolorna i Sverige och de har redovisat att skolornas förutsättningar att bedriva jämställdhetsarbete är mycket olika. Staten har uppmärksammat detta i Budgetpropositionen 2002. De har avsatt medel för att utbilda pedagogiskt kvalificerade resurspersoner i jämställdhet och genuskunskap. Målet var att det år 2004 skulle finnas minst en utbildad lärare/pedagog i varje kommun. Genuspedagogerna ska i sin utbildning få redskap för att implementera aktivt förändringsarbete i skolans vardag. Policyskapandet inom skolan har många gånger haft ett uppifrån perspektiv, nya bestämmelser har tillkommit från staten innan de gamla har blivit implementerade. Forskning visar att skolor ofta endast tar till sig delar av förbättringstankar. Många forskare har lyft fram betydelsen av en skolas kultur, vilka normer, uppfattningar, värderingar och attityder som sätter sin prägel på verksamheten och de människor som verkar där. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter som genuspedagogen har att initiera och implementera aktivt förändringsarbete i skolans vardag. Hur kan genuspedagogen fungera som stöd och resurs för andra lärares aktiva förändrings och utvecklingsarbete? Vilken betydelse har strukturen för genuspedagogens möjligheter att genomföra sitt förändringsarbete? I uppsatsen formulerades en hypotes att genuspedagogens möjlighet att arbeta med jämställdhet ökar om informella och formella regler överensstämmer och om det finns stöd från överordnade. Hypotesen testas genom att två frågeställningar besvaras. Vilka aktörer påverkar genuspedagogens möjligheter till implementering av jämställdhets- och genusfrågor? I vilken struktur, i bemärkelsen normer och regler, verkar genuspedagogen? För att finna svar på frågorna har en fallstudie genomförts av nio genuspedagoger i olika kommuner. Uppsatsen har visat att genomförandestrukturen är viktig, framförallt att det finns en strategi ...