Riksdagskvinnors livssituation i Tyskland och Sverige : en jämförande studie

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Trots att andelen kvinnor i de tyska och svenska parlamenten på senare tid ökat, är kvinnorna fortfarande i minoritet, dock i högre grad i Tyskland än i Sverige. Tidigare förklaringar som belyst denna problematik har bl.a. fokuserat på begränsningar i kvinnors möjligheter att få tillträde till den politiska maktens rum. Denna studie fokuserar istället på den situation de kvinnor som redan fått en plats i parlamentet ställs inför. Studien syftar till att undersöka de som riksdagsledamöter verkande tyska och svenska kvinnornas livssituationer. Utifrån presenterade välfärdsstatsteorier, organisationsteorier, diskursteori samt feministiska metateorier, skapas en teoretisk modell som syftar till att förklara karriäryrkeskvinnans livssituation. Den teoretiska modellen sätts sedan i relation till relevant bakgrundsempiri om respektive lands statsstruktur och riksdagsorganisation, vilket medför att ett antal hypoteser om riksdagskvinnornas livssituationer kan härledas . Dessa hypoteser bygger bl.a. på antagandet om att arbetssfärens och hemsfärens motstridiga krav på kvinnorna skapar problem i deras livssituation. Huvudhypoteserna predicerar att riksdagskvinnorna upplever problem i livssituationen och att problemen är större för de tyska än de svenska kvinnorna. De från modellen härledda hypoteserna belystes respektive testades mot insamlad enkätdata, omfattande 62 procent av de under år 2001 verkande tyska och svenska riksdagskvinnorna. Huvudhypoteserna bekräftades endast vad gäller en av tre undersökta problemaspekter, nämligen den om kvinnornas höga avkall på familjeliv och fritid. Som förväntat gällde detta i högre grad tyska än svenska riksdagskvinnor. Att hypoteserna inte i alla avseenden kunde bekräftas indikerar att den teoretiska modell jag använt inte är fulls...