Cirkusdirektörens dotter

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jostein Gaarder

Petter är en norrman med ovanligt mycket fantasi. Han har så mycket fantasi att han hur lätt som helst kommer på invecklade historier. Han måste ofta tömma huvudet på historier och skriva ner dem på papper. Trots detta har han ingen lust att bli författare. Han gillar inte att få beröm och att stå i rampljuset. Egentligen är han en väldigt inbunden person.

En dag träffar Petter en ung man som drömmer om att bli författare. Det enda problemet är att han inte vet vad han ska skriva om. Petter visar vad han har skrivit under dagen och säljer det till mannen för några hundralappar. Därmed har han börjat sin karriär inom ”författarhjälpen”.

Petter börjar leta upp blivande författare (och de som redan är, men inte har nåt att skriva om). Han säljer massor av sina historier och många slutar som hyllade böcker. Allt sker i hemlighet; han låter varje person tro att han är den enda som han hjälper. Till slut börjar ändå det hela att urarta. Två nästan likadana historier dyker upp på olika ställen och ett rykte sprids om ”spindeln”.

Det är en mycket bra bok. Spännande historia, men jag tycker ändå att den kunde ha skrivits bättre. Det finns mycket som jag tycker han har missat. Det är många trådar han kunde spunnit vidare på. Till exempel är det ingen av alla författare som ångrar sig efter att ha köpt en synopsis. Det är lite slarvigt skrivet på vissa ställen. Med en så här bra grundidé skulle han kunnat skriva en ännu bättre bok.

Språket kan vara lite svårt att förstå för ovana läsare. Och kanske är det lite svårt att hänga med i Petters tankar ...