Att fly till ett nytt land på grund av krig är svårt nog. Att i det nya landet skapa ett värdigt liv igen är kanske ännu svårare. Den stora arbetslösheten och problematiken med segregerade områden vittnar om svårigheter att hitta rätt i det nya landet. Integrationen är ett livslångt projekt för individen, och den första tiden i landet är avgörande för den fortsatta integrationsutvecklingen. Mitt syfte med detta arbete är att försöka förstå vad flyktingar går igenom vid ankomsten till kommunen, när introduktionsprocessen, som ska vara det första ledet i integrationen, börjar. För att kunna ge en bild av detta valde jag att utgå ifrån en socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism. Eftersom detta är ett mycket omfattande tema avgränsade jag mig till Lunds och Helsingborgs erfarenheter av integrationsprocessen under åren 1994 och 1995. Syftet har jag försökt nå genom att besvara följande frågeställning: Hur har kommunerna genomfört integrationen av nytillkomna flyktingar i Lund och Helsingborg under perioden 1994 och 1995? Hur kan vi med hjälp av symbolisk interaktionism förstå flyktingarnas möte med det nya landet? Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av tio semi-strukturerade intervjuer. Undersökningen är alltså av kvalitativ karaktär. Två intervjuer är gjorda med anställda på flyktingmottagningen i Lund respektive Helsingborg och de övriga åtta gjordes med flyktingar från f d Jugoslavien. På grund av det begränsade antalet intervjuer kommer undersökningen inte att vara representativ, men analysen av materialet kan bidra till bättre förståelse av flyktingarnas situation i mötet med det nya landet. Analysen av det empiriska materialet gjordes utifrån symbolisk interaktionism vilket gav en mycket insiktsfull blick i flyktingarnas erfarenheter av integrationsprocessens början. Den centrala punkten i uppsatsen är förändringen av individernas roller till följd av flykten från hemlandet och återanpassningen till det nya landet. Från att ha passiviserats under vistel...
