Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS från och med 2005 skall tillämpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fått möjligheten att välja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestånd. Standarden, som benämns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gäller för alla börsnoterade bolag och ger företagen två värderingsmöjligheter; värdering enligt anskaffningsvärdemetoden eller värdering enligt verkligt värde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att värdera sitt fastighetsbestånd till verkligt värde.
Övergången till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens årsredovisningar förändrats i flera avseenden. Verkligt värde metoden har lett till att företagen kunnat räkna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. Detta har i sin tur lett till att även beslutsunderlaget för intressenterna och värderingsmännens arbete påverkats en hel del.
Syftet med denna uppsats är att beskriva IAS 40:s effekter på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar samt hur denna standard påverkar såväl kreditgivares lånebeslut som värderingsmännens arbete och ansvar.
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Informationen har inhämtats från personliga intervjuer med två kreditgivare, en värderingsman samt med respondenter från två noterade fastighetsbolag. Vi har i vår uppsats använt oss av det hermeneutiska förhållningssättet, då vi har utgått från vår förförståelse och tidigare erfarenheter. Vidare har vi även använt oss av en abduktiv ansats.
Vi har kommit fram till att IAS 40 och dess värdering till verkligt värde har påverkat fastighetsföretagens årsredovisningar i vissa avseenden. Dessa förändringar uppkommer som en följd av att det verkliga värdet nu syns i företagets balansräkning och inte enbart i en not. Vidare har även värderingsmännen fått en större roll sedan införandet av standarden....
