Processorn

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

CPU är samma sak som processor. Detta är en kisel platta med en enda integrerad krets på. På denna platta sitter miljontals elektroniska strömbrytare och banor som utför de uppgifter som datorn ger den. Processorn är alltså datorns hjärna, en styrenhet. Processorn är den mest känsliga delen i datorn, men skyddas av olika höljen och skydd för att inte den ska gå sönder när man byter den.

Oscillatorn, bestämmer klockfrekvensen som avgör hur pass fort processorn ska arbeta. Oscillatorn är en styrkristall som synkroniserar olika signaler mot varandra. Klockfrekvensen anges i MHz (Megahertz), vilket vill säga antalet miljoner svängningar per sekund. En Pentium III – processor kan arbeta i 500MHz vilket innebär 500 000 000 operationer per sekund.

Det är processorn som säger till adressbussen, att leta reda på adresser att säga till styrbussen att skicka datorbussen till.

Databussen överför information fram och tillbaka mellan de olika kretsarna i systemet tex.(tangentbord,mus-mikroprocessor-minnet). Den är dubbelriktad dvs. den överför data i båda riktningarna.
Kontrollbussen bär på sammanhållande signaler mellan processor och alla de enheter som är anslutna till de olika bussarna. Typiska signaler på kontrollbussen är läs, skriv, avbrotts och återställningssignaler av olika slag. Adressbussen börjar och bär adressen från processorn till de enheter som är anslutna till databussen. Den används alltid tillsammans med databussen för att ange källan till destination för data som överförs på databussen.

Det finns flera coprocessoren, den vanligaste är matematikprocessorn som gör allt från grafiken i ett avancerat spel till att räkna ut avancerade matematiska formler. Hur många coprocessorer som processorn innehåller beror på vad man ska använda datorn används till. Det räcker med en vanlig processor, men det sparar enormt mycket tid att ha coprocessorer eftersom arbetet då delas upp på flera enheter. Mattematikprocessorn förkortas MMX.

FSB står för Front Side Bus, något många processorer numera har. Det är den som ”talar” med minnet. Register är benämningen en minnescell i processorn. ALU är ofta ett prefix för komponeter tillverkade i aluminium.

Systemresurser är vad som krävs för att kunna köra ett visst program.
Klockfrekvensen avgörs av hur många svängningar som sker i sekunden.

Processorn passar bara i en viss sockel, det är den som gör att den inte passar till alla moderkort. Processorn behöver kylning för att fungera och inte överhettas och gå sönder. Den största tillverkaren av processorer är Intel en av deras huvudkonkurrent är AMD

Hur en processor ser ut inuti:
Men det är inte bara processorn som avgör datorns hastighet utan även övriga delar, för man kan inte utnyttja processorns fulla kapacitet om det är lägre kapacitet på t.ex. grafikkort eller ramminne.

Med andra ord är en dator sällan starkare än sin svagaste länk…


Källor