EMU

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Debatten kring EMU är en väldig djungel av påstådda fakta, gissningar och fördomar. Debatten är svårtillgänglig och kärnan i den är oftast förklädd i en mängd byråkratiska omskrivningar och svårförstådda meningar.
Debatten om Sveriges eventuella medgång i EMU är långt ifrån avslutad och vi kan nog vänta oss fler folkomröstningar i framtiden.Under nästa folkomröstning kommer vi att vara röstberättigade och därmed, förutsatt att vi vill vara med och bestämma i vår demokrati, skyldiga att ta ställning.
Ett ställningstagande som jag efter att ha läst lite om EMU finner otroligt svårt och jag tror att de flesta människor låter sitt ”favoritpartis” ställningstagande gälla för dem också. Här i växer en stor portion fördomsfullhet fram i fråga om partiernas ståndpunkter, man skall
t ex inte behöva förknippas med t ex moderat skattepolitik bara för att man är för EMU.

Jasägarnas största och mest lättförståliga argument är att det skall bli lättare att röra sig inom Europa, inte så komplicerat helt enkelt. Man slipper vara beroende av växelkontor och kan med större lätthet jämföra olika länders prislägen. Tanken är också att prislägena inom EU skall utjämnas och på det sättet främja konkurrensen mellan de olika länderna. Med de nya priserna skall producenterna på sikt inte kunna gömma sig bakom svag valuta och billig arbetskraft. En annan tanke är att stabilisera världsekonomin så att inte dollarn och den amerikanska ekonomin får för stor makt i Europa. Dollarn har ju länge varit en gångbar valuta inte bara inom USA utan även i länder som Ryssland, gamla kolonialmakter men framför allt de ekonomiskt utvecklingsbara länderna i Afrika. En tanke med euron är att motverka denna utveckling och stoppa dollarn från att bli en ”världsvaluta”.

Dessa är de argument som jag tyckte var lätta att ta in och förstå.
Nejsägarna å sin sida trycker mer på urholkningen av demokratin och att Sverige förlorar makten över sin egen ekonomi. Detta bottnar i att Sverige (liksom alla andra medlemsländer) tvingas avskaffa sin riksbank. Eurons ”riksbank” befinner sig istället i Frankfurt och kan inte påverkas så mycket av det svenska valet eller de svenska synpunkterna.

Ett annat problem är att EMU troligen kommer att minska våra löner.
Sverige har en bättre ekonomi än det europeiska snittet och kommer således av konkurrens tvinga sänka våra löner till en allmäneuropeisk nivå.
Tanken bygger lite på att Europa skall utveckla en gemensam ekonomi men vägen dit torde vara omöjlig. När de fattigare medlemsstaterna kommer med i EMU kommer vår rika del av Västeuropa aldrig klara av omställningen.

EMU kan också i viss mån styra vår skattepolitik och det i sin tur leder till stor förminskning av den offentlige sektorn, Sveriges största och förmodligen mest stabila och pålitliga arbetsgivare. Vad man också bör fundera på är vad ett EMU intåg skulle göra för kvinnorna i den offentliga sektorn. Att kvinnorna har de mest utsatte anställningsformerna inom den offentliga sektorn är ju känt sedan tidigare och att de kommer drabbas hårdast är troligt.

Att skapa sig en egen uppfattning om EMU är lättare sagt än gjort. Jag vet inte om det beror på att jag är ung och lättpåverkad men det känns som att jag ändrar åsikt hela tiden även om jag senare kom att favorisera nejsidan. Tanken på att bli av med en så stor del av vårt svenska koncept med den ”ofantliga sektorn” skrämmer mig och...