Att välja och välja bort ­ litteraturundervisningen på gymnasiet sett som inkludering och exkludering

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Under 006 fördes ett stort antal språk- och kanondebatter i flera svenska medier. Detta tillsammans med dagens mångkulturella samhälle och skola återaktualiserar diskussionen om kanon i allra högsta grad. Syftet med examensarbetet är att undersöka verksamma svensklärares inställning till litteratur och kanon. En empirisk studie baserad på enkätfrågor och kvalitativa intervjuer ligger till grund för resultaten som visar att läraren har stor individuell frihet i att utforma sin undervisning. Det är främst litteratur från väst i form av det västerländska kulturarv som finns tillgängligt i skolans läromedel, som dominerar och det finns hos flertalet lärare en medveten eller omedveten värdering av litteratur i termer av bra och dålig. Resultaten har också analyserats genom begreppen inkludering och exkludering. Fyra underkategorier användes för att se på vilket sätt elev, litteratur och samhälle kommer med eller utestängs från undervisningen och vad konsekvensen av detta kan bli. Kategorierna är kulturell inkludering, påtvingande inkludering, ofrivillig exkludering samt frivillig exkludering. Det är läraren som bestämmer vad eleverna får med sig och vad de förnekas i litteraturundervisningen såväl av olika kulturella perspektiv, samhällsdiskussioner och personliga läsupplevelser. Därför är det viktigt att levandehålla diskussionen i samhället kring kanon och dess eventuella inverkan på undervisningen samt utformningen av densamma. Lika angeläget är det att upprätthålla en dialog...