Immunförsvaret

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Immunförsvaret


Våran kropp har olika försvarssystem mot infektioner.
Först så finns det ett allmänt försvar. Det kallas också för det yttre försvaret och består b l a av huden som avger salter och dödar bakterierna. Även upphostningar som avlägsnar smittämnen i luftrören, och magsäckens saltsyra som förintar mängder av bakterier ingår i det allmänna försvaret.
Kommer de farliga ämnena förbi detta och in i kroppen så finns ett inre försvar - Immunförsvaret. Mer om det sedan.
Det finns också något som kallas för interferon. Det är ett arteget ämne som stimulerar kroppens egna celler att försvara sig mot virus. När ett virus attackerar en cell utlöser cellkärnan en signal för att börja producera interferon. Detta transporteras sedan till andra celler för att förvarna att ett hotande virusangrepp kommer att komma. Då startar de cellerna en produktion av antivirusproteiner som hindrar virus att föröka sig.


Immunsystemet är en viktig funktion i våran kropp.
I kroppen finns de vita blodkropparna som ständigt är på jakt efter främmande ämnen. De kan känna igen en främmande eller sjuk cell genom att varje cell har antigener på sig som fungerar som ett slags fingeravtryck.
Det finns många olika slags vita blodkroppar och alla har varsin uppgift. Det finns ätarceller som äter upp de sjuka cellerna och så kallade lymfocyter. Hjälparceller är en slags lymfocyt. När ett främmande ämne (främmande antigen) hittas i kroppen aktiverar hjälparcellerna andra lymfocyter.
Då kommer mördarcellerna till undsättning och de har ett speciellt gift som de dödar de fientliga cellerna med. Det finns också ett speciellt lymfocyt som tillverkar och avger antikroppar. De är ändå de mest effektiva när det gäller att döda främmande celler. Antikropparna är som små klor som fastnar på antigenerna och gör så att de bildar en stor klump som ätarcellerna sedan kan sluka. Detta går ju mycket snabbare. Ätarcellerna får i sig mycket fler farliga celler samtidigt.
Antikropparna måste passa exakt på antigenerna. Antigenerna ser ju olika ut beroende på vilket farligt ämne det är. Därför måste det massproduceras speciella antikroppar för varje nytt sjukt ämne man får i sig i kroppen. Detta tar ju lite tid och därför så kan virus och bakterier föröka sig och en sjukdom kan bryta ut.


Minnesceller är viktiga för att man ska kunna bli immun.
Du har säkert hört talas om immunitet i samband med medicin och sjukdomar. Ordet immunitet betyder "oemottaglighet för infektion". När du är immun mot någon sjukdom t e x mässlingen så kan du inte få den. Du är skyddad. Din kropp har byggt upp ett försvar mot den här sjukdomen, men hur går det egentligen till?
Minnesceller bildas för att komma ihåg det främmande antigenet varje gång i får ett virus i kroppen. Nästa gång man får samma smitta kan försvaret därför sätta igång mycket snabbare och smittoämnena kan bekämpas innan sjukdomen bryter ut. Då kallar man det att man blivit immun mot just den sjukdomen.



Ibland är immuniteten kortvarig, b l a för förkylning. Den kan också vara livslång som t ex röda hund och mässlingen. Har du alltså haft mässlingen en gång så riskerar du inte att få den en andra gång.


Vi kan också bli immuna på medicinsk väg.
Det finns fler sätt att bli immun på än den "naturliga vägen" som jag nyss beskrev. Vi kan b l a få immunitet med hjälp av vaccin. Då injicerar man det smittoämnet som man vill bli immun mot. Inte så mycket att man blir sjuk förståss, men tillräckligt för att immunförsvaret ska aktiveras. Det framställs då antikroppar och minnesceller för just den sjukdomens antigen. Man är immun. Vaccinering måste ibland upprepas som t ex mot stelkramp och polio.
Det tar en viss tid att via vaccination bygga upp ett eget försvar. Har man inte tid att vänta finns Serumbehandling. Detta gäller när man redan har fått smittan. Då hjälper ju inte vaccination eller det egna försvaret. Då kan man injicera färdiga antikroppar som finns i serum från blod som har haft den smittan som man har. Detta får man både från djur och människor. Det varar dock inte så länge eftersom att antikropparna tar slut efter ett tag och det egna försvaret blir passivt.
En nyhet är att man numera kan man framställa antikroppar med hjälp av genteknik.


Allergier har med immunförsvaret att göra.
Att vara allergisk är inget sällsynt. Antalet allergiker ökar och idag har ungefär var tredje svensk allergiska besvär. Själv är jag allergisk mot gräs.
Allergier beror på att kroppens immunförsvar reagerar onormalt. När man kommer i kontakt med vissa ämnen i t e x mat, damm, mögel eller djurpälsar så bildar de vita blodkropparna många speciella antikroppar - IgE-antikroppar. De sätter sig på histaminbildande celler. Histamin bildas även vid en vanlig infektion hos alla människ...