På våra två förskolor finns det böcker som står prydligt i sina hyllor, på något sätt ingår det som en naturlig del av vår förskolekultur. Men frågan är då om böckerna används och läses? För oss båda finns det ett stort intresse av böcker och högläsning vilket gjorde ett självklart val av undersökningens syfte.
Syftet med undersökningen är att få en helhetssyn och försöka förstå hur pedagoger upplever sin syn på högläsning och dess betydelse för barns språkliga utveckling och samspel i en lärandesituation. Vi vill även undersöka om det finns olika omständigheter som eventuellt skulle påverka högläsningssituationen såsom miljö, vardagens tid, kommunikation och samspel. Undersökningen genomfördes med fem pedagoger som blev intervjuade, urvalet var kvinnor i olika åldrar med olika utbildningar som barnskötare och förskollärare. De intervjuades med hjälp av diktafon och det gjordes även anteckningar under tiden. De blev också informerade om de etiska forskningsprinciperna. Intervjuerna höll en låg grad av standardisering som enligt Patel och Davidsson är viktig för att intervjupersonen fritt ska kunna tolka utifrån sin egen inställning och tidigare erfarenhet.
Som teoretisk förankring har vi använt oss av Vygotskijs teorier som beskrivs av författare som Hwang, Nilsson och Strandberg. Vi har även använt oss av litteratur som vi ansett ha den innebörden om högläsning som syftar till våra frågeställningar.
Teorierna och litteraturen som vi fördjupade oss i la grunden för våra intervjufrågor och som vi senare tillsammans med vår handledare såg klara tematiska indelningar. Genom svaren såg vi tydligt att vi kunde fortsätta och analysera genom våra indelningar som hjälpte oss att tydliggöra pedagogernas tankar i de olika inriktningarna.
Resultatet av intervjuerna presenteras i en sammanställning i varje deltema. Resultatet, tidigare forskning, teoretisk förankring och vår egen tolkning knyts samman till analys och slutsatser. Sist presenterar ...
