De senaste åren har trenden för upprättandet av hållbarhetsredovisningar ökat
samtidigt som intressenternas krav på bolagen att redovisa en transparent bild av
verksamheten, har följt därefter. Intressenterna efterfrågar inte bara hur bolagen
förhåller sig finansiellt utan vill även ha upplysningar på hur de behandlar
miljön, ser på sociala och etiska frågor samt den ekonomiska aspekten som hör
därtill. Hållbarhetsredovisningen är idag ett frivilligt redovisningsområde som
endast funnits på marknaden i ca 10 år. Det finns ingen klar definition på vad
den ska innefatta eller hur bolagen ska redovisa sitt hållbarhets arbete. Det finns
dock ett flertal olika riktlinjer och rekommendationer på marknaden att tillgå
både för upprättandet och granskningen av en hållbarhetsredovisning. Men
frågan är om dessa är tillräckliga för att ge en rättvisande bild av bolagen.
Syftet med studien är att, sett utifrån revisorns perspektiv beakta om granskning
av hållbarhetsredovisningar borde lagstadgas eller om dagens riktlinjer ger en
rättvisande bild av bolagen.
Författarna har valt att bygga studien på en kvalitativ metodansats då de har för
avsikt att erhålla en djupare förståelse i ämnet. Genom semistrukturerade
intervjuer med personer från fyra revisionsbyråer, har författarna insamlat
empirin. Då det många gånger är revisorer som granskar bolagens
hållbarhetsredovisningar, och uppsatsen utgår från deras perspektiv, har
intervjuer endast genomförts med revisorer.
Studien har lett författarna till slutsatsen att, obligatorisk granskning av
hållbarhetsredovisningen inte bör lagstadgas då många bolag inte har fullt
utvecklade och mogna för granskning. Att granska ett sådant bolag skulle vara
obefogat och kosta för mycket. Viktigt är att nyttan överstiger kostnaden för att
det ska vara relevant att upprätta redovisningen. Det går och är möjligt att ge en
någorlunda rättvisande bild utifrån dagens riktlinjer. En granskning torde dock
ge en mer trovärdig och rättvisande bild utifrån intressenternas sy...
