Dynastin om kungafamiljen Pahlavi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Reza Shah Pahlavi I

Reza Pahalvi föddes den 16 mars år 1878 i provinsen Mazandaran.
Hans far Abbas Pahlavi var medlem inom den militära provinsen och där kämpade han emot ryssarnas ockupation under 1800- talet. Reza’s far var gift med Noushafarin som var en språk lärare under Qajar dynastin.

När Reza Shah Pahlavi föddes, började faderns hälsa bli värre. Därför dog Abbas Pahlavi tre månader efter Reza’s födelse. Efter Abbas död började
relationskapet bli värre mellan Pahlavi familjen och släkten. För att kunna bevara familjen bestämde Noushafarin att ta med familjen till Teheran för att kunna leva själva utan släkten.

Vid 15 års åldern började Reza ägna sin tid åt armen och när han hade kommit upp i vuxenlivet, gifte han sig med Tajmah som var dotter till en ganska rik familj år 1903. Tyvärr när det gäller om Rezas förhållande, så har han gift om sig fyra gånger. Detta berodde mest på Reza därför att under sitt äktenskap hade han en svår tid framför sig och dessutom hade han svåra arbetsuppgifter på militären. Han var hårt pressat och fick ta hand om svåra beslut under sin tid i militären.


Som jag skrivit har Reza Pahlavi varit gift fyra gånger. Hans första fru var
Tajmah och med henne fick de en dotter, Fatemeh. År 1916 gifte sig Reza med Nimtaj, som var dotter till en av Irans kända generaler. Med henne fick de alltså kronprinsen Muhammed Reza Pahlavi och tvilling
systrarna Ashraf. År 1922 kom den tredje frun och det var Touran (1904-1995). De fick bara en son tillsammans och det var Gholam Pahlavi som idag är bosatt i USA. Rezas siste fru blev Esmat Dolatshahi och hon var dotter till en av Iranska prinsar under Qajar dynastin. Tillsammans fick de fyra barn. Under sin tid har Reza både varit general och politiker. Han tjänstgjorde i en persisk kosacksbrigad och år 1921 deltog han i en nationalistisk kupp. Denna kuppen förde honom till makten, därför blev han först krigsminister och sedan statsminister år 1923. År 1925 valdes Reza till Shah och grundade Pahlavi dynastin. Senare under tiden försökte han frigöra landet från utländskt flytande och dels modernisera och
europeisera landet.


Enligt Reza Pahlavi så har hans far haft många ekonomiska och kulturella förbindelser med Tyskland under 1930-40 talet. Tyskarna exporterade tex industriella maskiner, järnvägsmaterial och dels andra utrustningar till Iran. På andra sidan importerade tyskarna tex ull och bomull från Iran. Under andra världskriget fanns det ganska många tyskar som arbetade i Iran och det var tex ingenjörer, tekniker, professorer och dels lärare. Det som dessutom chockade mig var att tyskarna överlämnade en stor samling av nazistiska böcker till Irans Nationalbibliotek under den tiden. Under 1930- talet när tyska professorer och lärare började arbeta i Iran, hade många
Iranska studenter chansen till att läsa vidare i Tyskland. Därför med hjälp med av Tyska lärare och professorer kunde många Iranska ungdomar plugga i Tyskland under 1930-40- talet. På grund av Reza Shahs samarbete med Tyskland, ledde detta till att Iran kunde modernisera sin samhälle och framför allt att de undkom från andra världskriget på ett tag. Reza Shah Pahlavi hade dessutom skickat ut sitt budskap till omvärlden att Iran var neutralt.


Men han började ändå få problem med de allierade. Därför blev Iran tyvärr ockuperat av de allierade år 1941. Enligt de allierade hade de sagt att Reza Shah Pahlavi ej har kunnat ”upprätthålla” landets neutralitet genom att vägra utvisa de Tyskar som befann sig i Iran. Detta har faktiskt varit en stor frågeställning för sonen Muhammed Reza Shah och den Iranske befolkningen. Enligt Muhammed Pahlavi, har det funnits många allierade medborgare i Iran och hans far hade inte heller utvisat de. Rezas far insåg att de allierade inte var så öppenhjärtiga mot honom, de tjatade jämt om Tyskarna som befann sig i Iran. Därför hade M.Reza.Pahlavis far fått enorma förtryckningar från de allierade och till slut bestämde engelsmännen och ryssarna att ”lösningen” var att invadera Iran, genom att ryssarna skulle ta norr och engelsmännen från söder. Detta hände den 25 augusti år 1941.


Till slut den 16 september meddelades det i persiska parlamentet att
Reza Shah Pahlavi hade abdikerats. Samma dag efterträdde sonen på tronen. Enligt M.Reza Pahlavi hade de allierade uppnått sina mål genom att krossa hans far. Tyvärr blev Reza Shah även påtvingad med att gå i landsflykt. Därför efter hans abdikation fick han åka med ett engelsk fartyg till Sydafrika och där dog han tyvärr av sorg år 1944.


M.Reza Shah Pahlavi.

Muhammed Reza Shah Pahlavi som även kallades för Aryamehr föddes den 26 oktober år 1919 i ett av Teherans äldsta bostadsområden. På den tiden när Muhammed Reza föddes var Teheran en av farligaste städer i Iran. Därför hade man byggt höga murar i olika stadsdelar så att inga tjuvar, kidnappare och främlingar kunde komma in. Enligt en Iransk historia bok som är skriven under 50-talet, har man redogjort att Iran har varit ett farligt samhälle i början av 1900-talet. Fattigdom, svält och framför allt kriminaliteten är något som har varit fruktansvärt hög i Iran.

Under tiden när M.Rezas far var statsminister brukade han leka med sina systrar och bröder uppe i Elburskedjan. När M.Reza var ung, var han väldigt galen i berger, speciellt Damavand som är världens tredje största berg. År 1925 grundade hans far Pahlavi dynastin, då utnämndes den sexårige sonen M.Reza till kronprins. Eftersom M.Reza var liten fick han ofta vara hos sin mor och syskon. Efter ett par år när han började bli äldre fick han ägna mer tid åt hos sin far. Hans far skrev in honom i en militärskola. Han fick en ganska svår ungdomstid framför sig, speciellt när det gällde hans studier. Hans far hade dessutom anställt en fransk guvernant med uppgift att handleda hans liv i hemmet. Tack vare henne kunde M.Reza tala och läsa franska som hans eget modersmål. Enligt M.Reza var det hon som väckte hans intresse och förståelse för den västerländska kulturens ”anda”. Under M.Rezas skoltid var han fortfarande ett barn som var ganska busig. Han kunde nästan aldrig hålla sig still. Jämnt brukade han springa omkring och klättrade över träd.


Nio år i Schweiz

År 1931 när kronprinsen M.Reza fick sitt examen från den militära skolan, beslöt hans far att han skulle skickas till Schweiz för att kunna plugga vidare. En av anledningen till att han skickades till Schweiz var att han skulle bli bekant med den västerländska civilisationen. Därför fick M.Reza lägga det mesta av sin ungdomstid i Schweiz. År 1939 fick han sitt diplom och tiden var nu inne för han att återvända hem från Schweiz. Enligt M.Reza hade mycket förändrats i Iran när han hade kommit tillbaka. När han till exempel först skulle åka till Schweiz, ansåg han att Iran liknade en stor by. Men nu när han var tillbaks tyckte han att det likna en ”modern europeisk stad”, vilket det faktiskt gjorde också.

Under tiden började kronprinsen arbeta vid krigsskolan i Teheran.
Som jag har skrivit tidigare, började fadern känna sig lite hotad under andra världskriget. Därför under tiden när kronprinsen arbetade inom krigsskolan, hade de allierade jämnt tjatat om att utvisa alla tyskar som befann sig i Iran. Enligt kronprinsen fanns det dessutom också allierade medborgare i Iran och därför hade hans far inte utvisat de heller?

År 1941 abdikerade Reza Shah Pahlavi, då fick sonen M.Reza efterträdda honom på tronen. Innan hans abdikation hade Reza Shah haft möte med den tyske ministern i Iran om att kunna skicka tillbaka de tyskar som befann sig i Iran. Men tyvärr var detta ”försent” enligt de allierade. Därför till slut ledde detta till ockupation ut av de allierade.

Den nyblivne Shahen M.Reza hade en svår tid framför sig. Ockupationen hade lett till svår fattigdom och dessutom hade de allierade använt en stor del av den Iranska resursen. Tex mycket av den Iranska livsmedeln hade förts bort till Ryssland under ockupationen för att de skulle kunna försörja sig under kriget och det var framför allt vete och ris. Detta var en viktig konsumtion för det Iranska folket, därför på grund av ryssarna ledde detta till en stor del fattigdom i Iran. När det gäller militära utrustningar, så har de allierade rövat bort en del, enligt M.Reza Shah Pahlavi. Men på andra sidan hade Storbritannien sänt sjuttio tusen ton spannmål till Iran för att kunna rädda den hotande hungersnöden. Under år 1944 hade USA sänt vissa kvantiteter av livsmedel och andra civila förnödenheter. Därigenom kunde M.Reza Shah även utnyttja deras militära, politiska, hälsovårds och andra rådgivnings insatser.

M.Reza Shahs första uppgift inom tronen blev att kunna utforma en ny utrikespolitik för Iran. Han utvalde sedan en ny statsminister, Ali Foroughi.
År 1942 undertecknade Storbritannien och Sovjet om att deras trupper som befann sig i den Iranska marken, inte innebar en militär ockupation. Alltså engelsmännen och sovjeterna lovade dessutom att vara politisk oberoende i landet och dels kunna dra tillbaka sina styrkor inom 6 månader. Året därpå avbröt M.Reza Shah sina diplomatiska förbindelser med Tyskland, Italien och Japan.

Det hade blivit en stor samhällsförändring efter Reza Shahs abdikation. Till exempel de extremistiska religiösa shiamuslimer började dyka upp igen. De hade hållits undan under Reza Shahs tid för att inte kunna införa samhällsproblem. Anledningen till att de dök upp igen var på grund av att
M.Reza Shah ansåg att prästerna skulle medverka till att hindra kommunismens utbredning.


Muhammed Mossadeq (1881-1967)

En av Shahens motståndare var Dr Muhammed Mossadeq. Han tillhörde en gammal godsägarsläkt och under hans unga år studerade han juridik och andra närliggande ämnen i Frankrike och Schweiz. År 1915 blev han ledamot av parlamentet och under senare tid har han varit finansminister, justitieminister och utrikesminister. År 1949 gjorde Dr Mossadeq en viktig förändring med den Iranske oljan. Han stoppade den brittisk ägda Anglo Iranian oil company genom en historisk internationellt rättegång. Detta ledde till att Iran återtog över oljeindustrin och dels började nationalisera oljan. Alltså en av de stora fördelarna med Dr Mossadeq var att han tog över den Iranska oljeindustrin från engelsmännen, lyckades få bort de engelsmännen som blandade in sig i Irans angelägenheter och framför allt att han minskade Shahens makt under ett tag.


Dr Mossadeq började få sin makt med hjälp av den kommunistiska Tudeh partiet och detta betyder inte att han var kommunist utan han var en stark nationalist. År 1951 lyckades han att ta över Iran med hjälp av Tudeh partiet och det Iranska folket. Han gav löften att med den Iranska oljans hjälp kunna utrota fattigdomen i landet. Tyvärr kunde han ej genomföra detta på grund av den internationella oljeblockaden. Enligt Mossadeq själv har han tidigare erbjudit M.Reza Shah om att han skulle sitta kvar som Shah, med utan politisk makt. Men tyvärr har Shahen sagt nej till denna förslag och istället ledde detta till mer fiendskap mellan Dr Mossadeq och Shahen.

Under år 1951 och 1953 när Dr Mossadeq var statsminister, bestämde han att utvisa Shahen från Iran. Anledningen var helt enkelt att Shahen inte gick med förslaget om att hålla sig utanför den Iranska politiken. Därför den enda lösningen för Dr Mossadeq var att utvisa honom från landet.

Shahen och hans familj åkte överraskande till Baghdad och sedan till Rom. Men plötsligt efter några dagar störtades istället Dr Mossadeq genom en CIA stödd militärkupp med hjälp av den kända generalen Zahedi.
Shahen återvände tillbaka med sin familj och genom en överenskommelse med amerikanerna skulle oljeutvinningen delas lika mycket mellan Iran,USA och England. Återigen med USA:s hjälp kunde M.Reza Shah bygga upp sin makt igen. Han hade kraftigt utökat armen och hade inrättad den hemliga polisen SAVAK.

Till slut blev Dr Mossadeq arresterad av polisen och Shahen såg till att han fick ett starkt polisskydd, så att en del demonstranter inte skulle skada honom. Dr Mossadeq och hans övriga medlemmar ställdes inför rättegång och de flesta dömdes till fängelsestraff. Dr Mossadeq dömdes för att ha förgripit sig på grundvalarna för landets regering. Eftersom Dr Mossadeq var ganska gammal hade Shahen bestämt att han skulle få en kortare fängelsestraff, endast tre års fängelse. Han frigavs år 1956 och började åter knuta sig med sin familj igen.


”Vita Revolutionen”

Från år 1962 till 1963 har det inträffat många historiska händelser i Iran. Shahen genomförde sin vita revolution och det ledde till att feodalismen avskaffades, analfabetismen sjönk från 80% till 30%, farliga sjukdomar började utrotas, flera skolor, sjukhus och universitet började byggas. Dessutom började ekonomin ljusna till sig efter Dr Mossadeqs störtande och en av de allra viktigaste händelserna med revolutionen var att kvinnorna fick rösträtt och kunde däremot väljas till parlamentet.


”Den eviga kvinnoproblemet”

M.Reza Shah Pahlavi har under länge tid haft problem med sitt äktenskap på grund av den ”kejserliga regeln”. Han började bli mer bekant med damer under sin studie tid i Schweiz och när han hade kommit tillbaka från Europa, beslöt hans far att han skulle försöka finna en lämplig hustru för M.Reza Shah. Med sin far hade han först bestämt att de skulle få tag på en prinsessa av god härstamning. M.Rezas far ville dels på samma gång kunna stärka förbindelserna med en närliggande stat genom äktenskapliga band med en annan kunglig familj.

Till slut bestämde M.Reza Shah Pahlavi att han skulle träffa den förtjusande prinsessan Fawzia av Egypten. Efter ett par månader sade M.Rezas far officiellt att det skulle inträffa ett äktenskap mellan prinssesan Fawzia och Reza Shah, detta hände år 1938. Äktenskapet inregistrerades officiellt både i Teheran och Kairo. Det blev till slut en stor bröllopsfest i samma slag som de västerländska bröllopen. Efter bröllopsfesten bodde paret i en kort tid i Marmorpalatset, som är en av Irans vackraste palatser. De var alltså där inom en kort tid tills deras nye residens skulle bli färdig i stan.

År 1940 föddes deras dotter, prinsessa Shahnaz och av orsaker som inte kan förklaras av den medicinska vetenskapen födde Kejsarinnan Fawzia endast ett barn. Alltså denna äktenskap kunde ej resultera i någon manlig tronarvinge. Enligt den persiska konstitutionen måste kronan ärvas av en manlig arvinge. Kejsarinnan Fawzia bestämde under senare tid att åka till Egypten för att träffa sin familj. Därefter kom hon aldrig tillbaka, de enades till slut att skiljas, vilket de inte ville innerst inne för de älskade verkligen varandra.


År 1950 började M.Reza Shah höra talas om en ung dam vid namn Soraya Esfandiari. M.Reza Shah skickade så småningom sin syster prinsessa Shams att göra ett besök hos Soraya och på den tiden var hon bosatt i England. Tack vare hans syster fick prinsessan Shams ett bra resultat genom besöket. Därför mot slutet av året förlovade sig M.Reza Shah med fru Soraya. Soraya var en person som var väldigt förtjust i kultur,historia och språk. Därför kunde hon rent tala tyska,franska, italienska och engelska. Soraya hade väldigt svår tid under hennes bröllopstid och anledningen var att hon drabbades en dag innan av en svårartad tyfus. Därför fick paret under ett tag skjuta upp bröllopet tills Soraya skulle tillfriskna. Sjukdomen hade tyvärr försvagat hennes krafter,så därför beslöt de att hålla den borgerliga och den religiösa vigselceremonin samt bröllopsfesten på en och samma dag.

Det var väldigt tuff dag för Soraya och det var faktiskt när en gång att hon skulle svimma under bröllopsfesten. Den förste januari år 1951 flyttade de tillsammans till M.Reza Shahs vinterresidens. Under tiden när de bodde tillsammans började det politiska spänningar i landet. Statsminister Razmara hade blivit mördad och då hade Dr Mossadeq kommit till makten.

Som jag hade skrivit tidigare lämnade M.Reza Shah och Soraya landet på grund av politiska skäl. Under de sju åren som kejsarinnan Soraya hade varit gift med M.Reza Shah, blev hon allt mer aktiv inom den sociala verksamheten. Hon hade tex gjort många förbättringar inom den Iranska barnhemmen. Med hjälp av Pahlavi stiftelsen kunde hon bygga flera barnhem i Iran.

År 1958 var det sista året då paret var tillsammans och anledningen till att de skiljdes var på grund av att kejsarinnan inte kunde födda något barn. Det slutade tyvärr väldigt sorligt mellan paret. M.Reza Shah började åter leva ensam igen med sorg och besvikelse.


Farah Diba Pahlavi.

M.Reza Shah Pahlavi hade alltid önskat att hitta en genmål, som inte bara skulle kunna föda barn utan ständigt också dela intresse för stat och samhälle. En dag när M.Reza Shah satt och diskuterade med sin dotter prinsessa Shahnaz, så hade hon berättat att hon hade blivit bekant med en ny ung dam. Shahen började bli mer intresserad och då ville han gärna vilja veta om damens familjeförhållande, utbildning, personlighet etc.
Namnet på den denna damen var Farah Diba, hon födde år 1938 och var den enda barnet i familjen. Hennes far var uppvuxen i Ryssland, men flyttade sedan till Frankrike för att studera juridik. Därefter beslöt han sig att ägna sig åt militär yrket vid Saint Cyr, en stad i Frankrike.
Farah Diba var väldigt fäst vid sin far och tyvärr drabbades han av cancer och dog när Farah var tio år gammal.

Under senare tid hade hennes mor skrivit in henne i Jeanne D’Arc- skolan, en flick skola i Teheran. Där började hon bli förtjust i konst, därför hade hennes lärare uppmuntrat henne att börja måla och det gjorde hon också. Farah var också intresserad av friluftsliv och dels älskade berger. Dessutom hände det ofta att hon brukade måla av bergerna som hon brukade se från långt håll.


"Farah Diba möter Shahen"

En dag bjöd prinsessa Shahnaz henne på middag tillsammans med hennes andra vänner. Enligt prinsessan Shahnaz var det oerhört mycket folk som hade kommit på middagen. Hon hade sedan ringt M.Reza Shah för att han skulle komma och försöka hälsa på Farah, vilket det aldrig blev på grund av folkmassan som prinsessan hade bjudit in. Men M.Reza Shah fick senare tillfälle att träffa henne ordentligt. Efter några gångers träffande bestämde de till slut att de skulle förlova sig och det blev den tjugo förste december år 1959.

Efter bröllopet började kejsarinnan Farah ägna sig helhjärtat åt att uppfylla sina höga förpliktelser. År 1960 hade Farahs läkare underättat om att hon väntade barn och det blev till slut en pojke. Denna glada budskapen spred sig nästan överallt i världen. Denna pojken föddes alltså på morgonen den 31 oktober år 1960.


Kronprins Reza Pahlavi

Som jag hade skrivit tidigare föddes kronprinsen den 31 oktober år 1960.
Kronprins Reza skulle egentligen nu vara Shah i Iran om det inte skulle förekommit någon revolution i landet.

Under sin tid i Iran började han utbilda sig som pilot. Han är en person som är väldigt intresserad av flygplaner, precis som sin far. Runt år 1977 började han ägna sig åt sociala och politiska frågor. Därför fick han ofta åka med sin far under statsbesök i andra länder. Kronprinsen var endast 20 år gammal när han för sista gången fick lämna Iran på grund av revolutionen och det var år 1979. Under sin landsflykt hade kronprinsen och sin familj under en tidvis varit bosatt i Marocko och Egypten. År 1984 bestämdes till slut att Pahlavi familjen skulle bosätta sig i USA. Därefter började kronprinsen läsa färdigt sitt juridikprogram i South California universitet.

År 1990 gifte sig kronprinsen med Yasmine Etemad och tillsammans fick de tre döttrar, Noor som föddes 1992, Iman 1993 och Farah som föddes år 2004. Idag bor kronprinsen med sin familj i Washington DC.

Kronprins Reza Pahlavi är även en omtalad politiker i USA. För ett par år sedan startade han en politisk kampanj för ett sekulärt demokrati i Iran.
Det kronprinsen vill uppnå är att USA och Europa skall kunna stödja det Iranska folket så att de kan få ett riktigt folkomröstning. Kronprinsen anser alltså att de här politiska valen som förekommer i Iran är helt meningslöst. Han säger att den enda vägen för en fredlig folkomröstning är att kunna stödja det Iranska folket, framför allt studenterna i landet.


Shahen under år 1973

År 1973 bestämde shahen att fyrdubbla oljepriset i landet, därför ledde detta till att västvärlden började tycka illa om shahen. På andra sidan började även oppositionen bli större i landet och i utlandet. Vid den tiden började en känd oppositions ledare dyka upp och det var R. Khomeini. Han började stödja stora massdemonstrationer emot M. Reza Shah Pahlavi. Shahen hade under senare tid beslutat för att utvisa Khomeini till Irak, innan det blev kaos i landet.


”Den Iranska revolten år 1978”

År 1976 såg Irans säkerhetssystem och Shahen till att det skulle bli tecken på förändringar i landets politik. Shahen började bli mer rädd för demonstranterna som visade sin avsky mot shahen. Anledningen till att fler folk började vända sig mot shahen var på grund av att han hade förbjudit de flesta politiska organisationer, klyftor mellan de rika och fattiga ökades, arbetslöshet och framför allt att de religiösa tyckte att deras rättigheter ”inskränktes”. År 1977 började det bli stora moderniseringar och framgångar för den Iranska ekonomin. Men trots detta växte oppositionen allt fler. Modernisering av industri och krigsmakten ledde till att många utländska experter kom till Iran. Under Shahens sista tid fanns det ungefär mer än 70 000 amerikaner i landet. År 1978 började den Iranska demonstrationen bli allt mer i landet. Den kända oppositionen Khomeini började bli mer aktiv under sin landsflykt i Irak och Frankrike. Han hade många gånger attackerat Shahen och monarkin genom muntligt tal.

På den tiden råkade Khomeinis äldsta son dö på ett ”märkvärdigt” sätt. Detta ledde till att oppositionen och den utländska median skyllde på Savak, som var Shahens hemliga säkerhetspolis. På grund av hans sons död ledde det till att stora demonstrationer utbröt sig i Iran. I slutet av år 1978 började kraften av revolten visa sig på allvar. Trots arresteringar, skottlossningar mot demonstranter växte ändå revolten. M.Reza Shah beslöt att han och sin familj skulle lämna landet för att kunna minska revolten i landet. Han var rädd att den Iranska samhället skulle sprickas på något sätt. Enligt en känd Iransk författare Shojaedin Shafa, hade hon berättat att innan Shahen skulle lämna landet så hade han givit order till armen att inte döda folket eller splittra blod. Alltså den 16 januari år 1979 åkte Shahen och sin familj för sista gången till den internationella flygplatsen Mehrabad. Därifrån åkte de med tårar till Egypten.


”Demokratisk Konstitution”

Innan Shahen skulle lämna Iran införde han i januari år 1979 en demokratisk konstitution och han utsåg Shahpour Bakhtiar till statsminister. Men enligt de Iranska revolutionärerna ansåg de att det var sent för att kompromissa. Där till slut blev Shahen tvungen att lämna Iran. Statsminister Bakhtiar fick inte heller ha sin ministerpost så länge, endast två månader. Sedan fick den nye regimen ta över.


Shahen otrygg överallt.

Eftersom västvärlden hade vänt sig mot Shahen så hade han svårt att kunna bosätta sig i något land med sin familj. Pahlavi familjen fick i tur och ordning leva i Egypten, Marocko, Bahamas, Mexico, USA och Panama. Men till slut hittade familjen ett land där de kunde vara trygga och det var Egypten. År 1980 började Shahen lida av ”blodcancer” och därför fick han under en lång tid vistas i Kairo sjukhus. Tyvärr var han inte tillräckligt stark för att klara sig, därför dog Shahen den 27 juli år 1980. Den Egyptiske presidenten Anwar Sadat gav Shahen en statsbegravning och ännu idag finns Shahens grav i Kairo.


Analys

Det jag har lärt mig under arbetets gång av M.Reza Shah och hans far, var att de var nationalister. Som jag vet nu hade Reza Shah Pahlavi I haft många ekonomiska och kulturella förbindelser med Tyskland under 1930-40 talet. Detta ledde alltså till att Shahen kunde modernisera och utveckla den fattiga Iran till ett mer modernt samhälle.

När M.Reza Shah Pahlavi tog över tronen, hade han en svår tid framför sig.
Under ockupationen hade många Iranska folk blivit fattiga och hungersnöden hade blivit hotande. Därför hade M.Reza Shah bett Storbritannien att skicka sjuttio tusen spannmål till Iran. År 1944 hade Shahen även börjat utnyttja USA:s hälsovård och andra rådgivningsinsatser för det Iranska folket och för landet.

M.Reza Shah hade infört många reformer i det Iranska samhället. Som jag hade skrivit tidigare, genomförde han sin vita revolution och detta ledde till att feodalismen avskaffades, analfabetismen sjönk från 80% till 30%, farliga sjukdomar började utrotas, flera skolor, sjukhus och universiteter började byggas för det Iranska folket.

En av de andra viktigaste händelserna var att det blev nationalisering av olja under Mossadeqs tid. Alltså detta visar att Shahen ville utveckla samhället och precis som sin far ge folket ett bra liv. Därför enligt min åsikt anser jag att de här två Shaherna har varit väldigt mer omtänksamma för det Iranska folket om man jämför med andra Iranska Shaher och ledare.

Under andra världskriget var Iran väldigt svag när det gällde på den militära sidan. Eftersom Reza Shah I hade börjat samarbeta med Tyskarna så hade de allierade börjat bli ”oroliga” för Irans neutralitet. Därför ville de allierade att Iran skulle utvisa de Tyskar som befann sig i landet och det gjorde Shahen senare också, men det var ”försent” enligt de allierade.

Något intressant som min bror hade berättat för mig var att Iran hade alltid varit ett bra strategisk område för de allierade under andra världskriget. Anledningen var att Iran hade gräns med Ryssland och till persiska viken. Så de allierade brukade skicka militärt utrustning till Ryssland genom Iran. Detta var alltså livsviktigt, för seger över Hitlers regim. Därför brukar Iran ibland kallas för segerbron efter andra världskrigets slut. Så därför kan man även tänka sig att en av de andra anledningarna till att de allierade ockuperade Iran var på grund av den strategiska områden som Iran har.

Jag vill även nämna att M.Reza Shah har betytt väldigt mycket för det Iranska kvinnorna. Efter Mossadeqs störtande var kvinnor väldigt isolerande i deras hem på grund av de politiska lägen i landet.

När M.Reza Shah hade återvänt till makten igen, så ville han snabbt kunna få ut kvinnor från deras hem för att kunna utbilda sig och sedan arbeta. Han satsade framför allt mycket på de unga Iranska kvinnor att de skulle få ett riktigt utbildning. Som jag hade nämnt tidigare lät Shahen även kvinnor att väljas till parlamentet och dels till andra höga chef positioner.
Som de flesta vet fick den Iranske kvinnan Shirin Ebadi nobelpris år 2003 och idag arbetar hon för kvinnornas rättigheter i landet. Det som jag tyckte var intressant med henne var att under Shahens tid hade hon en hög post inom den Iranske domstolen, hon hade nämligen varit domare. Denna information har jag fått från metro tidningen som publicerades den 9 december år 2003. Enligt metro har det stått att efter den islamistiska revolutionen i Iran har det förbjudits att kvinnor får bli domare. Därför fick Shirin Ebadi förlora sin jobb på grund av revolutionen.

Jag ska inte gå in så mycket på den här ämnen men det jag vill komma fram med är att de här förändringarna som Shahen har gjort för de Iranska kvinnor, betyder alltså att han ville ge mer makt till kvinnor därför att han ansåg kvinnor var en...