Kultursponsring som reklam : Inställningar och attityder ur ett mottagarperspektiv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ungdomar födda på 80-talet har visat sig ha en negativ inställning till reklam. Detta har gjort att företagen söker andra vägar för att nå denna målgrupp och en allt vanligare strategi har blivit att sponsra populära artister och evenemang, en form av kultursponsring. Genom att sponsra kulturen blir gränserna för vad som är reklam allt otydligare och det finns en risk för att kommersiella intressen på det här sättet påverkar utbudet av kultur. Med denna problematik som bakgrund har vi valt att undersöka vad unga människor mellan 20-25 år har för inställning och attityder till kultursponsring och hur de tror att de påverkas av den. För att kunna besvara dessa frågeställningar har fokusgrupper använts som metod. Totalt har tre fokusgrupper med fyra deltagare i varje genomförts. Den teoretiska bakgrunden för uppsatsen grundar sig i cultural studies, marknadskommunikation samt teorier om postmoderniteten och ungdomars värderingar. De resultat som framkommit är att man ser både positiva och negativa aspekter av kultursponsringen beroende på hur mycket sponsorn kräver i utbyte från den sponsrade. Man ser en klar risk med att sponsring kan påverka utbudet av kultur i en riktning där det kommersiellt gångbara går före det mer kontroversiella. Man ser också negativt på att gränserna för vad som är reklam och vad som är kultur blir otydliga och att det blir svårare att värja sig mot denna typ av marknadsföring. Samtidigt anser man att det ändå finns möjlighet till motstånd och att kultursponsringen inte kommer att kunna gå hur långt som helst utan att folk reagerar. Detta går som avslutning att jämföra me...