Rosengårds rosor får (inte) vissna: samtal med rosengårdsungdomar på väg till livet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund: Man läser ofta i tidningar, hör på radio, tittar på tv, läser i böcker att Rosengård är en segregerad stadsdel. Invandrarskap, kriminalitet arbetslöshet, samt brist på olika kompetenser har blivit de vanligaste egenskaper som beskriver dess invånare. Vad händer med ungdomar och hur de utvecklas under de nämnda omständigheter, undrade jag varje gång jag läste något sånt om Rosengård? Vad staten har gjort för att hjälpa dessa ungdomar integreras i det svenska samhället? Tegelhuset är ett statssatsning som har bland annat för uppgift att stödja ungdomarnas integration i svenska samhälle.   Syfte: Min undersökning har två syfte, en huvud syfte och en sekundär syfte. Huvud syfte är att lyfta fram, beskriva och tolka ungdomarnas egna uppfattningar om sig själva och den situation de lever i, i förhållande till deras integrations processen i det svenska samhället. Den sekundära syfte blir att undersöka Tegelhusets (ett ungdoms hus) roll på Rosengård i förhållande till ungdomarnas integration.   Metod: Jag har använt mig av kvalitativ metod som har genomförts genom observationer och semistrukturerade intervjuer med fem 16- åriga ungdomar från Rosengård och med Tegelhusets chefen.   Resultat: De ungdomar som jag har undersökt lever svårt segregerade på Rosengård. Socio- ekonomisk situation är svår men segregation gör att den inte påverkar dem mycket. Hinder till integration kan vara segregation, risk för dålig självkänsla och bristande kunskaper i svenska språket. Möjligheter blir deras öppenhet och vänlighet mot resten av Malmö. Deras inbjudan till möte kan vara en viktig möjlighet till integration. En annan möjlighet till integration kan vara det nyöppna ungdomshuse t, Tegelhuset och de pedagogiska åtgärder som denna institutionen ...