Det övergripande syftet med studien var att undersöka effekter av spädbarnsmassage och att koppla dessa tillanknytning mellan mor och barn och huruvida dessa effekter kunde ha relevans för socialt arbete. Detta genomatt studera tidigare forskning, teori, rapporter och lagar samt genom att utföra intervjuer med mödrar somgenomgått en kurs i spädbarnsmassage. Frågeställningarna var: Upplever mödrarna efter genomgången kurs ispädbarnsmassage och praktiserande av metoden att kontakten med barnet har påverkats och att sensitivitetinför barnets signaler ökat? Vilka signaler tycker sig mödrarna ha sett hos barnen under spädbarnsmassagenoch hur har de bemött dessa? Upplever mödrarna att praktiserande av spädbarnsmassage givit fysiologiskaeffekter? Tycker sig mödrarna efter genomgången kurs i spädbarnsmassage ha tillägnat sig kunskaper sompåverkat dem i föräldrarollen? Vad säger tidigare forskning, teori, rapporter och lagar om vilka förtjänster ochrisker som kan finnas med en stark respektive svag anknytning samt vilken betydelse anknytningens kvalitet kantänkas ha för socialt arbete? En kvalitativ metod valdes och respondentintervjuer genomfördes med mödrar somgenomfört spädbarnsmassagekurs i Örebro, med en instruktör utbildad i International Association of InfantMassages (IAIM:s) metod. Mödrarna kunde alla skönja positiva effekter både hos barnet och hos dem självaefter genomgången kurs och praktiserande av metoden. Forskning tyder på att beröring påverkar samspel ochanknytning mellan omsorgspersonen och barn. Detta dels genom kroppsliga kemiska processer men ocksågenom känslomässiga erfarenheter som barnet tillägnat sig. Då beröring ses som ett första sätt att kommuniceramed barnet och beröring anses stärka anknytningen dras slutsatsen av Fogel Schneider (1996) att kontaktenmellan omsorgspersoner och barn stärks vid användning av...
