Bakgrund och problem
Till följd av de företagsskandaler som inträffat under det tidiga 2000-talet har begreppet
bolagsstyrning och det smalare begreppet intern kontroll fått stor uppmärksamhet. För att
återskapa förtroendet för näringslivet samt förhindra liknande händelser i framtiden har
lagstiftare på olika sätt försökt reglera bolagsstyrning och intern kontroll. Sådan reglering har
skett under senare år både genom lagstiftning såsom Sarbanes Oxley Act i USA samt genom
införandet av etiska koder i en rad olika länder. Fokus på den reglering som vuxit fram har
legat på intern kontroll. Sverige, som ett av de sista länderna i Västeuropa, införde 1 juli 2005
Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Avsikten med Koden är att höja förtroendet för
svenskt näringsliv samt förhindra framtida företagsskandaler. Koden innehåller regler
angående intern kontroll och avsikten med detta är att ytterligare skärpa fokus på hur företag
hanterar och kontrollerar sina risker. Eftersom styrelsen är den aktör som enligt lagstiftning
och Koden har ansvaret för internkontrollen skall det således vara de, enligt vår förståelse,
som initierar utvecklingen beträffande företagens interna kontroll. Revisorerna skall granska
den rapport som styrelsen ska skriva om hur internkontrollen organiseras och fortlöper.
Således är det relevant att undersöka revisorernas och styrelsens uppfattning om företagens
arbete med intern kontroll.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagens interna kontroll har påverkats av Koden.
Vår förhoppning är också att studien skall inspirera läsaren till att reflektera över frågor kring
intern kontroll i allmänhet och dess påverkan av Koden i synnerhet. Vi har valt att undersöka
vårt problemområde utifrån två aktörers perspektiv, styrelsens och revisorns, för att på ett
bättre sätt behandla problematiken.
Avgränsningar
Studien avgränsar sig till att omfatta större noterade aktiebolag som ska följa Koden och som
enbart är noterade i Sverige, då företag som är noterade utomlands påverkas av annan
reglering. Uppsatsens fokus angående intern kontroll har riktats mot den finansiella
rapporteringen och de punkter i Svensk kod för bolagsstyrning som behandlar intern kontroll.
Metod
Undersökningen är baserad på intervjuer med tre styrelseledamöter i företag som skall följa
Koden samt två revisorer som arbetar med intern kontroll. Intervjuerna har sedan omarbetats
till skriftlig form och därefter analyserats. Som ett komplement till intervjuerna har vi använt
litteratur inom området. Sekundärdata består av material från artiklar, litteratur samt lagtext.
Slutsatser
Slutsatsen i uppsatsen är att företagen inte har gjort så mycket hittills för att följa Kodens
paragrafer om intern kontroll. Företagen letar nu efter ett angreppssätt för att ta sig an arbetet
med att säkerställa att de uppfyller Kodens krav. De tycker inte att det funnits något problem
med intern kontroll men har inte heller utvärderat detta. Styrelserna har inte förändrat sina
relationer till bolagsledningarna utan låter ledningarna sköta implementeringen av Koden.
Styrelsernas lösa koppling till ledningens daliga arbete och förtroende för att bolagsledningen
sköter bolagen väl består. Det är emellertid rimligt att ifrågasätta om styrelserna kan vara
säkra på att det inte existerar några problem eftersom de inte utvärderar detta.
Försl...
