Uppsatsen är en diskursanalys med mångfaldsbegreppet i fokus. Analysen genomförs genom en studie av texter – närmare bestämt mångfaldspolicys. Vi använder oss av Michel Foucaults diskursbegrepp, vilket vi redogör för i metodkapitlet. Foucaults definition av diskursanalys innebär att han arbetar med att kartlägga de diskurser som finns i samhället vid en given tidpunkt och inom ett givet område, och att se hur subjekt skapas inom dessa. Governmentaliteten är en sådan diskurs, på så sätt att Foucault ser denna som tillhörande vår tid, den moderna eran, och att den är övergripande för det samhälle vi lever i. Det finns emellertid en mängd olika diskurser, och det kan också finnas diskurser inom diskurser. Som vår analys kommer visa är mångfaldsdiskursen en diskurs inom governmentalitetsdiskursen. I teorikapitlet redogör vi närmare för begreppet governmentalitet samt för begreppen identitet, kultur och etnicitet. För att komma åt diskursen kring begreppet mångfald undersöks åtta mångfaldspolicydokument i empirikapitlet. Användningen av mångfaldsbegreppet visar sig vara liknande i de olika dokumenten, men det finns skillnader, inte bara mellan dokumenten utan även inom samma dokument. Begreppet mångfald har en positiv klang och syftar till att arbeta för en mer heterogen organisation. Motivationen för att arbeta med mångfald är att arbeta för ickediskriminering, men också att göra företagen och organisationerna mer effektiva. Det finns en uppfattning om att mångfald leder till att organisationerna bättre kan utföra sin uppgift, oavsett om det handlar om ett företag med syfte att bli mer lönsamt eller en statlig organisation med syfte att serva medborgarna. Genom att se på det empiriska materialet i ljuset av det som framkommer i teorikapitlet analyserar vi diskursen kring mångfald. Vi ser särskilt på de kategorier som skapas i diskursen, i synnerhet hur policydokumenten hanterar begreppen kultur och etnicitet. Genom användningen av dessa begrepp skapas subjektspositioner, som spelar en ...
