Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder:”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?”Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna.Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från.Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006.Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscher...
