Syfte:
I den här uppsatsen vill vi undersöka hur ett begränsat antal lärare ser på de sociala konsekvenser som
införandet av ordningsbetyg i skolan kan resultera i. Vi vill veta huruvida lärarna ser att ett ordningsbetyg
skulle gynna, eller missgynna vissa grupper eller individer. Vi vill också undersöka hur de här lärarna ser
på tillämpning av ett sådant betyg. T ex ser lärarna ordningsbetygens målsättning som möjlig att
genomföra. Finns det risk för godtycklighet etc.
Frågeställningar:
A) Vilken roll tror de intervjuade lärarna att elevers sociala bakgrund kan spela för
ordningsbetygens tillämpning?
B) Hur ser du intervjuade lärarna på operationaliseringen av förslaget kring ordningsbetyg?
Metod:
Metoden vi använder är kvalitativa samtalsintervjuer. Undersökningen består av fem sådana intervjuer
med högstadielärare vid en skola i Göteborg. Utifrån våra teoretiska utgångspunkter formulerar vi en rad
frågor som vi ställer till dessa lärare. Deras svår analyserar vi också utifrån våra teoretiska definitioner.
Dessa är dels Bourdieus teorier om habitus, fält och kulturellt kapital, men också teorier om
implementering.
Resultat:
Resultatet av de svar vi fick är inte helt entydiga men vi kan ändå se tydliga tendenser i flera av lärarnas
svar som visar på att de tror att ett införande av ordningsbetyg kan medföra en rad sociala konsekvenser.
Dessa kan gynna och framförallt missgynna vissa elever beroende på deras sociala bakgrund. Flera av
lärarna menade att det fanns risk för att vissa elever som redan hade en dålig relation till skolan skulle
försämra sin relation ytterligare genom ett införande av ordningsbetyg. Detta p g a att ett ordningsbetyg
skulle tydliggöra skillnaden mellan skolans normer och dessa elevers egna normer.
Flera av lärarna ansåg också att det kunde uppstå problem vid b...
