Bakgrund och problem
För att ett företag ska överleva i dagens allt tuffare affärsklimat krävs att det har förmågan att leverera det som kunden värdesätter och är beredd att betala för. Strategin handlar således om att skapa ett totalt värdepaket som blir helt överlägset konkurrenternas totala värdepaket.
Flygindustrin har valt att haka på den generella trenden med totalerbjudanden gentemot kunden genom att erbjuda så kallade flygtimprisavtal. Flygtimprisavtalen varierar avsevärt men den grundläggande idén är att kunden betalar för underhåll med en bestämd summa per flugen timma, $/EFH. Avtalen är både exklusiva och långa vilket medför en stor risk men även stora möjligheter för företaget om man lyckas styra dessa.
För Volvo Aeros del innebär flygtimprisavtalen stora möjligheter men kräver ett standardiserat system för att företaget ska kunna följa upp vilka avtal som är bra och vilka som är dåliga men även för att de ska kunna styra avtalen till sin förmån innan de ingås. För att det här ska kunna bli en realitet behöver företaget en ekonomistyrningsmodell för flygtimprisavtalen.
Syfte
Syftet med uppsatsen är att identifiera centrala faktorer för ekonomistyrning av ett flygtimprisavtal. Genom att värdera de här faktorerna utifrån ekonomiska principer ska en ekonomistyrningsmodell för uppföljning av existerande avtal samt utvärdering av möjliga avtal kunna utarbetas för Volvo Aeros flygtimprisavtal.
Avgränsningar
Jag har valt att endast undersöka flygtimprisavtalen på affärsområdet Engine Services på Volvo Aero i Trollhättan.
Metod
Uppsatsen är framförallt baserad på samtal med min handledare på Volvo Aero, Lars Westlund som är Business Area Controller över Engine Services Division samt med Olof Bengtsson, tidigare Business Controller JT9D. Sistnämnda har tagit fram en ekonomistyrningsmodell för flygtimprisavtalen på Volvo Aero i Bromma som jag presenterar i uppsatsen. Vidare har jag använt mig av Jenny Svanbergs doktorsavhandling som behandlar risker i samband med flygtimprisavtal. Vid skapandet av ekonomistyrningsmodellen har jag arbetat i Microsoft Access men även till viss del i Microsoft Excel.
Analys och slutsatser
Trots att flygtimprisavtalen teoretiskt sett skapar stora fördelar både för operatören och för leverantören av underhållet krävs det mycket för att kunna realisera de här fördelarna i praktiken. Därför har en stor del av mitt arbete bestått i att definiera vilka de centrala faktorerna för styrning av ett flygtimprisavtal är, sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Jag fick fram tre faktorer som ur min synvinkel har störst påverkan på avtalens utfall, och de är som följer: status på samtliga motorer som ska ingå i avtalet, antalet beräknade flygtimmar och antalet beräknade cykler. De här tre faktorerna påverkar tillsammans en stor del av den ekonomiska utgången av ett kontrakt.
Bromma modellen som presenteras i uppsatsen är innehållsmässigt en utmärkt ekonomistyrningsmodell för flygtimprisavtal om man bortser ifrån programmiljön som den är skapad i. Microsoft Excel är inte ett program som är gjort för att hantera så stora mängder av information som genereras i den här typen av avtal. Tyvärr är modellen alltför komplicerad för att kun...
