En kulturmiljö består i princip av hela vår fysiska omgivning, undantaget helt
orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill säga att
den är immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och
ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar så mycket är det svårt att
kunna praktisera en kulturmiljövård utan att ha några riktlinjer och
urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vårdas i oföränderligt skick till
kommande generationer, utan det måste finnas en kontinuitet i utvecklingen av
den fysiska miljön. Varje tid bör lämna sina spår till eftervärlden utan att
äldre spår helt raderas ut. Med andra ord handlar det om en balansgång mellan
bevarande och förnyelse. För att kunna veta vilka objekt eller miljöer som bör
bevaras har Riksantikvarieämbetet utarbetat en metod för kulturhistoriskt urval
och värdering som kan vara till stor hjälp. Den sammanvägda bedömningen som
blir resultatet av metoden kan, om den är väl genomförd, vara relativt objektiv
vilket är viktigt för att få ett legitimt urval. En av anledningarna till att
det är viktigt att vårda och bevara vissa miljöer är att kontinuiteten i den
fysiska miljön upprätthålls. Kontinuiteten är viktig för att människor ska
känna igen sig i sin omgivning och därmed även känna trygghet. Dessutom är det
viktigt att kunna se samband och kopplingar mellan olika epoker, att kunna få
en förståelse för hur livsbetingelserna var i svunna tiders samhällen.
Min analys av Gustavsberg bygger främst på Hans Gillgrens metodik som
presenteras i den av Riksantikvarieämbetet utgivna boken Planering och byggande
i kulturmiljöer – Tre metodexempel i stadsbygd. Gillgrens analysmetod, som jag
har valt att kalla stadskaraktärsanalys, är faktabaserad och utförs genom att
beskriva en kulturmiljö med hjälp av dess karaktärsskapande drag. För att även
få en sinnesbaserad infallsvinkel, vilken kompletterar Gillgrens faktabaserade
analysmetod, har jag valt att göra en mindre analys enligt Kevin Lynchs teorier
vilka förklaras i hans bok The Image of the City. Lynchs analysmetod, i mitt
arbete kallad strukturell karaktärsanalys, ger en beskrivning av staden med
utgångspunkt i den visuella överskådligheten.
Syftet med analysen var att få fram en bild av Gustavsbergs nutida karaktär,
vilka kvaliteter och brister som finns orten har, för att därmed veta vilka
åtgärder som krävs för att uppnå den önskade framtida karaktären. Gustavsbergs
främsta kvaliteter är att småskaligheten och närheten till naturen, men framför
allt att historien är levande och stark. Bruket med dess bostadsmiljöer präglar
fortfarande de centrala delarna. Denna miljö är värdefull och den karaktär som
orten har idag bör bibehållas även i framtiden. Med andra ord bör den
befintliga miljön och dess strukturer byggas vidare på genom att ny bebyggelse
harmonierar med den äldre och anpassas till topografin likt den äldre.
Det grundläggande konceptet bakom planförslaget är att upprätthålla en
kontinuitet. Med detta menas att det nya kontinuerligt fogas till det
befintliga, vilket kan leda till att orten blir mer begriplig, att den känns
tryggare och att den upplevs mer positivt. För att upprätthålla kontinuiteten
måste orten tillåtas att utvecklas och anpassas till ändrade förutsättningar.
Kontinuiteten kan upprätthållas genom att rätta sig efter ortens
bebyggelsestruktur, det vill säga att ta hänsyn till bland annat byggnaders
skala, taklutning och färgsättning. Den kan även upprätthållas genom att ge
nytt innehåll till byggnader som inte längre kan nyttjas till sitt ursprungliga
ändamål. Att ta vara på kulturhistoriska spår och strukturer är viktigt för att
kunna förmedla en plats historia.
Förutom det grundläggande konceptet har jag haft två övergripande rättesnören -
dels att det som idag planeras och byggs, i samspel med dagens kulturmiljöer,
ska skapa framtida generationers kulturmiljöer, och dels att den byggda miljön
inte är statisk utan något dynamiskt som måste kunna få brukas och utvecklas.
Följaktligen måste vid planering hänsyn tas till historiska, samtida och
framtida förhållanden.
Planförslaget har resulterat i att kopplingen har förstärkts dels mellan
Gustavsbergs norra och södra bruksgator, och del...
