De fem världsreligionerna

47 röster
62027 visningar
uppladdat: 2005-07-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Islam

Det finns över en miljard muslimer i världen. Det gör Islam till en av dem största religionerna. Muslimernas namn för gud är Allah, som på arabiska betyder den enda guden.

Historia och uppkomst

Ungefär år 570 föddes en pojke i staden Mekka som ligger i det land som idag heter Saudiarabien. Pojken hette Muhammed, han uppfostrades av sin farbror, eftersom båda hans föräldrar dog när han var liten. Muhammed blev köpman i Mekka och gifte sig med en kvinna som hette Khadisdja. Muhammed och Khadisdja fick flera barn ihop. Mekka var en livlig handelsstad. Det fanns både rika och väldigt fattiga människor där. Han hade även tre andra fruar. Enligt Islam får man ha det. Det är kanske så att det finns fler kvinnor än män där. Jag tycker att det är fel att ha flera fruar för att det är inte rättvist. Varför kan inte kvinnor vara gifta med fler män där?

Muhammed ville förstå hur folket i landet skulle få ett bättre liv. Detta liknar Buddismens uppkomst, där Buddha, liksom Muhammed också ville skapa ett bättre liv för folket, genom att söka svaret på varför det finns så mycket lidande i världen.

En månad varje år gick Muhammed ensam iväg till en grotta på ett berg och tänkte på Gud, Allah. En gång, då han var 40 år, visade sig en ängel för Muhammed som hette Gabriel och hade ett budskap med sig från Allah. Muhammed fick flera gånger budskap från Allah som ängeln förmedlade till honom och han spred detta vidare. Muhammed var också Allahs profet och profeter finns inom alla religioner.

Allah hade sagt att människorna bara fick ha en gud, samma sak gäller för Judarna och kristna. Allah var barmhärtig och sade att det var viktigt att hjälpa dem som var fattiga och svaga. Människorna började så småningom att tro på honom. Jag tror att anledningen till att religionen fick sina anhängare så fort kunde bero på att gud var ”god och barmhärtig”, och på så sätt så fick folk hopp och längtan efter något bättre. Däremot inom Buddismen försöker man att bli fri från längtan och begär, men begär finns hos alla människor, alla har vi en önskan som vi vill skall uppfyllas. Folk som mådde dåligt och hade det svårt ville tro på Gud Allah, därför att han lovade att hjälpa de fattiga och svaga. De fattiga och de svaga måste ha sett det som en räddning. Det var på så sätt Islam har fått sina första anhängare. Men Islam fick också fiender. De som dyrkade andra gudar och redan hade det bra blev arga på Muhammed och började förfölja honom.

Muhammed flydde till staden Medina. Det skickades en krigshär efter honom. Men Muhammeds folk vann striden och Muhammed återvände till Mekka år 630 med 10 000 män. De gick in i staden Mekka utan strid. I Mekka fanns en helig byggnad som kallades Kaba som Muhammed gjorde om till Islams heligaste byggnad. Två år senare blev Muhammed sjuk och dog år 632. Då var han härskare över hela Arabien.

Heliga skrifter

Medan Muhammed levde bestämde han att Allahs ord skulle skrivas ner av en skrivare. Muslimernas heliga skrift kallas Koranen.

I koranen står allt som Allah hade sagt till Muhammed. I koranen står det inte bara om hur muslimer skall tro utan också regler för hur en muslim skall leva.

Där finns till exempel regler för hur man skall uppföra sig mot människor. Där finns också förbud. Man får till exempel inte dricka alkohol eller äta griskött, blodmat och köttet måste slaktas på ett speciellt sätt, så är det även inom judendomen. Judar får inte heller dricka alkohol eller äta blodkött, köttet måste också slaktas på ett speciellt sätt. För muslimer och judar finns även andra gällande matregler. Däremot i de övriga världsreligionerna finns det inte direkt några sådana regler.

Det finns fem viktiga saker som varje muslim måste göra. Det kallas för islams fem pelare.

1. Trosbekännelsen – man skall bekänna sin tro.
2. Bönen – man skall be fem gånger om dagen.
3. Fastan – man skall fasta under ramadan.
4. Vallfärden – man skall vallfärda till Mekka.
5. Allmosan – man skall ge ca 20% av sin lön till de fattiga en gång om året och skänka kläder till dem.

Många andra religioner följer också vissa av dessa pelare. Judarna ber också fem gånger om dagen och de måste bekänna sin tro, buddhister kan också bekänna sin tro och även kristna genom konfirmation, men det är inte obligatoriskt, man kan vara kristen utan att konformera sig. Kristna och judar fastar också innan påsk. Många religioner vallfärdar någon gång i sitt liv till en helig plats.

Högtider

För muslimerna är fredagen deras helgdag, precis som vi har helgdag på lördag och söndag så har de också det, fast på fredag istället. Det är mycket viktigt att besöka middagsbönen i församlingsmoskén varje fredag, starkt kristna besöker också kyrkan varje söndag. Judarna går till sina synagogor och ber. I församlingsmoskén får man lyssna på en kvinnlig Islams talare en s k. tebg. Om man är kristen får man lyssna på en präst på söndag, om man vill.

Under offerhögtiden slaktas djur till minnet av Ibrahims starka gudstro. Han var gud så trogen att han var beredd att offra sin egen son. Kristna, judar och buddhister har inga offerhögtider som Islam och hinduerna har.

Fastebrytandes högtid firas i tre dagar vid ramadans slut. Då påminns man också om att betala Zakat för att hjälpa dem som är i nöd. Även inom kristendom och hinduism förekommer fasta. Skillnaden mellan Islams fasta och kristendomens är att muslimerna inte får äta då det är ljust ute. Kristna äter mindre istället, t ex soppa eller annan mat. Eller så fastar de en kortare tid t ex i tre dagar.

Maktens natt firas till minne av då profeten fick sin kallelse av ängeln Gabriel. Troende brukar stanna i Moskén hela natten.


Judendomen

Uppkomst, historia och gudstro

Judar tror liksom de kristna att en enda gud har skapat hela världen. Han har skapat allt och tar hand om allt. Han älskar människorna och vill att människorna skall älska honom.

Det hela började med paradiset. Adam och Eva hette de första människorna. De bodde i en vacker trädgård, i paradiset. Men när de glömde bort Gud och inte gjorde som han ville, körde Gud bort dem. Utan paradiset blev livet hårt och svårt.

Judendomens historia handlar om hur Gud kämpar med människorna. Han vill att de ska leva så att världen kan bli ett paradis igen. Inom alla religionerna strävar man efter sin egen form av ”paradis”.

För länge sedan bodde en man vid namn Abraham i staden Ur. Hans grannar bad till många gudar men det gjorde inte Abraham. Han trodde att det bara fanns en enda gud som hade skapat hela världen, precis som Muhammed trodde, inom Islam. En dag hörde Abraham Guds röst. Abraham skulle flytta till ett nytt land. Där skulle han bli rik och få en stor släkt. Abraham och hans fru Sara flyttade till Kanaan. Tiden gick men de fick inga barn. Först när Abraham var 86 år föddes hans son Ismael, mamma var tjänstekvinnan Hagar. När Abraham var nästan hundra år föddes Isak, han och Saras son. Då måste Ismael flytta. Men Isak stannade kvar hemma, blev stor och fick många barn och barnbarn.

Ett av Isaks barnbarn hette Josef. Hans bröder försökte en gång att döda honom men Josef lyckades fly. Josef flydde till Egypten och fick arbeta med att ge råd till den mäktige Farao, kungen. En gång talade Gud till Josef. Det skulle bli torka och hungersnöd i världen sa Gud. Josef började genast samla in mat i stora förråd. När svälten kom behövde därför ingen i Egypten svälta. Men i hans hemstad Kanaan hade de ingen mat.

Josefs bröder reste därför till Egypten för att köpa mat. Josef skickade iväg mat till Kanaan och lät sina bröder stanna kvar i Egypten. Långt senare när både Josef och farao var döda ville bröderna och deras familjer flytta hem. Men den nya Farao gjorde dem till slavar. Judarna blev fångar i Egypten.

I en korg vid Nilens strand låg det en pojke. Faraos dotter hittade honom. Han fick heta Mose och bo hos henne. När Mose var vuxen blev han Faraos rådgivare. Han bad Farao om att judarna skulle få bli fria. Farao sa nej.

Då sa Gud till Mose att han tänkte straffa Egypten. Det äldsta barnet i varje familj skulle dö. Det skulle hända på natten. Men om judarna strök blod över deras dörrar skulle deras barn få leva, sa Gud. Judarna gjorde som Gud sa och på morgonen flydde de ur landet rakt igenom det röda havet. De trodde att resan skulle ta några månader. Men det var långt och tungt att vandra genom öknen. Det tog 40 år att komma till Kanaan.

En kväll i början av resan gick Mose upp på ett berg för att tala med Gud. Ni är mitt utvalda folk, sa Gud. Men ni måste leva som jag säger. Mose lyssnade noga. På två stentavlor skrev han ned Guds regler, de tio budorden. Gud hade slutit förbund med judarna, de skulle vara ett gott exempel för andra folk.

När judarna kommit fram till Kanaan byggde de ett stort och vackert tempel i Jerusalem. Dit kom folk från hela världen för att be till Gud och träffa varandra. Religion är för folk inte bara en lära att följa utan också en möjlighet för folk att förena sig med varandra, ett sätt att umgås och att ha någon gemenskap att be för samma gud.

Efter en tid i Kanaan tyckte Gud att hans folk inte levde som han ville. ”Ångra er, så förlåter Gud er”, sa profet efter profet till människorna, men folket lyssnade inte så det blev krig. Granlandet Babylonien förstörde det vackra templet och tog folk till fångar. I 40 år var judarna tvungna att leva i fångenskap igen.

Efteråt byggde dem ett nytt vackert tempel, sedan blev det krig igen. Ett annat folk satte andra gudar och bilder på dem i templet, så att judarna inte längre kunde gå dit. Judarna lyckades köra bort fienden och trodde att de äntligen skulle få leva i fred. Men då kom romarna, ett folk som då var världens mäktigaste krigarfolk och tog över judarnas land. Detta hände för två tusen år sedan.

Frälsaren

Många judiska profeter har berättat om en frälsare som ska komma och rädda världen. Messias ska han heta. Han ska få människor att älska Gud igen och världen skall bli som i paradiset igen.

När romarna bestämde i judarnas land gick en ung man runt och höll möten. Han hette Jesus och han sa det som profeterna sagt. Många trodde att Jesus var Messias och många började tro på honom. Det var dem som var kristna som trodde att han var Messias, Guds son, frälsaren.

Kristendomen anser att Jesus var gudomlig vilket skiljer sig från de västliga religionerna, Islam och judendomen, som ser honom som en profet.

Kristendomen har alltså samma bakgrund som Judendomen men skillnaden är att de kristna tror att Jesus var Messias, judarna väntar fortfarande på sin ”frälsare” som skall befria dem och leda dem tillbaka till paradiset. Man säger att Kristendomen började utvecklas kring år 0, liksom Judendomen. Då börjar vår tidräkning.


De viktigaste högtiderna inom judendomen:

Sabbaten firas på lördag varje vecka och den dagen betraktas som en vilodag för både människor och djur. Man firar befrielsen, då Mose ledde ut judarna från dess fångenskap i Egypten med guds hjälp. På sabbaten så ställs allt arbete in och alla bekymmer läggs åt sidan, människor kan njuta av en försmak av den kommande världen.

Nyåret – det inviger det nya året. Traditionen visar bekräftandet av Guds överhöghet och sökandet efter hjärtats pånyttfödelse. Överallt i världen firar man nyår, i alla religioner runtom i världen.

Försoningsdagen – De troende fastar för att få pånyttfödelse d v s återkomst till Gud, och till godheten.

Lövhyddofesten – Det är en glad fest som firas i 9 dagar. Man firar då skördens avslutande. Man hyllar de gamla Israelernas liv i hyddor i öknen, med Guds skyddande vingar. Den sista dagen av lövhyddofesten kallas Torans glädjefest Den markerar Toran läsningens årscirkel i synagogan och fullbordas och inleds på nytt.

Veckofesten är dels en jordbruksfest men också en moralisk helgdag till minne av Uppenbarelsen på berget Siani.

Ljusets fest – Då firas segern som vanns av de gamla mackabéerna för samhetsfrihetens sak och är på så sätt en symbol för det obefintliga i den mänskliga anden. Det finns mycket som är obefintligt inom religioner för man vet ju aldrig säkert om det är sant. Det finns många olösta gåtor inom allt, det finns ingen här i världen som vet allt. Allt handlar om en tro. Ljusfester firas inte bara i judendom utan också inom hinduism, kristendom och buddhism.

Lottdagen firas som minne då Israel återupplever sin vändning ur Hamars värld och förnyar tron om att överleva också andra tiders Hamal. Man kan säga att Hamal är en tid av hemskhet, ondska, smärta, stora påfrestningar. Jag tycker denna högtid kan jämföras med många vardagsupplevelser i vårt liv. När man känner att man har presterat bra och gjort något bra och haft en hemsk period. T ex pluggat inför ett stort prov, då genomgår man en typ av ”hamal”, man blir då stressad och upplever en stor påfrestning. När man sedan klarat provet brukar man belöna sig med något gott eller göra något kul, t ex går till frissan ellr gåt till Liseberg eller annat. På samma sätt i jodendomen firar man lottodagen t.ex. efter att man klarat att gå igenom en typ av ”svårighetsperiod”.

Den nionde dagen i månaden så fastar man. Det är en sorghögtid till minne av de första och det andra templets förstöring.

Peach kallas den Judiska påsken. Det är den viktigaste högtiden. Den firas på våren i 8 dagar till minne av flykten från Egypten, kristna firar också påsk till minne av Jesus korsfästelse.

Chanuka firas i september man hyllar då räddningen av det andra templet i Jerusalem. Man tänder ljus i Chanukastaken som har 8 ljus och ett för att tända de andra med.

Det finns också en del andra mindre fastor och helger.

Heliga skrifter:

Gud/Gudarna har gett religionerna sina heliga skrifter, förutom i buddhismen, men å andra sidan så ser en del människor Buddah som en Gud. Judarnas heliga skrift står i Talmud och Toran där finns grundläggande regler för hur man skall umgås, grundläggande rättigheter som frihet, jämnlikhet. Tre gånger om dagen bör en jude läsa sina böner.

Kristendomen

Som sagt är kristendomen och judendomen väldigt lika varandra, de har tom till stor del samma bakgrund, men kristendomens lära är bredare och det finns en massa fler berättelser om Jesus, hans underverk, upplevelser, lärjungarna mm. Till skillnad från judendomen och andra religioner har kristendomen och budismen inga speciella regler för sin religion

Kristendomens viktigaste högtider är:

I november firas alla helgonas dag till minne av dem som blivit helgon inom kristendomen.

I november och december, fyra veckor före jul har man advent som firas som en förberedelse inför julen.

25 december firas juldagen. Då firar de flesta Jesus födelse, man ger varandra julklappar och äter god julmat.

Den 16 januari firas trettondagen jul till minne av de 3 visa männen som kom från öst för att träffa Jesus.

I februari och mars firas fettisdagen, då skulle man bikta sid d v s. bekänna sina synder för prästen.

I februari eller mars firas Askondagen = onsdagen före fastan.

Februari/mars till april är det fasta. En period av 40 dagar då kristna förbereder sig för att höra påskberättelsen. Det påminner också om då Jesus gick ut i öknen för att tänka. Även inom religionerna Islam och Judendomen så fastar man under vissa perioder.

Påskafton markerar slutet av fastan. Inom Islam firas en liknande högtid nämligen fastebrytandes högtid, fast den firas i tre dagar.

Påsksöndagen sker i mars eller april. Man samlas i kyrkan, sjunger och läser psalmsånger.

I maj eller juni firas kristihimmelfärdsdagen som symboliserar Jesus, då han efter att ha blivit begravt, har visat sig igen för sina 7 anhängare och till sist så uppsteg han till himlen till Gud, sin fader.

I maj eller juni firas pingst. Den firas för den heliga andens uppkomst och skapandet av den kristna kyrkan. Alla dessa religioner har någon religiös byggnad att söka sig till förutom buddhisterna. För de kristna människorna är kyrkan deras religiösa byggnad. Buddhisterna har stupor d v s heliga byggnader, men det är inget man kan jämföra med t ex synagogor eller kyrkor som man upprepade gånger ofta besöker som troende. Judar besöker sina synagogor oftare än vad kristna gör och de har mycket strängare regler än kristna.

I mars eller april är det skärtorsdag. På torsdagen, den stilla veckan, minns man Jesus sista måltid med lärjungarna.

I mars eller april är det långfredag, den dystraste högtiden, då minns man Jesus korsfästelse.

I mars eller April firas Palmsöndagen, det är den första dagen i påskveckan. Man minns då när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Människorna välkomnade honom genom att vifta med palmkvistar, och därmed namnet.

Det är bara inom kristendomen som man talar om en ond makt, nämligen djävulen. Om man har begått många synder och är en ond människa så kommer man till helvetet där man får vara med djävlar när man dör. Samtidigt så talar man inom kristendomen om att Gud är ofta väldigt förlåtande. Det sägs även inom de andra religionerna. Om man varit ”god människa” så kommer man till himmeln, där Gud, Jesus och änglar finns. Alla religioner har en form av ”paradis” i sin tro.

Buddismen

Det är svårt att veta exakt hur många buddhister det finns i hela världen, troligen finns det ungefär 400 miljoner. Mest buddhister finns det i Thailand. I japan finns det cirka 33 %.

Historia och uppkomst

Buddhismen utvecklades av Sidharta Gautama. Han föddes en fullmånenatt 560 f. kr. i norra Indien. Han var en Hinduisk prins. När han såg allt lidande som fanns i världen så gav han sig ut i världen för att få svar på frågan: ”Varför finns det lidande i världen?”. Både Buddah och Muhammed (profeten inom Islam) ville skapa en bättre värld.

När Sidharta Guatama mediterade under ett fikusträd då kom han fram till livets mening. Han kom på att allt lidande beror på att människor inte nöjer sig med det dem har, utan ständigt strävar efter mer. Nu var han den upplyste Buddha. Jag håller med Buddha i detta fallet. Man nöjer sig aldrig med det man har, man hittar ständigt nya mål att sträva efter.

Buddha försökte sprida vidare sin lära. Han skrev och spred lära om hur man skulle leva för att uppnå nirvana. För Buddha var nirvana inte ett tillstånd, inte en plats eller himmel. Den som når nirvana blir fri från begär, längtan efter det materiella och också längtan efter kärlek och lycka. Detta tycker jag var väldigt bra, det Buddah säger verkar faktiskt stämma. Om vi inte hade haft så stark längtan efter begär att sträva efter mer och mer, så skulle vi ju vara fullt tillfredställa med det vi har, åtminstone för en stund eller en period. Men är det verkligen möjligt att hamna i ett sånt läge, uppnå nirvana. Jag tror inte riktigt att man kan bli fri från längtan, alla har en önskan som de vill uppfylla, eller? Jag tror inte att man kan bli fri från sina önskningar genom att ändra livsstil. Men i vissa lägen är vi fria från längtan och begär, när man gör något kul så glömmer man ibland sina bekymmer och får en typ ”yahaupplevelse”. Buddha hade bra motiv med sin lära tycker jag.

Enligt Buddha har människan en evig själ, vi förändras och utvecklas hela tiden. Jag håller med Buddha i detta fallet också, själen är inte bestående. Vi utvecklas hela tiden, jag var inte samma människa för några år sedan som jag är idag. Min stil och mitt sätt att handla har förändrats jättemycket.

Världen består enligt Buddha av små delar som ständigt är i rörelse. När Buddha dog växte hans lära. Hans aska delades upp och lades i s k. stupor (heliga byggnader som byggdes). Efter Buddhas död ville många följa hans lära, för att nå slutmålet d v s Nirvana.

Meditation är väldigt viktigt för en Buddhist för att få koncentration, kontroll, inre stillhet och inte glömma det som är viktigt här i livet. Meditation förekommer bara i buddismen och till en liten del i hinduismen. Jag tycker att meditation är ett bra sätt att koppla av och genom meditation förebygger man också stress, vårt samhälle är fyllt av en massa stress. Många människor mår väldigt dåligt p g a. att de är stressade och stress kan även leda till större problem som andra sjukdomar, t ex yrsel, magsår, oro mm. Buddhisternas meditation och hela dess lära verkar vara till för att hjälpa folket och det skulle förvåna mig om det inte gjorde det för Buddhas lära verkar väldigt genomtänkt och logisk. De andra religionerna vill ju också hjälpa sitt folk, och därför har de gjort lagar som skall bidra till ett bättre liv med bättre gemenskap mm.

En del buddhister tror att Buddha är en Gud och ber till honom. Någon form av böner förekommer i alla dessa fem religioner.

Till skillnad från de andra religionerna så har Buddhismen ingen gudstjänst eller liknande.




Heliga skrifter

Dhammapa är den viktigaste skriften inom Buddhismen, den ingår i korn nr 2 i skriftsamlingen Tripitaka som består av 3 delar s k. de tre korgarna.

Korg 1: Förklarar hur munkar ska leva. Jag tycker inte riktigt om en munks levnadssätt. Jag tycker att det är för strängt. Men det skulle vara kul att pröva på det i en månad. Jag tror att man hade lärt sig jätte mycket under den månaden. Mycket som Buddhas skrift innehåller är mycket intressant och lärorikt. Men en del saker skulle också vara jobbiga t ex att gå upp tidigt på morgonen varje dag och att inte få uppleva nöjen. Jag tycker att ett liv utan nöjen verkar tråkigt. Om man inte gör något kul så tappar man sin ”livsglöd” och för att veta vad nöje är så måste man också veta vad sorg är, jag tror därför inte på den delen av Buddhas lära. Livet går ut på att gå igenom olika svårigheter, som de säger inom Islam ”jamal” och sedan glädjas över att man klarat av det. I det stora hela så tycker jag bra om buddhisternas lära, för det innehåller många bra formuleringar som kan kopplas till det verkliga livet.

Korg 2: Innehåller skrift om den Buddhistiska läran, Buddhas predikningar och berättelser om Buddha.

Korg 3: Förklarar hur läran skall tolkas och är filosofisk till sin karaktär.

Det finns en ”åttfalldig” väg inom buddhismen som man skall följa för att nå Nirvana.

Rätt strävan
Rätt sinnelag
Rätt instinkt
Rätt tal
Rätt handlande
Rätt yrke
Rätt medvetenhet
Rätt meditation.

Detta tycker jag låter som nästan omöjligt att uppfylla, men när jag läste om betydelsen av ovan nämnda ting så verkade det inte längre fullt omöjligt. Men jag tycker att det är helt okej att synda ibland, ingen är perfekt.

De 4 sanningarna

Livet är fullt av lidande
Lidandet orsakas av livstörsten
Det finn en väg ut ur lidandet
Vägen består av mellanvägen och dem åttafaldiga vägen.

Det finns 5 moralregler de beskriver fyra steg på den åttafalldiga vägen.

1.Döda inte
2.Stjäl inte
3.Var inte otrogen
4.Tala inte osanning
5.Använd inte rus drycker

Moral är vår egen uppfattning om vad som är rätt och fel. Moralen är våra värderingar, våran livsstil, vårt allmänna rådande. Med tiden utvecklar vi våran egen moral. Buddhistens moralregler beskriver en del av deras livsstil. Buddhisternas moralregler är ganska självklara att följa tycker jag. Inom de andra religionerna finns det också liknande moralregler t ex. inom kristendomen är det de tio budorden där finns alla moralreglerna nedskrivna, förutom punkt nummer 5.


Stora högtiders som firas

Den heliga tandens högtid – Det är en storslagen parad i Kandy i Sri Lanka. Elefanter går genom staden. Den största elefanten bär en gyllne stupa som innehåller en helig tand som sägs ha tillhört Buddha själv. Gatorna är kantade med en massa människor som ropar och sjunger.

Vesakfesten – Festen firas i maj då fullmånen inträffar. Festen hålls till minne av Buddhas födelse, upplysning och död. Buddha föddes en fullmånenatt. Människor besöker under vesakfesten templen och smyckar sina hus med lyktor och blommor. Livliga parader äger rum på gatorna och man genomför speciella ceremonier. Barnen uppvaktar sina föräldrar med en blomstergåvor. Man skickar också speciella vesakkort till sina vänner. Inom kristendomen så firar man också sin religions skapares, Jesus födelse. Då ger man också presenter till varandra.

De flytande ljusens högtid – Det är en Thailändsk ljusfestival som hålls till minne av den kväll i november då det är fullmåne. När månen kommer fram samlas människor längs floden och sätter ut lampor gjorda av blad och ljus på vattnet. När de flyter iväg sägs det att detta tar bort oturen. Man lyssnar då till berättelsen om ett av Buddhas tidigare liv som prins Vessantara. Han var känd för sin givmildhet.

Hana matsuri – Detta är en viktig högtid inom mayanabuddhismen. Buddhismen har nämligen olika inriktningar. Hana matsuri firas den 8 april, samma dag som japanska buddhister firar Buddhas födelsedag. Barnen bär under denna högtid blommor i håret till Buddhas ära. Man firar också att våren är på väg. Folk ställer sig på led för att besöka templen, där får man hälla väldoftade te över en staty av den nyfödde Buddha.

Hinduismen

Många hinduer tror på en högsta själ eller ande som kallas Braham som är deras bild av den högsta Guden, men inte den ända. De kristna, muslimerna och judarna tror också på en ”högsta själ” nämligen Gud. Andra religioner: judendomen, kristendomen, och Islam tror att det finns bara en Gud. Hinduernas Gud, Braham har ingen form och kan inte ses, men han finns överallt. Eftersom man inte kan se honom så verkar det omöjligt att veta om han existerar, men hinduerna tror på honom ändå. Det tycker jag kan te sig rätt så konstigt, men eftersom religionen har existerat så länge så kanske hinduerna ser det som en självklarhet att han finns och eftersom han inte kan ses så kan man inte heller bevisa motsatsen. Ingen av religionerna har något direkt bevis på att deras gudarnas existens. De hinduiska gudarna och gudinnorna som hinduerna har representerar olika sidor av Braham. De tre viktigaste gudarna som hinduerna tror på är Braham (skaparen, som Gud inte som världsanden Braham), Vinshu, (beskyddaren) och Shiva (förstöraren). De gudarna är mycket omtyckta och dyrkas av miljontals hinduer runtom i templen i Indien.

Vad tror hinduerna på?

Det finns många olika sätt att vara hindu på, en del ber till gudarna varje dag medan andra inte följer något speciellt mönster alls. Inom hinduismen finns det inga fasta regler för hur man skall utöva sin religion, detta finns inte heller inom kristendomen. De flesta hinduer har samma gudstro och tror på reikarnation som betyder att själen återfödds i en annan kropp när man dör. Man återfödds många gånger i ett evigt kretslopp av liv och död som kallas samsara. Buddah trodde också på samsara, han var nämligen Hindu från början, men han började sedan utöva sin egen religion. Endast hinduerna och buddhisterna tror på reikarnation. Hinduerna strävar efter att bryta sig loss ur kretsloppet och nå ”moksh” som betyder frälsning. Om man lyckas med det eller inte beror på vilka handlingar man utför här i livet och vad dessa leder till, det kallas för Karma. Inom både Buddism och Hinduism så resulterar ens handlingar i Karma.

Hinduerna försöker leva sitt liv enligt reglerna för dharma, världsordningen. Det innebär att de ska sköta sina plikter mot familj och vänner, arbeta hårt och alltid tala sanning. Det är bra att hinduerna har plikter att genomföra och att dem alltid skall tala sanning, men jag undrar om det är möjligt. Jag tror att alla människor någon gång i sitt liv ”öppnat munnen och låtit grodor hoppa ut”. Att alltid tala sanning är bra, för då får man en bättre relation till andra. Men jag tycker att det är okej med någon ”vit lögn” då och då..



Hur började det?

Hinduismen är en av världens äldsta religioner men ingen vet när den egentligen uppstod. Religionen har sina rötter 4 000 år tillbaka i tiden i den mäktiga Induskulturen kring floden Indus i västra Indien. Man har hittat många lerfigurer i ruinstäderna från Induskulturen och en hel del av dem föreställer andar som liknar de hinduiska gudar som dyrkas än idag. Induskulturen gick under omkring 2 000 f. Kr. Ungefär 500 år senare invaderades Indien från nordväst av ett folk som kallas arier. Deras religion förenades med den religion som människorna i Indusdalen och har därmed blivit grunden för hinduismen. Ariena dyrkade många gudar och de flesta av dem hade med naturen och den närmaste omgivningen runt människorna att göra. En del av de hymmer (religiös sång, psalm) som de ariska prästerna läste upp är fortfarande heliga texter inom hinduismen.

Hinduismen är en stor religion med många stora inriktningar, vilket gör det nästan omöjligt att beskriva. Ibland har det sagts att det ända som är gemensamt för hinduer är:

1)Respekten för den heliga kon (kon ses av hinduer som en symbol för det ”perfekta livet”). Det är bara hos hinduerna som ko är en förbjuden mat.
2)Tron på dharma, världsordningen.
3)Delaktigheten i kastväseendet som är ett arv från ariernas invandring. Alla människor delas in i fyra olika grupper: ledare, krigare, bönder och hantverkare. Arbetarna och tjänarna tillhör inte dessa grupper och är ”kastlösa”. Detta påminner mig lite om medeltiden, innan franska revolutionen fanns ett liknande system, då bönderna var lägst och underkastades av samhället. Jag tycker inte att det är rätt att man skall bedömas p g a sitt kast, alla vi behövs t ex en städare behövs lika mycket som en adelsman, hur smutsigt hade samhället annars inte sett ut? Indiens lag förbjuder att någon missgynnas p. g. a. sitt kast, men det har fortfarande betydelse vilket kast man är född i. Kastarna är indelade i grupper för att Indien är ett fattigt land och staten har inte råd att ge ut stora summor till socialhjälp. Varje kast och födelsegrupp står för sina medlemmar och detta är hinduernas säkraste sociala stöd.
4)Tron på återfödelse (samsara), som även buddhisterna tror på.

Utbredning i landet

Hinduismen har ca 500 miljoner anhängare, de flesta i Indien. Det finns även hinduer i Sydostasien, i Indonesien, i Sydafrika och på de Västindiska öarna.

De äldsta heliga skrifterna är:

Verdanskrifterna som innehåller många viktiga hymmer (religiösa sånger, psalmer) som prästerna reciterar vid olika slags ritualer. Den ena innehåller de vällvilliga böner och formler en präst kan använda och den andra innehåller de förintade bönerna, magiska formler.

Upanishaderna är viktiga hinduiska religiösa skrifter som kom till ordning 400 f kr.

Bhaganad – gita – är en bok som består av en rad långa dikter (eposer) och innehåller berättelser om kung Arjuna och guden Krishna. Dess budskap talar om hur viktigt det är att man gör sitt bästa i olika livssituationer. Man skall följa dharma d v s sin plikt. Här berättas också om kärleken mellan Gud och människa. I varje religion så är kärleken väldigt viktig. Utan kärlek kan vi människor inte växa och utvecklas.
Jag tycker att budskapet om att man skall göra sitt bästa i olika livssituationer är väldigt bra. Det är bättre att göra sitt bästa och misslyckas, än att inte försöka alls. Då behöver man inte ångra det efteråt.

Högtider

Diwali festen (ljusets högtid) – firas i Indien i samband med nymånen i skiftet från oktober till november. Man offrar till gudinnan Takshmi, hon anses kunna avvärja allt ont, som skulle kunna drabba ett hem. Inom Islam offrar man också, men judendomen, kristendomen och buddhismen har inga offerhögtider.

Dashara firas i september, då man firar besegrandet av demoner. I östra Indien firar man Durgas (en stor gudinna, hon avbildas ibland som en kvinnlig krigare) och hennes seger över buffeldemonen. På andra ställen firar man Ramas seger över demonen Ravana. Guden Vishunu kan uppträda i många olika gestalter. Rama är en av de mest älskade gudarna.

Holi festen firas på våren, vid fullmåne. Man har roligt och brukar b l a. slänga rödfärgat vatten på varandra. Det är den livligaste och stökigaste högtiden. På kvällen tänder man en stor eld som bränner ner den elaka häxan Holika. Kvällen efter tar man på sig finnkläderna och går sedan runt till sina släktingar för att önska en glad Holi.

Raksha Bandhan är en familjehögtid och firas i augusti. Flickor knyter färgglada band runt sina bröders händer för att visa att de gillar varandra. De ber sedan bröderna att beskydda dem under det kommande året. Pojkarna måste ge flickorna lite pengar eller någon annan present. Även inom många religioner handlar högtider ofta om att ge gåvor till varandra eller behövande.


Slutsatser och egna tankar:

Gudstro

De största likheterna som jag har lagt märke till är att alla tre världsreligionerna islam, kristendomen och judendomen tror att det finns endast en Gud. Hinduismen däremot dyrkar flera Gudar och inom Buddismen är inte gudarna så viktiga som i ovannämnda religioner.

Endast de kristna tror på treenligheten d v s. att fadern, sonen och den heliga anden är ett.

Skrifter

Alla religionerna har speciella skrifter. Islam har Koranen som innehåller lagar som man lever efter. Judendomen har gamla testamentet, Torah, som innehåller lagar man lever efter. Buddismen har också en mängd skrifter som man skall förhålla sig till för att uppnå nirvana, som är slutmålet för en buddhist. Inom kristendomen finns bibeln som innehåller Nya testamentet och det gamla testamentet, man lever dock inte lika starkt efter detta som man gör efter Koranen och Torah, men det är ändå regler som måste följas, t ex. de tio budorden. Hinduismen skiljer sig från mängden i detta fallet, de har en hel del med lika skrifter t ex Verdasskrifterna, men man kan inte direkt säga att det är något man ”lever” efter.

Böner

Hinduismen och Buddismen har inte några liknande eller speciellt många böner. Bönerna består mest av gamla berättelser och myter. Judendomen och Kristendomen har liknande böner som trosbekännelsen och de tio budorden. Muslimer ber fem gånger om dagen, det gör också Judarna.




Religionsuppfattning

En religion är ett sätt som förklarar verkligheten, det är människans förhållande till Gud eller tro. Jag har ingen direkt trosuppfattning, men tror ändå att det kan finnas någon ”högre makt”. Varje religion innebär ett visst livsmönster.

Jag tror att vi människor behöver något att tro på för annars blir man förvirrad och kan bli vilsen här i livet.

Sokrates (en grekisk filosof) var ateist och ifrågasatte i stort sett allting och han frågade tills det inte längre fanns något svar. Detta retade folket att de blev störda i utövandet av sin tro. Detta resulterade i att han dömdes till döden av politiker.

Tron behövs för att för finna en mening med livet. Det kan underlätta att skapa ordning i samhället och i livet genom att veta vad som är rätt och fel. Förr i tiden visste man inget om Big bang, eller Darwins evolutions teori. Folk hade inget annat att gå efter än religionen. Religioner vägleder många genom livet, stärker deras självkänsla, skapar lugn och harmoni. Jag tycker att det är bra att det finns religioner, de flesta som jag läst om handlar om att leva ett bra liv, alla gudarna är goda, alla vill väl, kärlek, tro och hopp vill de ge människorna i livet. Att det finns etik och moral regler och liknande är bra, för då finns det något som förenar oss. Matregler och andra regler som finns i vissa religioner tycker jag däremot inte om. Det är inte bra för hälsan att svälta eller äta obalanserad näringskost under längre perioder.

Alla religioner bygger på en myt som inte går att bevisa, därför är det svårt att veta hur man skall förhålla sig till religionerna.

Livsmönstet för hur en troende skall leva varierar. Hur hade världen annars sett ut annars? De buddhister som t ex tror på nirvana skulle inte ha något att kämpa för i livet längre om de plötsligt fick bevis på att man aldrig kunde nå nirvana, som är ett tillstånd utan begär och utan längtan efter något. Om de kristna och andra gudsdyrkare fick reda på att det kanske inte finns någon Gud så skulle de förmodligen bli helt knäckta, för de skulle då inte längre ha någon att vända sig till, be till, få stöd och förlåtelse av. Alla människor har inte någon som bryr sig och lyssnar till deras problem och därför mår de bra av att alltid veta att de kan vända sig till Gud, som lyssnar och ger dem stöd.

De flesta religionerna har väldigt bra motiv med sitt innebörd. Jag tycket att buddhismen innehåller många viktiga skrifter som kanske är mest logiska och lärorika åtminstone för mig. Olika sätt som hjälper folk att bli lyckliga.

Hur påverkar religion vårt samhälle idag?

Livet vi lever idag är en till mycket stor del en följd av människornas religionstro. Som sagt så innebär religion ett speciellt levnadssätt, och det samhälle vi lever i idag är uppbyggt på människors tro som har bidragit till det levnadssätt vi lever efter idag. Utan religion tror jag att vårt samhälle hade varit mycket mer ostrukturerat och kaotiskt. Människor skulle då känt sig vilsna och vår utveckling skulle inte bli på samma sätt som idag. Ett samhälle uppbyggt på oro och funderingar kan inte utvecklas på samma sätt som ett samhälle med gemensam tro och medvetenhet om läget. När jag hamnar i en situation då jag blir orolig, osäker och stressad, då känns det som om jag inte kan tänka lika klart som jag brukar och då handlar jag oftast fel. Men i andra situationer då jag är lugn och medveten och har full kontroll över läget, då lär jag mig mycket snabbare, är lugnare, mår bättre och kommer fram till bättre slutsatser. Människornas utveckling påverkar också samhällets utveckling. Tro har visserligen förvirrat folket under en period, men det är bra att religion finns annars hade oron varit ännu större.

Jag tycker att det som står i de heliga skrifterna som varje religion har är väldigt viktigt. De som har skrivit dessa skrifter har tänkt noga igenom allting. De har också på det sättet hjälpt människorna att utveckla sig och hjälpt till att hålla ordning och struktur i samhället.
Inom varje religion är kärlek och gemenskap väldigt viktigt och det har också gjort att människor kommer bättre överens, tror jag. Om människorna inte hade tagit vara på varandra och samarbetat hade samhället troligen varit i kaos. Utan någon gemensam tro så hade nog risken för krig också varit större. Det negativa med religionerna är att det har orsakat många krig p g a olika trosuppfattningar. Men om man hade lyssnat till religionens lära noggrannare så hade kanske krig inte uppså...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: De fem världsreligionerna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-04-24

    fint arbete:)

  • Inactive member 2008-03-17

    Ganska najs :)

Källhänvisning

Inactive member [2005-07-01]   De fem världsreligionerna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4537 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×