Ingångar och trösklar: en studie som belyser invandrarnas situation på arbetsmarknaden i Norrbotten ur arbetsförmedlarnas perspektiv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Syftet med undersökningen är att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation på arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har använts och arbetsförmedlare runt om i länet har intervjuats. De teoretiska utgångspunkterna är olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar på att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rädsla och okunskap hos arbetsgivare. Språket ansågs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in på arbetsmarknaden. Kulturavstånd är något som är av stor betydelse, mångfalden bejakas inte i den utsträckning som kan vara önskvärt men i de fall där arbetsgivare har tagit emot invandrarna på praktik, har det oftast upplevts mycket positivt och arbetsförmedlarna ansåg att det var genom praktik som invandrarna kunde komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det framkom att det är svårare för invandare än svenskar att få arbete och att kompetensen ofta inte erkänns av arbetsgivarna. Det är svårt för invandrare med akademisk utbildning att få arbete, undantaget är de med läkarutbildning som tas väl omhand. De faktorer som bidrar till att det är svårt för invandrare att få arbete är brister i språket, okunskap hos arbetsgivarna samt det sociala nätverket, de tvingas sålunda in i lågkvalificerade yrken men sedan väljer en del invandrare att bli kvar där på grund av den sociala tryggheten. Arbetsförmedlarna menade att arbetsmarknaden styr i stor utsträckning och att det inte ...