Denna studie är en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhållande till den döva och den hörande världen. För att få mer helhet och djup i studien inkluderas även döva barn samt barn som fötts döva och fått cochleaimplantat inopererat. Frågeställningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hälsa/välbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en särskild grupp när det gäller hälsa/välbefinnande redovisas även hörselskadade barn med tilläggsfunktionshinder.Studien är gjord som en systematisk kunskapsöversikt där sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. När det gäller böcker så har databasen LIBRIS använts och vad gäller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC använts. De träffar jag fått har sedan bedömts när det gäller relevans och grundläggande kvalitet.Resultat i studierna visar att hörselskadade barn löper en ökad risk att drabbas av mental ohälsa i jämförelse med hörande barn. En stor riskfaktor är kommunikationssvårigheter mellan föräldrar och barn i och med att de flesta hörselskadade barn har hörande föräldrar. Föräldrarna kan därmed ha svårt att utveckla ett tillräckligt bra teckenspråk samtidigt som barnen kan ha svårigheter att klara talat språk. Barnens förmåga att använda talspråk varierar också mycket beroende på situation. I en bullrig miljö kan talspråk vara näst intill en omöjlighet för det hörselskadade barnet. Skolplacering är en annan stor fråga när det gäller vad som är det bästa för de hörselskadade barnen. Det är ofta långt till specialskolor vilket kräver att barnen i tidig ålder flyttar hemifrån i veckorna och bor på internat. Många hörselskadade barn placeras i vanliga skolor för hörande barn, antingen i hörselklasser eller i vanliga klasser. En följd av skolplacering bland hörande barn kan vara att det hörselskadade barnet blir isolerat och hamnar i utanförskap. Barnen kan också få svårig...
