Nya Zeeland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehåll

Sammanfattning

1 Inledning

2 Naturgeografi

2.1 Terrängformer och Berggrund
2.2 Klimat
2.3 Växt och djurliv.

3 Kartor

4 Historia

4.1 Historiska årtal

5 Statsskick och politik

6 Religion och kultur

7 Näringsliv och ekonomi

7.1 Jordbruk
7.2 Skogsbruk och fiske
7.3 Industri
7.4 Utrikeshandel

8 Energi

9 Kommunikationer

10 Befolkning

11

12 Maoriernas ställning

12.1 Maoriernas historia
12.2 Försörjning och religion
12.3 Familjen
12.4 Relationen mellan vita och maorier.

13 Litteratur och övrig källförteckning.


2 Naturgeografi

2.1 Terrängformer och berggrund
Nya Zeeland ligger beläget på södra halvklotet, 1600 km sydöst om Australien. Landet var ursprungligen en del av superkontinenten Gondwana, och dess äldsta bergarter är från prekambrium. Sedan under karbontiden bildades ett system med öbågar och djuphavsgravar genom kontinentförskjutningen. Många av de sedimentära bergarterna som bygger upp 75% an Nya Zeeland. I dom södra delarna av landet ligger sydalperna som ett resultat av en bergskedjebildning som startade för ca 26 miljoner år sedan.
De många olika terräng och naturlandskapen i Nya Zeeland präglas av den tektoniska utvecklingen, som gett branta och rätt höga toppar upp mot 3000 möh. Vid de centrala delarna på Sydön ligger sydalperna, med högsta toppen Mt. Cook 3764 möh. Maorierna kallar berget Moarangi (Molnklyvaren). Allra längst söderut övergår landskapet till mer bergskullig terräng. De många fjordarna som ligger belägna längs den bergiga västsidan är tydliga spår av den inlandsis som täckte stora delar av landet under kvartärtiden. På Nordön reser sig flera höga vulkaner runt Tapuasjön. Hela Nya Zeeland har mer än 220 toppar som når högre än 2286 möh. 1886 den 10 juni exploderade en vulkan i området Rotorua. Förstörelsen vart enorm och byar lades under aska, askan spred sig så långt som 130 mil. Området runt Rotorua har flera aktiva vulkaner och gejsrar.

Mt Cook, 3764 möh Vulkanisk flod,
Sydön Nordön


2.2 Klimat
Nya Zeeland har ett varmt tempererat, maritimt klimat. Det medför små temperatur skillnader. Januari är den varmaste månaden med en medeltemperatur på 14-19o, svalaste månaden är juli med en medeltemperatur på 5-11o. Nederbörden är riklig, särskilt på västsidan eftersom Nya Zeeland ligger i västvindsbältet. Sydalperna får årligen 2000-5000 mm, Övriga delar 1000-2000 mm per år. Man kan också säga att Nya Zeeland har alla världens olika klimat, beroende på dess läge och avlånga utseende.
2.3 Växt och djurliv
Floran i Nya Zeeland består till 80% av inhemska arter och släkten. I den nordligaste delen finner man subtropisk vegetation med många växter som också förekommer i Sydöstasien. Ett av det mest kända träslagen i Nya Zeeland är barrträdet Kauri, som kan bli upp till 60 m högt. Kaurin kan även bli väldigt gammalt, ett exempel är himmelsträdet, som det kallas av Maorierna. Det är ca 1200 år gammalt och drar verkligen till sig uppmärksamhet p.g.a. dess storlek. Här finns även det vackra trädet Pohutukawa eller Christmas tree, som med skyar av röda blommor ofta odlas i städernas parker runt om i världen. Söderut övergår skogen successivt i tempererad regnskog med träormbunkar och lövträd. Sydöns sydvästra del är fuktig och kylig, och skogarna domineras av trädbokar. På högre höjd utbreder sig sudalpin gräs- och örtvegetation med många inhemska arter. Östra delen av Sydön har ett torrt klimat med stortuviga gräs. Att det finns så många endemiska arter beror mycket på det långvariga isolerade läget som hindrat växter och djur från omvärlden att sprida sig. I Nya Zeeland finns bara ett däggdjur som är naturligt och det är fladdermöss. Men med de europeiska bosättarna fördes många arter av däggdjur, fåglar och växter in i landet. Förstås till nackdel för de inhemska arterna. Ca 300 arter av fåglar har observerats. Kivier, Klippsmygar och vårtkråkor är endemiska familjer. Ca 12 arter av Moafåglar levde på öarna innan Maorierna kom dit. Moafåglarna såg ungefär ut som en stor släkting till sothönan och den jagades hårt och var också ett lätt byte p.g.a. den inte kunde flyga. Flera fågelarter på Nya Zeeland kan inte flyga vilket beror på att det inte har funnits några rovdjur, så flygförmågan har varit mindre viktig. Kivifågeln är en av de fåglarna som inte kan flyga, den har blivit en symbol för Nya Zeeland. I bergen den stora papegojarten Kea. Ugglepapegojan, som är världens största papegojart, har nu nästan helt försvunnit på fastlandet. Landlevande ormar saknas helt, enda groddjur som finns är stjärtmuskelgrodorna. Vid kusten och i floder finns arter av den intressanta fiskgruppen galaxider och av familjen sydnorsar. Utanför Christchurh trivs många valsorter vilket beror mycket på kontinentalförskjutningen vilket gett exemplariska förhållanden för plankton. Nya Zeeland har också en typ av känguru som kallas Wallaby, men är väldigt sällsynt. Vanligaste husdjuret är hund och katt. 1990 hade Nya Zeeland elva nationalparker, och stora delar av de återstående skogarna kan anses väl skyddade.


Tautara, (Bryggödla) en Nya Zeeländsk ödla som nu nästan är utrotad.

4 Historia

Nya Zeeland koloniserades så sent som 800 e.Kr., troligen via Polynesien. PÅ 1200- var de flesta kustremsor och vissa delar av inlandet bebodda. Första europé som besökte området var Abel Tasman år 1642. Han namngav landet efter det holländska distriktet Zeeland där han kom från. Han försökte nämligen göra det nuvarande Nya Zeeland till en holländsk koloni. Öarna kartlades sedan av James Cook. År 1814 anlände de första missionärerna för att kristna Maorierna och införa europeisk civilisation. Tjugo år senare bodde ca 2000 européer i landet.
År 1840 övertog Storbritannien ansvaret för Nya Zeeland. I utbyte fick maorierna genom fördraget i Waitangi brittiska undersåtars rättigheter och garantier för ägande rätt till sin jord.

4.1 Historiska årtal.
Omkring 800 e.kr. Första maorierna anländer.

1642 Abel Tasman upptäcker och namnger landet.

1769 James Cook kartlägger Nya Zeeland.

1840-41 Föredraget i Waitangi. Nya Zeeland blir brittisk koloni. huvudstad Auckland.

1860 Guld hittas och en guldrush inleds

1865 Huvudstaden flyttas till Wellington
1860-1872 Krig mellan Brittiska och Moariska styrkor om landområden. De Brittiska styrkorna vinner

1893 Första landet i världen som inför rösträtt för kvinnor. Inför även 8h arbetsdag som första landet i världen.

1914-1918 Deltog i första världskriget men led stora förluster.

1939 Går in i andra världskriget mot Tyskland, två år senare förklarar man krig mot Japan.

1951Går med i ANZUS. En försvarsorganisation mellan Australien, Nya Zeeland och USA.

1986 ANZUS upplöses efter att Nya Zeeland förbjudit Amerikanska kärnvapen bestyckade fartyg anlända vid deras hamnar.

5 Statsskick och politik

Landet är självständig, parlamentarisk demokrati inom det brittiska Samväldet. Den brittiska monarken är statschef och representeras av en generalguvernör, vars makt till stor del är formell. Den lagstiftande makten utövas av ett enkammarparlament (representanthuset) med 97 ledamöter, som väljs på tre år i majoritetsval. Fyra platser är avsedda för maorier. Två partier dominerar politiken: det konservativa National party (NP) och det socialdemokratiska Labour party, båda är egentligen breda mittenpartier. Sedan 1990 sitter NP under James Bogler vid makten. Dom viktigaste frågorna i politiken förutom ekonomin, är maoriernas rättigheter, främst äganderätt till mark. Nya Zeeland samarbetar väldigt mycket med Australien inom olika regionala och internationella organ.

6 Religion och kultur

Kristendomen kom till Nya Zeeland genom missionärer på 1800-talets mitt. Anglikanska kyrkan är störst med 30% av befolkningen (1993). Andra protestantiska kyrkor utgör drygt 30%. Romerska katoliker 20% Inhemska maorikyrkor har ingen större omfattning.
Kulturen i Nya Zeeland har sitt centrum i huvudstaden Wellington och då speciellt opera. Flera av världens största operastjärnor hittar man i där. Annars är landets kultur mest förknippat med maoriernas dans och musik.

7 Näringsliv och ekonomi

Näringslivet har präglats starkt av att Nya Zeeland är ett isolerat land med en liten inhemsk marknad. Ekonomin har blivit mycket beroende av förhållandena på världsmarknaden. Exporten har fram till de senaste åren dominerats helt av några jordbruksvaror och marknaden har funnits i Västeuropa, främst Storbritannien. Sedan 1970-talet har ekonomin stagnerat och skuldbördan ökat, vilket har lett till en rad olika förändringar för att få ny växtkraft. Statens roll har reducerats och näringslivet avreglerats. Företagen utsätts nu i allt högre grad av konkurrens, och ekonomin är öppnare. Genom att Storbritannien gick med i EU så har det uppstått problem för Nya Zeeländska företag att sälja sina jordbruksprodukter till Storbritannien som nu hellre handlar på EU-marknaden. Det har gjort av företagen nu söker nya handelsländer runt Stilla havet och i Mellanöstern. Under senare år har näringslivet breddats och industrin utvecklats. Skattenivån i Nya Zeeland är relativt låg, och för att minska budgetunderskottet har man i stället drastiskt skurit ned kostnaderna inom den sociala sektorn. År 1991/92 var inflationen bara 1% medan arbetslösheten 10%. BNP hade minskat under några år med 0,3% per år. BNP låg 1990 på 12 680 $ per invånare.



7.1 Jordbruk
Mer än hälften av Nya Zeelands areal är betesmark endast 2% åker. Inom jordbruket dominerar därför animalisk produktion. Ull, kött- och mjölkprodukter svarade 1992 för ¾ av jordbruksproduktionen och för 60 % av exportvärdet. Djur för köttproduktion bedrivs överallt i landet, på Nordön är det mest mjölkkor och merinofår på Sydön. Totalt finns ca 8,2 milj. nötkreatur och hela 57 milj. Får. Det betyder att på varje person så går det 20 får. Åkerbruket är koncentrerat till Canterbury slätten på Sydöns östkust med odling av vete, fodersäd, potatis och baljväxter. Vidare så producerar Nya Zeeland viner, som i takt med ökat internationellt rykte ökar vingårdarnas areal.
Väg invaderad av får.

7.2 Skogsbruk och fiske
Skogsbruket i landet svarade för 7% av exportinkomsterna och 3% av sysselsättningen (1990). Den ursprungliga skogen skyddas i allt större ytsträckning i nationalparker. Istället har den inplanterade montereytallen fått stor ekonomisk betydelse och virket går till den inhemska skogsindustrin, som har expanderat kraftigt. Det kommersiella fisket i Nya Zeeland har också expanderat kraftigt från 1980 då 215 000 ton tog upp ökade till 550 000 ton 1991. Export av frusen fisk har på senare år blivit en viktig inkomstkälla.

7.3 Industri
Industrialiseringen i Nya Zeeland kom först i gång på allvar efter andra världskriget. Numera sysselsätter industrin 1/5 av arbetskraften och svarar för 20% Av BNP. Drygt 2/3 av landets företag ligger på Nordön, med centrum i Auckland. Viktigast är livsmedelsföretagen med slakterier, mejerier, torrmjölksfabriker och konservfabriker. Till landets största företag hör fyra skogsföretag, som producerar sågade trävaror och pappersmassor, främst för export.

7.4 Utrikeshandel
Export: Domineras fortfarande av produkter från boskapsskötseln. Kött svarade för ca 17 % av exportinkomsterna 1991-92, mejeriprodukter för ca 16 % och ull för 6%. Skogsprodukter och fisk bidrog med 14% tillsammans.

Import: Inom importen sker en successiv förskjutning, vilket syns på den inhemska industrins utveckling. Mineral och råvaror ökar. Ca 26% av importkostnaderna 1991-92, transportmedel 15% samt maskiner och andra verkstadsprodukter har minskat ner till 24%.
Nya Zeelands viktigaste handelspartner är Australien, Japan, USA och Storbritannien.

8 Energi

Energin i Nya Zeeland kommer dels från landets ca tio värmekraftverk. Där råvaran är stenkol som bryts på Sydön, tillgångarna är väldiga men brytningen är mindre lönsam. Det bergiga och nederbördsrika Nya Zeeland har stor vattenkraftspotential; ca ¾ av elkraften kommer från vattenkraftverk. I området vid Tapuasjön i mitten på Nordön utvinns geotermisk energi, som svarar för några procent av elenergibehovet. Själv tycker jag att dom borde satsa mer på den geotermiska energin. Naturgasförekomsterna har fått allt större betydelse. Gas utvinns i Mauifältet mellan Nord- och Sydön, dels på Nordön. Gasen används bl.a. för framställning av syntetisk bensin. På flera håll utvinns även olja, i begränsad men ökande skala. Med en framgångsrik energipolitik har Nya Zeeland reducerat sitt beroende av importerad olja som 1973 svarade för 60% av hela energibehovet, 1990 för endast 25%.

9 Kommunikationer

Landets utseende har gjort att bosättningen och därmed transportnätet koncentreras till östsidan på Sydön och till kustsidorna på Nordön. Järnvägsförbindelsen omfattade 1991 drygt 4000 km, varav 1/8 var elektrificerade, vägnätet omfattade ca 92 700 km jämfört med Sverige som har 12000 km järnväg och 97 400 km landsväg. Nya Zeeland är det andra landet i världen som har flest bilar per inv. efter Canada, 539 av 1000 personer äger en bil eller liknande. Nya Zeeland är mycket beroende av sjöfart, har 13 större hamnar. De viktigaste finns i Auckland, Tauranga, Wellington, Lytteltown (utanför Christchurch) och Port Chalmers (nära Dunedin), all utvidgade och moderniserade på 1990-talet. Internationella flygplatser finns i Auckland, Wellington och Christchurch.

10 Befolkning

Nya Zeelands befolkning hade till efter andra världskriget sina rötter i främst Storbritannien men även i Tyskland, Nederländerna, Skandinavien (antalet svenskättlingar beräknas till 10 000) och Sydeuropa. Sedan har invandringen kommit ifrån Östasien, Indien och från olika delar av Polynesien. År 1986 var knappt 85% av landets invånare födda i Nya Zeeland. Den utvandring som har varit har främst gått till Australien. År 1990 hade landet 3455 000 invånare fördelade på en yta av 270 534 km 2 , vilket blir ung 13 inv. per km2 . Att jämföras med Sverige med 20 inv. per km2. Befolkningsökningen har under åren 1985-1990 ökat med 0,9% årligen. Det ger en beräknad folkmängd år 2000 på 3,7 milj. och år 2025 på 4,3 milj..
Medellivslängden i landet var 1965-1970 74 år för kvinnor och 68 år för män. 1990-1995 hade medellivslängden ökat till 79 för kvinnor och 73 för män, vid samma tid var 23% under 15 år och 11% över 65 år. Medianåldern låg på 31 år. Närmare 85% av befolkningen bor i städer. Största bostadsområdena är Auckland (885 000) och huvudstaden Wellington (324 000), båda på Nordön. På Sydön är Christchurch störst med 307 000 inv.

Huvudstaden Wellington.

12 Maoriernas ställning

12.1 Maoriernas historia
Nya Zeeland är ett ungt land, man beräknar att urinvånarna Maorierna kom till ön ungefär 800 e.kr.. Enligt maoriernas egna legender om hur dom kom till den helt isolerade ön. Kupe var en fiskare från ön Hawakiki, och en dag när han var ute och fiskade fick han napp på en jättestor bläckfisk. Han jagade jättebläckfisken tills han äntligen fått tag i den och hade dödat den så befann han sig i det smala sundet mellan öarna. Han landsteg på Sydön och seglade efter en kort vistelse upp för Nordöns västkust och slutligen hem till sitt hemland från en liten vik i på norra Auckland. Han gav viken namnet Hokianga nui a Kupe, ”Platsen från vilken Kupe återvände”. När Kupe kom hem berättade han för sitt folk om de underbara öarna. Efter en tid begav sig maorifolket iväg i en stor flotta, de följde Kupes instruktioner och nådde enligt sägnen Nya Zeelands kust efter en lång och farofylld färd. De flesta landade på Nordön där även de flesta maorier lever än idag. Den imponerande segelinsatsen på drygt 3200 km över det stormiga havet utan navigeringsinstrument har ihågkommits och lovsjungits av maoriernas skalder under seklernas gång. Men det finns fler teorier om hur dom skulle ha tagit sig dit. Att dom skulle ha varit ute på en fiskeexpedition eller färd mellan de polynesiska öarna och hamnat ur kurs. Vare sig sjöresan företagits medvetet eller ej försökte maorierna inte segla tillbaka. Dom kallade landet Aotearoa ”Det långa vita molnets land”. När Abel Tasman kom till landet 1642 och försökte gå i land utbröt mindre strider mot maorierna och några av Abel Tasmans män blev dödade, drog han sig tillbaka. Sedan dröjde det ytterligare 127 år innan James Cook upptäckte landet. Enligt en berömd kort berättelse trodde maorierna att Cooks män var något slags av övernaturligt väsen när de såg dem ro med ryggen i färdriktningen och inte som maorierna med ögonen i färdriktningen, trodde dom att dom hade ögon i nacken. Cook beskrev i sin dagbok maorierna som ett ”välbyggt, starkt och handlingskraftigt folk, något under medellängd i synnerhet männen. Deras hudfärg är mörk, de har svart hår, tunt skägg och vita tänder och de som inte har vanställt sitt ansikte med tatueringar har i allmänhet mycket vackra drag. Männen har i regel långt hår, uppsatt i en knut på hjässan. En del kvinnor framförallt de äldre, bär det löst hängande ner till skuldrorna, medan andra är kortklippta. De tycks vara vid god hälsa och många uppnår hög ålder.” Cook uppskattade maorierna till omkring 200 000, uppdelade på ett femtiotal stammar. Idag uppgår den maoriska befolkningen till 240 000 inv. knappt 10 % av befolkningen.

12.2 Försörjning och religion
Maorier utnyttjade hela ön för sin försörjning. Där jorden var bördig odlades kumara (sötpotatis), som de fört med sig. Dom fiskade mycket och plockade sötvattensmusslor. Maorierna var notoriska kannibaler som gödde upp sina offer i burar. Dom bodde i hyddor som var gjorda av material från den täta buskvegetationen. Arbetet var någorlunda rättvist fördelat på kvinnor och män.
Maorifolket tror inte på en allsmäktig gud utan på många gudar och andar. Träd, fåglar, fiskar, hus och många andra ting ansågs besjälade och måste skyddas från trolldom. Maorifolket trodde att universum utgjordes av två motsatta men kompletterande maktsfärer, som kallades tapu och noa. Harmonini universum och människans förhållande till detta var beroende av att det rådde balans mellan tapu och noa.

12.3 Familjen
Maorierna bor ...