Problem: Bakgrunden till detta arbete är att näringslivsarbetet har blivit en allt viktigare del för kommunerna i landet. Kommunerna och det lokala näringslivet är beroende av varandra fast i olika omfattningar. Detta leder till att det är viktigt för kommunerna att skapa goda förutsättningar för företagen att driva sin verksamhet och det benämns i arbetet som företagsklimat. De frågor som ligger till grund för undersökningen är: Vad är företagsklimat och vilka mätningar finns? Hur arbetar kommunerna med näringslivs- frågor? Vilka likheter och skillnader förekommer i det kommunala näringslivsarbetet? Hur aktiva eller passiva är kommunerna när det gäller näringslivsarbetet? Hur samarbetar kommunerna med det lokala näringslivet och hur samarbetar företagen med varandra?Syfte: Syftet med denna undersökning är att finna likheter och skillnader i näringslivsarbetet mellan några utvalda kommuner avseende olika faktorer. Dessutom är syftet att göra en tolkning av hur aktiva eller passiva kommunerna är avseende utvalda områden.Avgränsningar: Som utgångspunkt i undersökningen har vi valt att använda oss av de faktorer som undersöks i Svenskt näringslivs mätning av företagsklimatet. Vi har valt bort kommunala regler, osund konkurrens, tillgång på kompetent arbetskraft och infrastruktur. Istället har vi lagt till andra faktorer som vi finner intressanta och det är kommunikation och dialog, mål och måluppföljning och företagens agerande på det lokala planet. Vi har dessutom avgränsat undersökningen till att omfatta fyra värmländska kommuner, vilka är Filipstad, Forshaga, Kristinehamn och Sunne.Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden med djupintervjuer av näringslivsutvecklarna i respektive kommun.Analys/Slutsats: I undersökningen har det framkommit likheter och skillnader mellan de undersökta kommunernas näringslivsarbete. De likheter vi funnit är marknadsförsörjning, skattesats, högre utbildningsnivå och kommunens service till företagen. De skillnader som framkommit är entreprenader, nyföretagande, företagande, kommunikation och dialog, mål och måluppföljning, attityder till företagande och företagens agerande. Vi har därefter använt oss av en analysmodell där vi tolkat skillnaderna i termer av aktivitet och passivitet hos aktörerna. Det vi kommit fram till är att Filipstad och Forshaga hamnar i beroendemodellen, med vilken menas att kommunerna är förhållandevis passiva medan näringslivet är mer aktivt, medan Kristinehamn och Sunne hamnar i mobiliseringsmodellen, med vilken menas att både kommun och näringsliv är aktiva.Förslag till fortsatt forskning: I undersökningen har det framkommit en mängd intressanta områden att undersöka vidare: Hur utvärderar oc...
