Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder). Då investeringar i IS skiljer sig åt i fråga om karaktär och på grund av att det inte finns några värderingsmetoder som är bäst lämpade till alla typer av IS-investeringar, bör man välja värderingsmetod utefter situationen kring investeringen. Denna karaktäriseras av värderingens roll, beslutets omgivning, organisationens karaktär, systemets karaktär samt vilket orsak-verkan-förhållande som finns mellan investeringen och nyttan den förväntas ge.
Vi har utfört en empirisk studie för att svara på frågeställningen: hur väljs värderingsmetod för investeringar i IS? Vi har använt valet av PENG-modellen som fall för att svara på vår frågeställning. PENG-modellen saknar i sin beskrivning en definition på när den är som mest lämplig att använda. Vi började därför vår uppsats med en analys baserad på sekundärdata om i vilka situationer PENG-modellen är lämpligast att använda. Vidare har vi utgått ifrån två olika förklaringar till varför PENG-modellen valts framför andra metoder. Den ena förklaringen utgick från att valet av värderingsmetod bör avgöras av situationen kring en IS-investering.
Den andra förklaringen utgick ifrån att beslut sällan fattas ekonomiskt rationellt utan att beslut påverkas av kognitiva begränsningar och institutionella faktorer.
Vår slutsats är att situationen kring investeringen i m...
