Bokanalys Fahrenheit 451

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

På baksidan av boken i sammanfattningen lyder en notis från någon journalist antar jag, står det att författaren Ray har inslag av alkemi men det kanske inte var referat till just denna bok för i denna bok finns det ingenting som länkar eller har samband med alkemi. Jag valde boken för att jag antog att den handlade om alkemi men blev inte besviken för den var bättre än jag förväntat.

Boken utspelar sig i en period i framtiden där brandmän anlägger bränder istället för att släcka de. Detta har regeringen bestämt. Regeringen har segregerat samhället från omvärlden, information och försöker ständigt desinformera folket. Detta gör de delvis genom att kontrollerat en brandkår vars uppgift är att bränna böcker. Bokens själva huvudroll är Guy Montag, en brandman som varit sysselsatt med att bränna böcker i drygt tio år.

Det börjar med att Montag en dag på väg hem från jobbet träffar en ung flicka vid namn Clarisse. Hon är en flicka som uppmärksammar de minsta detaljerna som människor i den tiden inte hinner med för att samhällssystemet som de lever i hindrar de för att lägga märke till sådant för att de ständigt lever i stress eller dras till annat. Men efter att Montag lär känna Clarisse som introducerar hon till små detaljrika ting som löv, månen fåglar osv. börjar han finna en helt ny värld som funnits framför näsan på honom men han inte känt det. ”Har ni någonsin luktat på vissna löv? Luktar de inte som kanel? Se här. Lukta. Ja, det är faktist lite likt lukten av kanel.” sid. 27.

Montag är en vilseledd man i det instängda samhället men påminns kontinuerligt av all media som reklam att han blir lycklig om han upphandlar materiella saker. Men lyckan finner han inte och känner sig aldrig hel fastän han strävar efter att uppnå sin helhet. När han inte arbetar sitter han hemma framför de abstrakta ”TV-väggarna” med sin fru och är som hypnotiserad av den. Ett program som var populärt var ”familjen” som gjorde att folk inte tänkte för sig själva utan satt fastklistrade där. Barnen i boken var uppfostrade av TV: n och tillbringade mer tid framför den än något annat. Det var regeringen sätt att hindra människornas frågesättningar antar jag.

Clarisse som på något sätt öppnade Montag sinne för omvärlden är en flicka som anses vara osocial, det därför att hon ifrågasätter fakta och information som hon lärt sig i skolan. ”Jag är osocial, säger de. Jag passar inte in. Det är konstigt. Jag är faktiskt väldigt social. Alltsammans beror väl ändå på vad man menar med social, inte sant?” sid. 27. I den tidens skola är en duktig elev en som bara nöter in en massa information som till stor del är onödig utan att ifrågasätta lärarna. Clarisse tankesätt rubbas av på Montag, senare i boken samtidigt som han präglas allt mer av hennes tankebanor som varför saker ser ut som de gör och meningen med saker i omgivningen. Under denna tid pågick historieomskrivning precis som boken 1984. I Fahrenheit 451 var syftet med historieomskrivning att gynna den nuvarande regeringens politik. Medan bombplan flög över staden för att avfyra bomberna fjärran bort, höll regeringen folkets hat riktat mot fienden utan att ge de chanser att tänka varför kriget pågår utan det viktiga var att vilseleda de.
”Och när regeringen upptäckte hur fördelaktigt det var att låta folk läsa enbart om heta läppar och knytnävslag under bältet fullständigade den det hela med er eldslukare.” sid. 78.

Brandmännen bar på tre symboler på ärmen av deras arbetskläder. Det var siffrorna 451 som är graden då papper brinner efter måttsystemet Fahrenheit. Den andra symbolen är Fågeln Fenix som stod för det ärliga och goda i det antika Egypten. Fenix fågeln som brinner upp återföds ur askan också detta enligt egyptisk mytologi. Sen har vi salamandern som kommer från grekiskan salamandra är en ödla som kan stå emot eld, detta genom att den avsöndrar något från sina körtlar från sina porer vilket skyddar mot elden en stund. I boken ansåg brandmännen sig själva vara hjältar som förintade det onda (böckerna) med hjälp av det lydiga redskapet elden.

Vid en incident då Guy tillsammans med sina kollegor skulle anlägga en brand vägrade en kvinna gå ut ur huset och insisterade att stanna kvar och förbli aska tillsammans med hennes böcker började Montags frågeställningar trappas upp och greppa starkare tag om honom. ”Det måste finnas något i böcker, något som vi inte har en aning om, när de kan få en kvinna att stanna kvar i ett brinnande hus; det måste finnas någonting i dem.” sid. 47.

Med tidens gång börjar han öppna ögonen allt mer och se mönstren i samhället. Han ifrågasätter sin chef Beatty allt mer och tills slut är han en samhällsfara och blir en måltavla. Han väljer att ta den riskabla vägen mot systemet och mot alla odds. Montags chans mot regeringen är små men det ser ljusare ut när han umgås i hemliga kretsar där litterärt utbildade personer ingår. Han första vän från den ”andra sidan” är Faber som är en väldigt klok äldre man som kan recitera böcker helt utantill för att innehava böcker är ju bevis och olagligt men recitering finns det ingen som hindrar. Faber lär Montag att lära för sig själv och tänka fritt vilket han inte gjort under lång tid. Montag blir i början helt förbluffad men vänjer sig med tiden att han vart en mus i en labyrint som till slut hittat den rätta vägen ut. ”Och sök inte efter räddning hos en sak, person, maskin eller boksamling. Utför er del av livräddningen, och skulle ni drunkna så kan ni i alla fall dö i förvissningen om att ni hade land i sikte.” sid. 75.

Montag förstår att han valt rätt för att efter han bytt sin livsstil känner han längre inte skuldkänslor eller obehag för det han gör men för det han gjort. ”Det är fördelen med att vara döende: när man inte har någonting att förlora kan man ta vilka risker man behagar.” sid. 74. Med det citatet taget ur boken menar Montag att han varit döende och äntligen vaknat till. Montags flykt blir en såpa på tv så att folket kan vara delaktiga i jakten efter ännu en ”samhällsfara”. Guy har under bokens gång befunnit sig i ett litterärt mörker som han till slut lyckas lossa sig ifrån. Berättelsen resulterar i att Montag flyr från staden och inte långt efter ödeläggs staden i ruiner av fiendernas bombplan.

Liknande desinformation finns även i vissa av dagens samhälle som t.ex. i USA där människorna blir bombade med reklam hela tiden men kanske inte i lika utsträckning som i denna bok. Men destruktiv information förekommer ju ändå. Vissa kanaler visar ju hela tiden den svarte mannen som den farlige vilket inte är hela sanningen, vidare så finns ju McDonald’s reklamerna som säger: nu nya har vi våran nya smalare hamburgare som egentligen bara är mindre fet än vanligt men fortfarande hälsoskadlig och fet etc.


Ray Bradburys sätt att skriva tycker jag var väldigt varierande från kapitel till kapitel precis som berättarperspektivet som också hela tiden skiftar. I början hade han mer...