Solens rike av J.G. Ballard

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Solens rike – En pojkes krigsupplevelser i Kina

Titel: Solens rike
Originaltitel: Empire of the Sun
Författare: J.G. Ballard
Förlag: Wahlström & Widstrand
Utgivningsår: 1984

James Graham Ballard föddes den 18 november 1930 i Shanghai, Kina. Han levde tillsammans med sina engelska föräldrar i ett medelklasshem. Hans far skötte en textilfirma. Som barn blev han under andra världskriget fånge i ett japanskt fångläger, där han var mellan 1942-1945. Hans bok Solens rike bygger på hans upplevelser i Shanghai, Kina under andra världskriget och under hans tid som fånge i det japanska fånglägret Lunghua. Efter kriget flyttade han till England, där han studerade medicin vid Cambridge University, men efter två år gav han upp och började skriva istället. Efter ett tag gjorde han ett impulsdrag och reste till Kanada med RAF för att lära sig att flyga (RAF står för Royal Air Force), men han fortsatte med sitt skrivande och 1956 publicerade han sin första story i New Worlds, den var visserligen liten, men det var en början. Nu har han blivit en världsberömd engelsk science- fiction författare och han har givit ut flera böcker. Trots att han är känd för sina science- fiction böcker så har han även givit ut någon/några icke science-fiction böcker. Förutom Solens rike, som är baserad på hans egna krigs upplevelser i Kina, så har han även skrivit Crash, som Stephen Spielberg gjorde till film 1985, Super-Cannes, Cocaine Nights, Hello America m.fl.


Solen rike handlar om pojken Jim som lever i Shanghai, Kina med båda sina föräldrar. En dag anfaller japanerna Shanghai och Jim och hans föräldrar försöker fly, men de tappar bort varandra, så nu befinner sig Jim alldeles själv i Shanghai. Han försöker att hitta sina föräldrar, men hittar dem inte och när han inte hittar dem så försöker han ange sig själv till japanerna, men det är inte så lätt som han trodde att det skulle vara. Efter att ha vandrat på Shanghais gator ett tag, ätit den mat han har hittat och sovit på alla möjliga olika ställen så stöter han på de två amerikanarna Frank och Basie. De ger honom ett ställe att sova på och så mycket mat de kan undvara, men en dag så blir de tagna av japanerna och förda till det japanska fånglägret Lunghua.

”Jim kom fram till bunkern, ett betongfort vars skottgluggar släppte in ett svagt ljus i dess fuktiga värld. Han klättrade upp och gick över det platta taket medan han tittade bland nässlorna efter sitt flygplan. Det låg sex meter bort och hade fastnat i den rostiga taggtråden framför en gammal skyttegrav. Papperet hade slitits loss från vingarna, men balsakroppen var fortfarande hel. Han skulle just hoppa ner från bunkern, när han fick syn på ett ansikte som tittade upp på honom från skyttegraven. En fullt stridsutrustad japansk soldat satt på huk vid den nerrasade jordväggen, med geväret, packningen och markskyddet utlagt bredvid sig som om han väntade på inspektion. Inte mer än arton år gammal, med ett orörligt och månformigt ansikte, stirrade han på Jim, utan någon förvåning över att se denne lille europeiske pojke i de blå sammetsbyxorna och sidenskjortan. Jims ögon rörde sig längs skyttevärnen. Ytterligare två japanska soldater satt på en träbjälke som sköt ut ur jorden, med gevären mellan knäna. Skyttevärnet var fullt av beväpnade män. Femtio meter längre bort hukade sig en andra pluton innanför bröstvärnet till en jordbunker, medan de rökte cigarretter och läste sina brev. Bakom dem fanns grupper av andra soldater, vilkas huvuden knappt syntes bland nässlorna och de vilda sockerrören. Ett helt japanskt infanterikompani vilade sig på detta gamla slagfält, som om de rustat sig bland de döda i ett tidigare krig, som om de var andar av tidigare kamrater som stigit upp ur graven och fått nya uniformer och matransoner. De rökte på sina cigarretter, blinkade i det ovana solljuset med ansiktena vända mot höghusen i Shanghais city vars neonskyltar blinkade över de tomma risfälten. Jim såg mot jaktplanet och väntade sig att få se den döde piloten ställa sig upp i sin cockpit. En japansk sergeant gick genom det djupa gräset mellan betongbunkern och modellplanet. Hans starka ben lämnade ett gulaktigt spår efter sig. Han avslutade sin cigarrettfimp med att dra ner den sista röken i lungorna. Trots att sergeanten inte brydde sig om honom, visste Jim att han redan bestämt sig för vad han skulle göra med den här lilla pojken.” sidan 30-31.

Den unge pojken James, eller Jim som han kallas är bokens huvudperson och är i början av boken elva år gammal. Han bor i Shanghais exklusiva europeiska kvarter tillsammans med sina föräldrar. Han är väldigt fascinerad av bilar och vapen, men han är speciellt förtjust i allt som har med flygplan att göra. Han lär sig snabbt vad alla nationernas flygplan heter och vad de företräder, tack vare alla journalfilmerna han tvingas se på. Jim studerar vid en engelsk katedralskola och hans favorit ämne är religionskunskap. Jim räknar sig själv som ateist, vilket innebär att man inte tror på någon gud överhuvudtaget. Trots att Jim har bott hela sitt liv i Kina så gillar han inte kineserna. Han tycker att de är ett kallt och grymt folk. Han tycker mycket mer om japanerna, deras mod, lugn och sorgsenhet som alltid lyckades beröra honom.

Amerikanen Basie som Jim träffar på senare i boken jobbade förut som steward på Cathay Amerikalinjen, men nu bor han i ett kyffe nere i Shanghais hamn tillsammans med en annan amerikan vid namn Frank. Basie älskar att ha folk runt omkring sig som han kan befalla över och han röker för jämnan. Han är en person som ser efter de personer som han vet att han kommer ha nytta av i framtiden, och det är just därför som han gör sig vän med Jim.

Bokens tema är andra världskriget och författaren, James Ballard, har valt att skriva en bok som koncentrerar sig på när Kina, speciellt Shanghai, blev invaderat av Japan. Detta är en lite annorlunda vinkel av andra världskriget, då många böcker som handlar om det oftast handlar om Tyskland, Frankrike, Storbritannien eller USA. Hela boken är ju byggd på författarens egna upplevelser då han bodde i Shanghai och när han satt i det japanska fångläger i Lunghua. Så hela boken är nästan som någon sorts form av memoarer.

Budskapet handlar om överlevnad. När man befinner sig i en svår situation och försöker göra det bästa utav det. I detta fallet så är det ju Jim som ska försöka hålla sig vid liv efter att ha kommit bort från sina föräldrar. I och med att det är japanerna som invaderar Kina så tror man ju att det är japanerna som ska föreställa de onda medan kineserna ska föreställa de goda, men så är det inte för Jim. Han ser inte japanerna som onda utan han beundrar dem istället. Han beundrar deras mod och lugn, medan han föraktar kineserna.

Boken sträcker sig ungefär från 1941-1945 och den är sedd ur den unga pojken Jims ögon. Författaren pendlar mellan att skriva i dialog, tankemonolog och berättarform. Han använder ett språk som gör att när man börjar läsa boken undrar om man verkligen orkar ta sig igenom hela boken, men efter ett tag när man väl har kommit in i den då kan man inte sluta läsa för man vill veta vad som kommer att hända med Jim. Författaren har gjort ett riktigt skickligt jobb med själva miljöbeskrivningen och jag skulle vilja säga att det är på grund av det som man blir så fängslad av denna berättelsen. När man läser boken så kan man se allt det han beskriver för sitt inre öga och man kan nästan känna alla olika dofter som han beskriver. Det är som att man befinner sig i själva boken och är precis bredvid Jim under hela bokens gång, från när han strosar runt på Shanghais gator till när han befinner sig i krigsfångelägret i Lunghu. Detta gör att det inte spelar så stor roll att han har använt...