Skokloster

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

3. Skokloster

Skokloster är ett storslaget sagoslott vackert beläget vid Skofjärden i Mälaren. Slottet byggdas mellan åren 1654-1676 och är bland de mest välbevarade 1600-tals slott. Det räknas som ett av världens främsta barockmuseer. Då man ser på slottet kan man inte undgå att lägga märket till att den första ägaren, Carl Gustaf Wrangel som dessutom lät bygga slottet hade ett överflöd av pengar.

3.1 Carl Gustaf Wrangel
Föddes 1613 och blev 63 år gammal. Detta är namnet på den man som var byggherre och som stod för det ekonomiska då det var han som ville bygga slottet, men det var Nicodemus Tessin och Jean de la Vallée som designade och gjorde ritningar. Slottet var aldrig tänkt som en bostad utan har i stort sett stått obebott sedan det byggdas. Carl Gustaf Wrangel bodde endast några veckor i slottet under sin livstid.

Carl Gustaf Wrangel hade gjort sig riktigt rik på Sveriges krig. Han var militär, generalmajor, riksråd, fältmarskalk, riksmarskalk, ja listan kan göras lång…
1646 övertog Carl Gustaf befälet över de svenska trupperna under det trettioåriga kriget, detta efter Lennart Torstenson som tidigare fört befälet.

3.2 Lennart Torstenson

Det kan inte ha varit lätt att ta befälet efter Lennart Torstenson. Lennart var nämligen en väldigt populär man som jobbat i många år fast han varit sjuk, han var till och med så flitig i sina krig att det sägs att han varit läronästare för kung Karl X Gustaf. Men på grund av sin sjukdom tvingades denne att åka tillbaka till Sverige och ersattes av Carl Gustaf Wrangel. Lennart Torstenson avled i april 1651 han var då 48 år gammal.

Efter tre år i tjänst under kriget så avlöstes Carl Gustaf Wrangel 1638 av Karl X Gustaf.

3.3 Wrangels familj

Carl Gustaf var son till Harman Wrangel som även han var militär av Estniskt ursprung. Carl Gustafs mor hette Margareta Grip. Hans halvbror Wolmar Wrangel af Lindeberg som föddes 1641 var liksom han militär. Hans äktenskap med grevinnan Kristina af Vasaborg gjorde så att han fick jobb som ryttmästare och han blev även anställd hos den då ännu omyndige kungen Karl XI. Anledningen till dessa fina jobb var att hans fru var dotter till Gustaf II Adolfs utomäktenskapliga son Gustaf Gustafson af Vasaborg.

3.3.1 Anna Margareta von Haugwitz: (1622-1672) är namnet på den tyska adelsdam som 1640 kom att bli Carl Gustaf Wrangels fru. Enligt vissa källor fick dom 15 barn, men många av dessa avled innan dom blivit stora. 5st av dessa uppnådde en vuxen ålder och två av dom dog vid en ålder av 20.

Efter det att Carl Gustaf Wrangel dött så togs slottet omhand av släkten Brahe. Anledningen till det var att hans äldsta (överlevande) barn, dottern Margareta Juliana gifte sig med Nils Brahe.

3.4 Brahe ätten

Brahe ätten var Sveriges första grevliga ätt men man tror inte att släktens ursprung drar sig längre bak än till 1400-talet.

3.4.1 Magnus Laurensson: Han som startade ätten tros vara Magnus Laurensson vars hustru hette Johanna Torkilsdotter Brahe. Hon hade fått namnet Brahe från ett tidigare äktenskap med Knut Karlson Örnfot. (Han hade förmodligen någon anknytning till den danska Brahe ätten.) Då Magnus och Johanna fick en son (Peder Magnusson) så valde han att ta namnet Brahe. Peders son (Joakim Brahe) gifte sig med Gustav Vasas syster Margareta Eriksson.


3.4.2 Joakim blir varnad: Då Gustav Vasa friades från två år i fängelse i Danmark på grund av att Kristian II fått makten här i Sverige så flydde han till systersonen och varnade honom från att infinna sig på Kristians kröning här i Sverige. Då Joakim inte lyssnade på varningen och kom på kröningen iallafall så blev han lurad (liksom så många andra) och han blev en av de många som avrättades i Stockholms blodbad. Joakims änka gifte om sig fem år efter Joakims död med Johan av Hoya.

3.4.3 Per gör släkten högaktad: Joakims son Per Brahe fick av Erik XIV grevlig värdighet. Brahe ätten har sedan dess varit den mest högaktade grevliga ätten på Riddarhuset. Sedan 75 år tillbaka så är Brahe ätten utdöd, den sista ut var Per Magnus Brahe som dog 1930.

3.5 Hur ser slottet ut

Slottet har fyra fyravåningslängder och fyra åttakantiga hörntorn.
De drygt 50000 föremål som finns i slottet har köpts av ägarna eller givits som gåvor, arv eller krigsbyten.

3.5.1 Inredningen: Inuti är slottet som det var på 1600-talet. Vissa rum är inredda i 17 och 1800 tals stil, det är från den tiden som Brahe ätten ägde slottet.

3.5.2 Bankettsalen: (festsalen där alla de finare middagarna åts) blev aldrig riktigt klar och då timmermännen och murarna övergav den midsommaren 1676 lämnade dom kvar alla byggmaterial och verktyg.

3.5.3 Värdefulla vapen: Rustkammaren är helt orörd och där finns vapen från alla möjliga delar av världen, både krigsbyten och vapen som användes i Sverige under 16,17 och 1800talet.

3.5.4 Von Essen säljer: Förr i tiden fanns det ett nunnekloster i närheten av slottet men det revs och nu är det bara den gotiska 1200-tals kyrkan kvar. Kyrkan är en församlingskyrka. Den och slottet ägdes från 1600-talet ända in på 1930 talet av släkten Brahe. Efter det att denna släkt dött ut ägdes det i privat regi av släkten von Essen som 1967 själva sålde allting till staten. Samma år blev slottet ett statligt museum.

3.6 Varför är det kallt i slottet?

Om det är kallt inne i slottet så kan det bero på att det inte finns någon värmeanläggning där utan temperaturen inne i slottet regleras beroende på temperaturen ute. Anledningen till detta är för att föremålen inne i slottet är av många olika material och man vill inte riskera att förstöra några föremål genom att man ändrar någon temperatur. Slottets föremål sköts väldigt noga av diverse människor som ser till att alla föremål bevaras på ett bra sätt, det kommer folk som puttsar, polerar, och ja, gör allt möjligt med föremålen så att de ska kunna finnas kvar så länge som möjligt.

3.7 Utställningar nu

3.7.1 Det vackra linnet: I sommar (år 2005) ska Skoklosters besökare få bekanta sig med det som funnits i slottet från det att den första ägaren flyttat in, nämligen textilier. Vackra dukar, sängkläder, servetter och handdukar ja alla möjliga textiler som en slottsherre och slottsfru behövde. I utställningen finns det textilier från bomull till finaste damast.

3.7.1.1 Damast: Är ett vackert tyg med vackra och komplicerade mönster med rundade former, Damastväv till borddukar och servetter tillverkas av lin och bomull samt av virkos (viskos är framställt av cellulosa och det kallas även konstsilke.) Till möbeltyg däremot så innehöll damasten bomull, lin, ull eller silke.

3.7.1.2 Mönster: självklart var dessa vackra textilföremål inte helvita. Nej, det var ju fint folk som skulle använda det. Mönster fanns på i stort allt, det var mönster med de alltid lika populära blommorna, men även mönster med bilder ur ...