Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden
- en kulturbygd värd att skydda
Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i
Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och
uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden.
Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och
brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området
är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och
bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas.
Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.
Även en ökad efterfråga på permanenta hus, fritidshus och hästgårdar har märkts
i området. Detta har tillsammans med de många gånger okänsliga om-, till- och-
nybyggantioner som ständigt sker i den befintliga miljön resulterat i att det
finns ett stort behov av reglering i området.
Problemet med landsbygdsområden utan någon typ av reglering sänder signaler
till myndigheter och ansvariga om betydelsen av att stå väl förbered med
utarbetade medel för att kunna styra bebyggelseutvecklingen vid lovprövningar
mm. För att åstadkomma en förbättrad styrning används i examensarbetet
verktyget områdesbestämmelser som juridiskt bindande planinstrument.
Det övergripande syftet med examensarbetet är att pröva planinstrumentets
möjligheter att reglera dels befintlig och dels tillkommande bebyggelse.
Arbetet vill även medverka till att förtydliga och uppmärksamma de
kulturhistoriska värden som finns i Stenestadsområdet och därigenom visa på ett
behov av ökat skydd. Focus ligger dock i att upprätta ett konkret och praktiskt
användbart dokument till den vardagliga planeringen och bygglovshandläggningen.
Arbetet består av fyra skilda delar. Den första är en mer formell del där
problemfältet behandlas. Här belyses kort konflikten mellan samhällets
bevarandeintressen och exploaterings- eller utvecklingsintressen. Den andra
delen är en beskrivande del med utgångspunkt i den realistiska steds/byanalysen
och befintliga kommunala dokument. Den tredje delen kan ses som ett teoretiskt
analyskapitel där även uppsatta frågeställningar besvaras. Mot bakgrund av vad
som framkommit i tidigare kapitel föreslås ett noga förankrat planförslag med
områdesbestämmelser och efterföljande principprogram. För att inte tappa
greppet om den lokala byggnadstraditionen utgår regleringen i
områdesbestämmelserna från ett resonemang om arkitekturens tre grundpelare,
form, material och detaljer.
Efterföljande principprogram syftar till att enkelt illustrera intentionen med
områdesbestämmelserna. All reglering som görs måste få en god förankring ute i
samhället. Genom att sprida information om bygden och regleringen på ett
pedagogiskt sätt kan områdesbestämmelserna bättre uppfylla sitt syfte och
därigenom ge ett mer önskvärt resultat.
Ett viktigt problem att lösa i arbetet är att hitta en rimlig regleringsnivå
som kan accepteras av alla berörda parter. Det finns ett flertal faktorer att
ta hänsyn till vid en juridiskt bindande reglering. Inte bara landskapet och
byggnadernas kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska
beaktas, utan även en rimlighet att följa planbestämmelserna och ekonomiska
avvägande för den enskilde bör finns med.
I examensarbetet berörs situationer då alternativa medel bör användas. En av de
övergripande konklusionerna är att lagen själv, dock är den som har det sista
avgörandet. Vikten av att inte göra anspråk på regleringar som inte finns
nämnda i plan- och bygglagen framhålls därmed. En möjlig utveckling av
områdesbestämmelserna som föreslås är att de även ska omfatta åtgärder som i
dagsläget endast går att styra med Miljöbalken....
