Syftet med studien var att undersöka lärares och rektorers inställning till
Syfte:
kompetens- och skolutveckling samt att se hur kompetensutveckling bedrivs på
lokal nivå.
- Hur uppfattas kompetens- och skolutveckling av mottagarna?
Huvudfrågor:
- Hur bedrivs kompetensutveckling på lokal nivå i tre olika kommuner?
- Finns det någon föreställning om hur kompetensutveckling borde bedrivas för
att nå skolutveckling och för att lärare ska kunna utvecklas samt bedriva sitt
yrke på ett tillfredsställande sätt?
- Finns det skillnader mellan olika skolor och kommuner?
Litteraturstudier gjordes, där terminologi, historik samt forskning kring ämnet
Metod:
belystes. För den empiriska undersökningen användes strukturerade intervjuer
och dessa tolkades hermeneutiskt.
Enligt den forskning som gjorts sker optimal kompetens- och skolutveckling om
Resultat:
den initieras ur ett upplevt behov eller problem. Ibland kan denna utveckling ske
i samarbete med forskare. Resultaten i denna studie visar att teori och verklighet
stämmer överrens. Till största del är kompetensutveckling kollektiv, och syftar
främst till att stärka pedagogernas didaktiska kunskap. Vad gäller fortbildning i
ämneskunskaper sker denna mer på individuell basis. Lärarna känner att de kan
vara med och påverka kompetensutvecklingen på skolan. Skolledare och lärare i
undersökningen tycks i stort sett ha en gemensam syn på skol- och
kompetensutveckling. I och med att de har olika yrkesroller har de dock olika
perspektiv; skolledare ser mer helhet medan lärare ser utifrån sin egen
verksamhet. Enligt regeringens budgetsproposition 007 kommer två miljarder
kronor att satsas på kompetensutveckling i den svenska skolan. Utifrån detta
redovisas informanternas olika visioner om framtidens kompetens- och
skolutveckling.
Betydelse för läraryrket: Samhället förändras i allt snabbare takt. Ingen vet exakt vilka kompetenser som
kommer att krävas av individer i framtiden. Som pedagog är det då viktigt att
hela tiden medvetet f...
