Fundamentalism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Innehållsförteckning

Inledning..........................................................................1

Vart är världs religionerna på väg?.......................................2

Vilken roll har USA i mellanöstern?.......................................4


Inledning

Jag valde att göra mitt Fundamentalism arbete utifrån två stycken frågor.

Vart är religionerna på väg?
Vilken är Usa’s roll i mellanöstern?

Att jag valde att jobba med de två frågorna är för att jag tyckte att det var intressanta frågor, som jag ville ha svar på. Och jag tycker själv att jag lyckades med att få fram bra svar på dem också.

Vart är religionerna på väg?

Vart världen är på väg är svårt att förutspå, däremot kan man ha vissa teorier. Personligen tror jag att religion har mycket med under vilka omständigheter och i vilket land man lever i att göra. Tron är känd för att ge kraft och styrka åt människorna. Vissa personer eller folkslag behöver det mer än andra och den tanken bygger jag mitt resonemang på. Hur kommer det då i framtiden se ut för världen religionsmässigt?

Om vi först skulle se på hur vi har det i Sverige och andra i-länder idag kan man konstatera att de traditionella religionerna och kyrkan tappat lite av sin styrka. Detta kan bero mycket på att vi här inte behöver vår tro på samma sätt som vi kanske behövde innan. Vi har numera allt vi behöver, mat på bordet, ett hem, ett arbete osv. Egentligen har vi till och med mer än nödvändigt, saker som anses vara lyxartiklar i andra länder såsom tv, dator, dvd-spelare etc. Därför behöver vi inte förlita vår överlevnad på en Gud. Men det betyder inte att vi inte tror. I ett liv av överflöd kan en slags tomhet lätt uppstå. Inga elektriska prylar kan ge svar på existentiella frågor såsom varför vi är här på jorden eller vart vi är på väg. Därför behöver vi något som fyller tomrummet. Världen är för komplicerad för att förstå sig på och man söker därför förklaringar i en Gud, religion eller livsåskådning. Vilka livsåskådningar eller teorier vi fyller det med kommer vara olika från person till person. Det som däremot kommer att bli mer och mer gemensamt är att vi anser att alla får tycka som de vill. Ingenting är helt rätt och inte heller helt fel.

Om vi sedan skulle se på hur det står till i mellanöstern och u-länderna kan man dra slutsatsen att många lever under hemska förhållanden. Flertalet har det svårt att klara de allra viktigaste nödvändigheterna såsom mat och de lyxartiklar som vi ser som en självklarhet kan de bara drömma om. En människa som föds in i ett sånt land föds oftast också in i en viss religion (exempelvis islam). Om familjen och samhället tror starkt på en viss sak så överförs deras tankar och synsätt automatiskt på barnet. Möjligheten till egna åsikter är små för då har man kanske inte kvar stödet från familj och samhället. Istället utvecklas tron efterhand och blir starkare och starkare. Så länge det ser ut som det gör för dessa människor tror jag att fundamentalismen kommer att växa. Men sen finns ju fundamentalismen inte bara i mellanöstern och u-länderna. Man kan också finna många fundamentalistiska kristna i ett ”rikt” land som USA. Jag tror det beror mycket på att de (men också de i mellanöstern och u-länderna) känner en osäkerhet när kyrkan och de traditionella religionerna förlorat sin styrka. För att få en trygghet förlitar de sig ofta helt på sin tro och går strikt efter den. Även denna form av fundamentalism kommer att öka eftersom osäkerheten kommer att växa. Genom sin tro finner de styrka och vägledning.
Kortfattat tror jag alltså att fundamentalismen kommer att öka i mellanöstern, u-länderna och vissa delar av USA. Däremot kommer relativismen att utvecklas mer i i-länderna.

4
Vilken är Usa’s roll i mellanöstern?

USA:s roll i mellanöstern är mycket omstridd. Det finns lika många motståndare som anhängare till att USA ska ha något att säga till om på andra sidan av deras egen världs halva. Religiösa och socialistiska grupper är ofta motståndare medan liberala kapitalister är anhängare. Vad olika grupper än tycker om det, så har USA, på gott och ont, en hel del att säga till om. Nedan skall diskuteras vad.

När Storbritannien och Frankrike förlorade makten i sina kolonier, kom USA som en efterträdare i deras ställe. Främst i syfte att behålla kontrollen över olje intressena och för att hålla en stark geopolitisk ställning gentemot Sovjetunionen. Efter andra världskriget när tendensen till arabisk-nationalistiska rörelser som tog sig i uttryck i Nassers panarabiska tankar och BAATH-partiet, insåg USA att en politisk allians med Israel skulle kunna gynna dess möjligheter att kontrollera området. Den arabiska nationalismen var till sin natur antiimperialistisk och förespråkade en tredje väg där man genom närmanden till Sovjet kunde åstadkomma en större grad av självständighet. Under kalla kriget var det självklart att USA ville hålla en stark ställning främst med tanke på de stora oljefyndigheterna i området.

När andra världskriget tog slut 1945 och konsekvenserna av det kommit upp i dager, speciellt i fråga om judarnas förföljelser, bildades en opinion för att grunda en stat till judarna. 1948 bildades därför staten Israel i mellanöstern, som under den här tiden till stor del var under brittisk kontroll. Det var delvis tack vare USA:s inblandning som staten Israel kunde bildas. Under kalla kriget fungerade Israel mycket som en frontstat i kampen mot kommunismen, framförallt när de panarabiska strömningarna sökte samarbete med Sovjet. Även efter sak kommuniststaternas fall kvarstår ett nytt hot som ersätter både panarabismen och kommunismen, den muslimska fundamentalismen.

År 1979 bröt en revolution ut i Iran där den sittande Shahen störtades och en religiös ledning kom till makten. I början ansågs Ayatollorna (de religiösa ledarna) av USA som ett bättre alternativ än de sovjetstödda Mujaheddin och Tudeh-partiet. Det visade sig dock att allmänheten i USA förskräcktes av de fundamentalistiska tankarna. Man ansåg att det fanns en risk att muslimsk fundamentalism kunde även drabba USA:s allierade Saudiarabien och Egypten. Detta hindrade emellertid inte USA från att stödja ännu mer fundamentalistiska grupper i Afghanistan i kampen mot Sovjetunionen, enligt parollen: ”min fiendes fiende är min vän”.

En stor judisk befolkning i USA drev den amerikanska politiken att stödja Israel trots israelisk expansionism. Israel har i olika omgångar ockuperat territorier i sina grannländer. Bl.a. Sinai, Golan höjderna, Västbanken och
5
Gaza remsan samt södra Libanon. Även nu när Israel har dragit sig tillbaka från många ockupationszoner, anser sig Israel ha rätt att disponera över luftrummet i dessa områden. Israels ockupation av Västbanken, Gaza remsan och Golan höjderna består delvis än.

Som ett aktuellt exempel kan man se i det senaste presidentvalet att de båda kandidaterna strider om de judiska rösterna. George Bush genom att utlova krafttag i kampen mot ”USA:s fiender i Mellanöstern” och Al Gore genom att utse en judisk fundamentalist som kandidat till posten som vice president.

Ett exempel på USA:s skenbart motsägelsefulla politik i Mella...