Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer.Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begrä...
