Cigarettrök - (Tobak)

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Tobak är ett växtsläkte som tillhör potatisväxternas familj. Det finns omkring 100 olika tobaksarter varav tre används till cigarettillverkning. Dessa tre sorter heter Orienttobak, Virginiatobak och Burleytobak.

Tobaksröken innehåller cirka 4000 olika ämnen, en del är gaser andra är små partiklar. Minst 40 av dessa ämnen är cancerframkallande.


Några av ämnena i tobaksröken

Nikotin är ett gift som i ren form är en färglös lättflyktig olja som tillhör gruppen alkaloider. Alkaloider är en grupp basiska ämnen som innehåller kväve och finns i växter. De flesta alkaloider är giftiga och ger en kraftig effekt på kroppen. Nikotin finns inte bara i tobak utan även i potatis, tomater och aubergine, men i dessa växter är nikotinhalten så låg att den inte påverkar kroppen alls. Men i cigarettrök finns det däremot mer nikotin. En cigarett innehåller cirka 1 mg, fast det räcker med 0,2 mg för att känna nikotinkicken. Nikotin tas mycket lätt upp av blodet via slemhinnor i munnen och i näsan. Det tas även upp av slemhinnor i magen och genom huden. Väl inne i blodet tar sig nikotin lätt ut från blodkärlen. Ämnet passerar Blod-hjärn-barriären som håller blodet (och ämnen som finns i blodet) skilt från nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen. Det tar cirka 10 sekunder från att ett bloss är taget till nikotinet har nått nervcellerna och du känner av nikotinkicken. I hjärnans centrum för lust och olust framkallar nikotinet positiva belöningskänslor. Det påverkar också alarmcentrum vilket gör att man känner sig pigg. Nikotinet gör också blodplättarna mer klibbiga, det gör att blodet lättare klumpar sig. Risken för blodproppar är därför stor när man röker. Nikotin är beroendeframkallande.

Tjära eller tobakstjära består egentligen av flera hundra ämnen som bildas när tobaken brinner. När man röker fastnar det tjära på flimmerhåren i luftrören. Flimmerhåren fungerar som ett filter där smutspartiklar fastnar, sedan bildas slem i luftrören som samlar upp ”smutsen” och den hostas upp för att lungorna inte skall förorenas. När tjäran fastnar på flimmerhåren klibbar de ihop sig och de kan inte längre rengöra luftrören. Flimmerhårscellerna byts hela tiden ut mot nya, men i cigarettrök finns ämnen som stör nytillverkningen av flimmerhårsceller. Detta gör att lungorna inte längre skyddas av flimmerhåren, de blir
förorenade. När det inte finns några flimmerhår bildas mer slem som kan hostas upp med lite smutspartiklar, men inte alls lika effektivt som flimmerhårens ”samarbete” med slemhinnorna.

Kolmonoxid (koloxid CO) är en osynlig och luktfri gas som försämrar blodkropparnas förmåga att binda syre. Andas man in kolmonoxid tar blodet upp denna gas, till och med bättre än det tar upp syre. Kolmonoxiden sätter sig i vägen för syret, cellerna får syrebrist. Kroppens organ orkar mindre vid syrebrist. Det gör så att hjärtat jobbar snabbare för att syresätta blodet och man blir andfådd. Om man en längre tid utsätter sig för kolmonoxid i cigarettrök löper man en stor risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Cigarettrök innehåller också metallerna aluminium, zink, magnesium, kvicksilver, guld, kisel, silver, titan och koppar. Även ämnena aceton (nagellacksborttagningsmedel), arsenik (gift), kadmium (tungmetall som finns i batterier), hexamin (tändvätska), glykol (kylarvätska), ammoniak, etanol (alkohol), toluen (lösningsmedel), fenol (rengöringsmedel), vätecyanid (gas som användes för att avrätta människor i gaskammare) finns i cigarettrök.

Passiv rökning är när personer som inte röker utsätts för de luftföroreningar som bildas när andra röker. Den rök som går ut i omgivningen innehåller dubbelt så mycket partiklar och nikotin som den rökande själv drar i sig. Det...