Energi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

"All energi på vårt jordklot kommer ursprungligen från solen."

Innehållsförteckning

Text Sida

Allmänt 2

Solenergi 3

Kärnkraft 4

Fossila bränslen (olja, kol, gas och torv) 6

Biobränsle 9

Vattenkraft 10

Vindkraft 11

Jordvärme 12

Alternativa principer… 13

Mina tankar om arbetet 14

Källor 15














1
Allmänt!!!

Historia
El har funnits i samhällets tjänst i Sverige sedan 1870-talet. Den kom först som belysning vid industrier och därefter till Stockholms gator. Sedan rullade det på med löpande band i industrin och eldrivna transportfordon som tåg och tunnelbanor.

Energin finns med överallt.
ALLA processer på jorden drivs nu av energi och för det finns olika former av energibärare, olika energiformer. Den största och enda hållbara energikällan är solen, som ger oss vindkraft, vattenkraft, biobränsle, och driver jordens klimatsystem.

Energi och exergi
Vi kan omvandla och förbruka olika energiformer men vi kan aldrig förbruka energin i sig. Varje gång man omvandlar en energiform till en annan får den sämre och sämre kvalitet och tillslut försvinner energin ut i universum som värmestrålning.

Kvalitetsmåttet för energi heter EXERGI och beskriver hur stor del av energimängden som vi kan få ut nytta av (hur stor del av energin som kan omvandlas till mekaniskt arbete). Det är exergin som vi förbrukar, (slösar på) energin kan ju inte förbrukas, den bara degraderas, omvandlas till en annan energiform av lägre kvalitet.
Elektrisk energi har exergivärdet 100 %, dvs. teoretiskt kan vi få 1 kilowattimme el att utföra ett arbete på 1 kWh.

Livsviktigt
El används nästan överallt, men ett område där el är extra viktig är sjukvården. Lasertekniken och livsuppehållande utrustning som respiratorer är exempel på mycket viktiga användningsområden. Sjukhusen har egna reservsystem som träder i kraft och levererar el till den nödvändigaste utrustningen vid ett eventuellt strömavbrott. Även inom jordbruket finns sådana system för att garantera livsvillkoren för djur.

Miljö
För att minska oljeberoendet i Sverige har oljeanvändningen inom industrin och hos hushållen minskat kraftigt. Inom industrin har el ersatt fossila bränslen i många processer och flera bostäder har byggts med elvärme. Det har gjort oss mindre beroende av olja och gett oss en bättre miljö eftersom svensk el till 90 procent produceras av vattenkraft och kärnkraft, som inte ger några utsläpp till luft eller vatten.

Utveckling
Elektriciteten hittar hela tiden nya användningsområden. I framtiden kommer vi att få se flera nya tillämpningar. Vi befinner oss i informationssamhället, där nya elbaserade kommunikationssystem växer fram. Så kallade smarta hus och annat kommer som känner av individuella behov och automatiskt rättar sig därefter.
På gatorna dyker fler och fler bilar upp som helt eller delvis drivs med el. Genom solceller, som kan lagra el i batterier när solen skiner och utnyttja elenergin andra tider, kan el introduceras på avlägsna platser. Idag drivs t ex vissa fyrar på detta sätt.
2
Solenergi

Historia
Redan under antiken tog man tillvara solens strålar för uppvärmning. Ett exempel på detta är Sokrates solhus, 400 f Kr, där dagsljuset användes för att ge ett värmetillskott och lysa upp inomhus. Tekniken förutsätter inga avancerade överförings- och styrsystem, utan grundas på att huskroppen lagrar den infallande solstrålningen, och benämns därför passiv solvärme.
Dagens solfångare bygger huvudsakligen på den teknik som grundlades under
1980-talet.

Statistik
Solenergi svarade år 2000 för bara 0,04 procent, eller knappt en halv promille av världens energi. Marknaderna växer dock snabbt – med ca 20 procent per år för solvärme och över 30 procent för solceller.
Antalet hushåll i utvecklingsländer som använder solvärme för matlagning och uppvärmning har ökat till 10 miljoner, medan 1 miljon hushåll har solceller som producerar hushållsel.

Inflödet av solenergi till jorden är nästan 10 000 gånger större än hela vår nuvarande energianvändning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas. Solen står för den energi som vi kan utvinna ur vind, vatten och biobränslen, och är dessutom den ursprungliga källan till energin som finns lagrad i de fossila bränslena kol, olja, gas och torv.

Miljö
Att använda solenergin ger inga som helst utsläpp till luft, mark eller vatten.
Men landskapsbilden påverkas av solkraftverk och stora solfångarfält och det krävs planering och hänsynstagande. Även den småskaliga solkraften kräver hänsyn till arkitektur och stadsbyggnad.

Solvärmeanläggningar
Solvärme för bostäder blir allt vanligare och tekniken används alltmer. Idag finns ca 200 000 m2 solfångaryta i Sverige, varav 130 000 på byggnader.
Det har funnits solfångare på den svenska marknaden under knappt 20 år och energiutbytet har fördubblats och priset halverats.
Svenska absorbatorer säljs över hela världen. Sverige har varit ett av de ledande länderna inom medelskaliga solvärmeprojekt.
Lämpliga projekt för solvärme kan förutom enskilda småhus vara simbassänger och idrottsanläggningar samt andra anläggningar med stor varmvattenförbrukning på sommarhalvåret.

Energilagring är en viktig förutsättning för att solvärmeteknik ska kunna utvecklas i medelstor och stor skala. I Sverige har det byggts anläggningar för lagring både över dygnet och mellan säsonger.
3
Kärnkraft

Funktion
Ett kärnkraftverk är ett värmekraftverk, där vatten värms upp till ånga som genomströmmar en ångturbin. Ångturbinen driver en generator som genererar el. Värmen som krävs för ångfram-ställningen frigörs när bränslet i reaktorn, uran-235, klyvs med hjälp av kärnpartiklar, så kallade neutroner. Neutronerna träffar uranatomerna med hög hastighet, så att nya neutroner frigörs som klyver nya uranatomer i en kedjereaktion. Bränslet är inkapslat i långa bränslestavar.

I Sverige finns två typer av kärnkraftverk, kokarreaktorer och tryckvattenreaktorer. I tryckvattenreaktorn är trycket på reaktorvattnet så högt att vattnet inte kan koka. Det varma vattnet värmer en annan vattenkrets där vattnet kokar till ånga som driver ångturbinerna och generatorn.
I kokarreaktorn används samma vatten i reaktorn som i turbinerna. Båda typerna av reaktorer är kondenskraftverk, d.v.s producerar bara el. Den varma ångan från ångturbinen kyls med havsvatten i en kondensor. Havsvattnet pumpas tillbaka till havet efter kondensorn.

Bränsle
Energin till kärnkraften kommer från uran. Uranet bryts i större skala i ett 10-tal länder.
Sverige har under de senaste åren importerat uran främst från Australien, Kanada, Namibia, Ryssland och Uzbekistan. Andra stora producentländer är Kazakhstan, Niger, USA, Ukraina, Sydafrika och Kina.

Antal i Sverige
Sverige har tolv reaktorer på fyra platser, varav 11 är i drift. I Ringhals finns tre tryckvattenreaktorer och en kokarreaktor, i Forsmark tre kokarreaktorer, i Oskarshamn tre kokarreaktorer och i Barsebäck 2, en kokarreaktor.
Anläggningarna togs i drift mellan 1972 och 1985.
Barsebäck 1, stängdes den 30 november 1999.

Statistik
Kärnkraften svarar för drygt 2 procent av världens energiförsörjning. ( I statistiken står det ofta redovisat som 6 procent, men då räknar man in all den energi som går förlorad i kärnkraftverken. Endast ca en tredjedel av energin kommer till användning i form av el ). Ser man till kärnkraftens andel av elproduktionen så ligger den kring 17 procent.









4

Forts. Kärnkraft

Säkerhet på flera nivåer
Miljöutsläppen från kärnkraften är obetydliga. Diskussionen handlar mer om säkerheten, och frågor kring bränslet. Säkerheten höjs hela tiden och är idag betydligt högre än för tio år sedan.

Säkerhetsarbetet har tre syften; att förebygga fel, att motverka att fel leder till ett haveri och att lindra konsekvenserna av ett haveri.
Fem skyddsbarriärer finns:
den första är själva uranbränslet, som är i keramisk form, lika svårlöst i vatten som tegel. Den andra barriären är bränslets gastäta kapslingsrör.
Den tredje är reaktortanken av 10-15 cm tjockt stål som klarar höga tryck och höga temperaturer. Nummer fyra är inneslutningen i metertjock betong som tål mycket höga tryck. Skulle trycket ändå bli för högt sker tryckavlastning via ett filter som tar hand om radioaktiviteten. Den femte barriären är reaktorbyggnaden.

Sist men inte minst producerar kärnkraftverken radioaktivt avfall.
Sverige har idag 12 000 ton högaktivt avfall att ta hand om.
Avfallet måste förvaras och skyddas i tusentals år framöver.

Den allvarligatse och mest uppenbara faran med kärnkraften är risken för att det händer en stor olycka i ett kärnkraftverk. Olyckan i Tjernobyl 1986 orsakade enorma utsläpp av radioaktivitet inom ett mycket stort område.
Trots att endast ca 3,5 procent av reaktorns radioaktiva innehåll läckte ut måste 100.000-200.000 människor evakueras. Skadorna uppskattades till mellan 200 och 2.000 miljarder kronor.
Till och med i Sverige dröjer sig spåren efter olyckan fortfarande kvar. I de mest drabbade områdena och fisk för höga cesiumhalter, och i Gävletrakten måste var tredje skjutet rådjur kasseras.

Men även när kärnkraften fungerar "normalt” bidrar den till utsläpp av radioaktiv strålning.
Urangruvorna orsakar hälsoproblem hos de anställda och lokalbefolkningen, och brytningen lämnar efter sig stora mängder svårhanterligt avfall. Bearbetning och transport av bränslet kan ge upphov till mindre utsläpp. Sådana förekommer även då och då under själva driften av reaktorerna. Vid upparbetningsanläggningar utomlands, dit en del svensk avfall har skickats, har kontinuerliga radioaktiva utsläpp i havet ägt rum.

På sommaren då elbehovet är lågt i Sverige ställs kärnkraftverken av i omgångar för översyn, bränslebyten och säkerhetshöjande åtgärder.



5

Fossila bränslen (olja, gas, kol och torv)

Inte bra!
Vi utnyttjar fossila bränslen i stor mängd, energilager från forntiden som vi tar upp och använder i allt större grad. Utsläppen av luftföroreningar från fossila källor hotar att förändra jordens klimat och därför måste vi komma bort från vårt beroende av fossil energi. Därtill medför de en lång rad andra miljöproblem: försurning av mark och vatten, utsläpp av hälsovådliga partiklar, marknära ozon, oljeutsläpp till havs m.m.

Vad är ”det”?
Alla fossila bränslen är resterna av levande organismer, främst växter, som under årmiljonernas lopp har förvandlas till kol, olja eller naturgas. Torv har bildats på liknande sätt, om än under betydligt senare tid.

Fungerar
Fossila bränslen används i värmekraftverk. Oljan eller gasen leds via rörledningar in i pannan där den förbränns. Vid koleldning matas kolet in med transportband och förbränns antingen som pulver, eller i större bitar, beroende på panntyp. I pannan värms vatten till ånga som driver en ångturbin och en generator. Då generatorn roterar produceras el.

Användning
Industrin producerar el främst vid pappers- och massabruken, där bränslet ofta tas som spill (trädbränsle dock) från den industriella processen.
Vid fjärrvärmeanläggningarna görs el "på köpet" när fjärrvärme produceras. Här styr alltså elproduktionen av värmebehovet, vilket betyder att el inte produceras alls under den varma delen av året. Stora kraftvärmeverk finns i Västerås och i Stockholm. Båda dessa använder kol och olja. Västerås kan även elda biobränslen.

Minskar?
Sedan 1998 har flera svenska kondenskraftverk tagits ur drift. Anläggningarna har blivit olönsamma gentemot kolbaserad elproduktion i grannländerna som inte har samma miljöavgifter som de svenska. De svenska anläggningarna har investerat i dyr reningsutrustning som minskat de ekonomiska möjligheterna att konkurrera på den öppna elmarknaden.

Miljö
Fossila bränslen innehåller miljöfarliga ämnen. Vid förbränning bildas svaveldioxid och kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning av landskapet. Reningstekniken utvecklas dock hela tiden och en stor del av de farliga utsläppen kan förhindras. Naturgasen är renare än kol och olja. Gemensamt för de fossila bränslena är koldioxidutsläppen som bidrar till en ökad växthuseffekt.

Utvinningen av fossila bränslen är på många håll i världen dessutom förknippad med allvarliga sociala konflikter och brott mot mänskliga rättigheter.


6
Olja

Statistik
Olja och oljeprodukter svarar för mer än en tredjedel av världens kommersiella energianvändning. År 2002 utvanns över 4 miljarder kubikmeter (27 miljarder fat) råolja. Världens kända reserver av olja är drygt 1 000 miljarder fat. Med dagens takt i utvinningen skulle de således bara räcka i knappt 40 år.

Oljan svarar för ungefär en tredjedel av vår totala energitillförsel. Mer än hälften av oljan används för transporter. Uppvärmning är den näst största posten, medan bara 2 procent används till elproduktion.

Import
Sverige importerar olja mest från Norge, Danmark och Storbritannien, som alla utvinner olja i Nordsjön.
Betydande mängder importeras också från Iran, Ryssland, och Venezuela.

Jakt
Det pågår en frenetisk jakt på nya oljetillgångar världen över.
Ofantliga belopp investeras i prospektering, borrtorn och oljeledningar för att transportera det ”svarta guldet” till marknaden. Bara i Afrika beräknar man att företag och stater kommer att investera närmare 400 miljarder kronor i oljeindustrin under detta årtionde.

Fossilgas

Statistik
Fossilgas svarar för en fjärdedel av världens kommersiella energianvändning.
År 2002 utvanns 2 528 miljarder kubikmeter gas. Världens kända reserver är knappt
155 000 miljarder kubikmeter.

Europa (inklusive f.d. Sovjetunionen) är den största producenten med en andel nära 40 %. Nordamerika är tvåa med 30 %. Asien och Mellanöstern producerar 10 % vardera, medan Latinamerika och Afrika står för lika mycket tillsammans.

Gasol och naturgas
Två typer av fossilgas används i större skala i Sverige: gasol och så kallad ”naturgas”.
Gasolen kommer främst från oljefälten i Nordsjön, även utvinns också från processer i raffinaderier. Gasolanvändningen ligger kring 1 %.

Miljö
Om gas användningen byggs ut kommer den att kunna ersätta biobränslen, och i så fall leder omställningen till kraftigt ökade koldioxidutsläpp.

Jämfört med kol och olja ger förbränningen av fossilgas mindre miljöpåverkan.
7
Kol

Statistik
Kol svarar för en fjärdedel av världens kommersiella energi- användning.
År 2002 utvanns 3 661 miljarder ton kol.
I Sverige ligger energiförbruknings nivån under 5 procent.

Användning
I Sverige används kol och koks främst i den metallurgiska industrin. Mindre mängder kol används för kraftvärmeproduktion.
Kol importeras bl.a. från Australien, Kina, Polen och Venezuela.

Miljö
Utvinningen av kol medför alltid svåra miljöproblem, särskilt när den sker i dagbrott. Stora mängder material som ligger ovanpå kolet måste då sprängas bort och deponeras i näraliggande områden. Beroende på bergarter kan detta avfall läcka svavelsyra som löser ut giftiga tungmetaller och andra ämnen som förorenar dricksvatten och naturmiljöer. Koldamm från brytningen kan förorena stora områden kring gruvorna.

Brytningen i sig skapar stora hål i naturen, och beroende på var kolfyndigheterna ligger kan många människor tvingas flytta.

Om kolet istället bryts under jord ökar arbetsmiljöriskerna. Bara i Kinas kolgruvor omkom, enligt officiell statistik, 6 702 gruvarbetare under 2003.

Torv

Vad är torv?
Torv är mer eller mindre nedbrutet material som ansamlats i fuktig miljö. Pga. syrebrist bryts det organiska materialet inte ner helt av de aktiva mikroorganismerna. Den största delen av torven utgörs av två typer av vitmossa, Sphagnum fuscum och Sphagnum apicuátum.

Torv bildas främst i mossar och myrar men tillväxthastigheten är inte så stor.
I höjdled växer torven ungefär 0,5 mm/år, mer växer den i sidled, nämligen upp till 10 cm/år.

Miljö
På grund av de mycket negativa natur- och miljökonsekvenserna av både brytning och eldning av torv kan torv heller aldrig komma att spela någon större roll som energiråvara. Biobränsle har en avsevärt högre potential utan att orsaka samma problem.

Torv medför utsläpp av växthusgaser.
Torven svarar bara för ca 0,5 % av Sveriges totala energitillförsel, men orsakar
ca 2 % av de samlade växthusgasutsläppen. Om torven ersattes med förnybara biobränslen skulle halva Sveriges klimatåtagande redan vara avklarat.
8
Biobränsle

Statistik
Biobränslen står, tillsammans med avfall (som till största delen också är biologiskt material), för ungefär 11 procent av världens totala energitillförsel.
Biobränslen står för ungefär 20 procent av Sveriges energiförbrukning, och hela
60 procent av landets fjärrvärme kommer från biobränslen.

I utvecklingsländerna svarar biobränslena för ungefär en fjärdedel av energin. I vissa länder ligger siffran över 90 procent.
I Sverige är användningen av biobränslen betydligt högre än genomsnittet. Och den ökar snabbt – tillförseln har fördubblats sedan början av 80-talet.

Mycket av biobränslena skördas och utnyttjas lokalt, och särskilt i utvecklingsländer även utanför den formella ekonomin. Alla siffror över användningen betraktas därför som osäker, och biobränslen räknas ofta inte in i sammanställningar av den globala energianvändningen.

Vad är biobränsle?
Biobränslena är förnybara och bidrar inte till växthuseffekten som de fossila bränslena.
Biobränsle är ett samlat namn för bränslen från växtriket som trädbränslen, energiskog, åkergrödor och biprodukter från industrin, främst träindustrin samt pappers- och massaindustrin.

Miljö
Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen så ger biobränslen i princip inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den koldioxid som bildas när man bränner ved ingår i ett kretslopp. Ett dött träd som förmultnar i skogen ger upphov till samma mängd koldioxid som om veden bränns i en kamin eller ett kraftverk. Men så länge trädet ersätts av ett nytt, eller av motsvarande mängd andra växter, så binds lika mycket koldioxid i den nya biomassan.

Men användningen av biobränslen är inte problemfri. Småskalig vedeldning kan ge upphov till ganska stora utsläpp av bland annat kolväten, men i de stora och moderna anläggningar som till största delen skulle svara för en ökad användning kan dessa problem hanteras.

Användning och placering
Biobränslen används mycket i värmeverk, som levererar värme till fjärrvärmesystemen i våra tätorter. Det finns också kraftvärmeverk som producerar el och fjärrvärme. Detta görs med anläggningar som eldar bränslet i form av flis, i hoppressade pellets, spån eller pulver.
El- och värmeproducerande anläggningar finns på 38 orter.
På 25 platser används biobränslen t.ex. i Växjö, Östersund, Nyköping, Eskilstuna, Skellefteå, Borås, Enköping och Karlstad.

9
Vattenkraft

Vattenkraften står för ca 15 procent av Sveriges energitillförsel och hälften av vår elproduktion. I vissa länder är vattenkraften den i stort sett enda källan till elektricitet – 24 länder producerar mer än 90 procent av sin el med vattenkraft.

Funktion
Ett vattenkraftverk utnyttjar höjdskillnaden mellan två vattennivåer.
Vatten från den högre nivån strömmar genom en turbin som börjar rotera. Turbinen driver en generator som omvandlar vattnets energi till elektricitet. I en transformator ökas spänningen i elektriciteten så att den kan transporteras ut på ledningar över hela landet.
El kan inte lagras.
Däremot kan vattnet som skapar elenergin lagras.
Det finns mycket vatten på våren och försommaren då snön smälter och mindre vatten under hösten när det regnar. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion.

Historia
Människan har använt vattenhjul i Sydeuropa och Kina i mer än 2000 år. I Sverige kom rätten att bygga vattenkvarnar på 1200-talet.
Sveriges första vattenkraftverk kom tre år senare i Viskan.
När vi nu kunde producera och transportera el längre sträckor från vattendragen ökade vattenkraften snabbt i användning och har blivit grunden för vår elproduktion.
I Sverige finns idag ca 1200 vattenkraftverk. Det fanns som flest kraftverk i Sverige vid mitten av 1950-talet. Då fanns ca 4000. Därefter började många av kraftverken läggas ned.

Miljö
Vattenkraft är bra för att den är förnybar och för att inga hälsoproblem uppstår vid användning och drift av vattenkraftverken. Men utbyggnaden av vattenkraften i Sverige har haft ett högt pris för miljön.
Det kan ge stora skador på djuren, växterna och landskapsbilden.
Av de tolv norrländska storälvarna återstår idag endast fyra som kan visa oss hur ett ursprungligt svenskt älvlandskap, med sitt djur- och växtliv, ser ut.
Riksdagen beslutade 1977 att skydda dessa fyra älvar från utbyggnad.

De mänskliga konsekvenserna av stora dammbyggen har varit förödandeför folk i hela världen.
Minst 30 miljoner, och kanske ända upp till 60 miljoner människor har förflyttats från sina hem för att ge plats åt dammar. De flesta av dem bor i tredje världen, och få av dem har haft möjlighet att återskapa sina tidigare levnadsvillkor.
Också för fiskar kan dammarna vara ett problem.
Dammarna förhindrar de fiskar som vandrar till sina lekplatser uppströms. Detta går att åtgärda med fisktrappor som gör att fiskarna kan vandra förbi kraftverket på väg uppströms.
10
Vindkraft

En miljövänlig energikälla
Kraften från vinden kommer egentligen från solen. Solen värmer luften och när den varma luften sedan stiger uppåt fylls utrymmet under med kallare luft. Det är det som gör att det börjar blåsa. När vindarna sedan blåser mot ett vindkraftverk börjar bladen, som ser ut ungefär som en propeller, att snurra. Bladen är kopplade till en generator som omvandlar rörelse till el.
Vind kan inte lagras på samma sätt som vatten till vattenkraften. Vindkraften kan bara utnyttjas samtidigt som det blåser. Dagar då det blåser bra kan vindkraften gå för fullt så att en del vatten i magasinen kan sparas.
Hälsa & säkerhet
Vindkraftverken åstadkommer visst buller. Det finns ett säkerhetsavstånd för vindkraftverk på 350 meter. Skuggning från vingarna är också en effekt för närboende. TV, radio, radar och andra kommunikationssystem kan ibland störas av vindkraftverk.
Miljö
Vindkraften är mycket miljöanpassad. Den ger inga utsläpp och förbrukar inga resurser förutom materialet i konstruktionerna. De kan dock helt avlägsnas och återvinnas som skrot.
Varken vilda eller tama däggdjur störs. Men man har märkt att fåglar kan bli skrämda av vindkraftverken, beroende på art.
Placering
Vindkraften har många fördelar från miljösynpunkt – råvaran är förnybar och kräver inga ingrepp i miljön och inga råvarutransporter, den orsakar inga miljöskadliga utsläpp.
Men det finns också vissa problem från naturvårdssynpunkt, t ex:
• störningar av djurliv under verkens montering
• risk för ökat antal fågelkollisioner
• effekter på landskapsbilden
• bullerstörningar
Krav på rätt placering
SNF har nyligen fastställt nya kriterier för Bra Miljöval elleveranser. När det gäller vindkraft ställs ett antal villkor som gäller lokaliseringen för att undvika negativa konsekvenser för naturen.
Vindkraftverk får enligt kriterierna inte vara anlagda i:
• nationalparker
• naturreservat
• marina reservat
• våtmarksområde skyddat enligt Ramsar-konventionen
• Natura 2000-områden
• fågel- och sälskyddsområden
• område som är viktig fågelsträcklokal eller fågelrastplats
• Viktiga lek- och yngelplatser för fisk
De flesta verken finns på Öland, Gotland och kusterna i södra Sverige. 11
Jordvärme

Vad är jordvärme?
Jordvärme är, som namnet avslöjar, värme från jordens inre.
Värmen är resultatet av radioaktivt sönderfall. I strikt mening är jordvärme ingen förnybar energikälla, men på samma sätt som solenergin kommer den i ett mänskligt tidsperspektiv att kunna nyttjas ”för evigt”.

Var finns det?
Jordvärme finns överallt, men är mest tillgänglig i vulkaniska områden. Sydamerikas västkust och Riftdalen i Östafrika har de bästa förutsättningarna för att utnyttja jordvärmen.

Användning
Som energikälla används den enklast för uppvärmning, genom att vatten som hettats upp under jorden leds i värmeledningar.
På Island sker 80 procent av uppvärmningen med jordvärme.

Men jordvärmen används även för att producera elektricitet. Sådana anläggningar finns i 21 länder, och flertalet ligger i länder i Syd.
Sammanlagt förser de 60 miljoner människor med ström.

Jordvärmen kallas på ett mer tekniskt språk för geotermisk energi.


12
Alternativa principer för el-framställning och utveckling

Det framtida uthålliga energisystemet innehåller tekniker, som idag inte har mognat helt, både för elproduktion och elanvändning. Det handlar både om alternativa principer för el-framställning och utveckling av idag mer känd teknik.

En gasturbin är en jetmotor som istället för att driva ett fordon står stilla och producerar el via en generator. Den är en typ av kraftturbin som arbetar med luft och gas (ofta naturgas eller finfördelad olja) med hög temperatur. Förbränningsgaserna från gas/luftblandningen passerar med stor hastighet turbinen som driver generatorn. Gasturbiner kan ingå i vanliga kraftanläggningar med ångturbiner i s.k. kombikraftverk med högt elutbyte.
Gasturbiner används redan i stor utsträckning, i Sverige dock mest som reservaggregat och vid mycket högt elbehov i landet. Framtidens gasturbiner kan drivas med alternativa bränslen som t ex gas producerad med biobränslen. De kan också få ut betydligt mer el t ex genom att använda fuktig luft, s k evaporativ teknik, eller genom att använda andra material som tål högre belastningar.

Bränslecellen fungerar som ett vanligt bilbatteri där kemiskt bunden energi omvandlas direkt till el. Ett bränsle som innehåller vätgas tillförs bränslecellens ena "batteripol" medan syrgas tillförs den andra. Kemiska reaktioner gör att polerna får olika laddning så att en elektrisk ström uppstår. Tekniken är mycket miljövänlig och utvecklas snabbt, t ex i Japan. Några bränsleceller har byggts i Sverige. Genom att kombinera flera celler kan större anläggningar byggas. Brän...