Bakgrund: Sportögonblick förmedlade genom TV-mediet berör och kan ge många oförglömliga upplevelser. Sport kan vara synonymt med spänning och dramatik eller enbart tjäna som underhållning. Genom TV-utsändningar från olika sportevenemang har miljontals tittare världen över kommit i åtnjutande av idrottsprestationer av yttersta världsklass. TV-utsänd sport får ofta höga tittarsiffror, så även i Sverige. Priserna på sändningsrättigheter kopplade till sport har under det senaste decenniet stigit kraftigt, mycket till följd av en allt större konkurrens mellan olika TV-bolag, både internationellt och i Sverige. Prisutvecklingen är också ett resultat av den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigheter, där idrottsorganisationer och rättighetsbolag, som äger de ursprungliga rättigheterna, har lärt sig att utnyttja sin marknadsmakt. Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera TV-marknaden när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. Detta görs utifrån en spelteoretisk ansats, i form av Robert Axelrods samarbetsteori, som bygger på studier av upprepade spel av fångarnas dilemma. Tesen är att olika TV-bolag genom en implicit form av samarbete, som går ut på att TV-bolagen i framtiden enbart bjuder på de sändningsrättigheter de har idag, skulle kunna motverka de negativa effekter som den monopolsituation som finns i försäljningsledet av sändningsrättigeter genererar, på ett sådant sätt att priset på rättigheterna sjunker till en nivå som ligger närmare marginalkostnaden för produktion. Metod: Uppsatsen utgår från Robert Axelrods samarbetsteori, som har använts i en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt vetenskapsideal som utgångspunkt. Referensramen bygger på redan befintlig teori, som appliceras på en problemställning, vilket gör att uppsatsen är deduktiv till sin karaktär. Material har inhämtats med hjälp av litteratur, tidningar och Internet, och har därtill kompletterats med kortare intervjuer med företrädare för de studerade TV-kanalerna på den svenska marknaden. Resultat: Resultatet visar att det kan vara rationellt för TV-kanaler att samarbeta när det gäller sändningsrättigheter kopplade till sportevenemang. En absolut förutsättning för att uppnå ömsesidigt samarbete är att diskonteringsfaktorn är tillräckligt hög och att parterna kan lägga eventuell avundsjuka därhän. Men det finns problem, om parterna till exempel värderar sina egna rättigheter betydligt lägre än konkurrenternas. Om de exploaterar motståndaren och denne svarar med ett motavhopp, verkar motavhoppet inte avskräckande. Detta försvårar möjligheterna att uppnå ömsesidigt samarbete. Det är svårt att uttala sig om förutsättningarna för samarbete på den svenska marknaden, då vi inte vet exakt hur parterna värderar olika rättigheter. En listning av rättigheter inverkar negativt på möjligheterna att nå ömsesidigt samarbete mellan vissa TV-kanaler, eftersom den omintetgör vissa kanalers möjligheter att utöva vedergällning. Samtidigt ökar dock möjligheterna till ömsesidigt samarb...
