Spelarkontrakt i balansräkningen - en granskning av ekonomikriterierna i elitlicensen gällande värdering och redovisning av spelartillgångar

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund och problem: I och med införandet av elitlicensen 2002 har svenska elitfotbollsföreningar fått ökade krav på sin ekonomi. Om en förening uppvisar ett negativt eget kapital vid årsbokslutet kan detta innebära tvångsdegradering en division. Då det egna kapitalet till stor del är beroende av hur föreningens tillgångar och skulder värderas är det viktigt att visa dessa på ett så riktigt sätt som möjligt. Då fotbollsföreningarnas viktigaste tillgång är dess spelartrupp uppkommer frågan hur och till vilket värde dessa spelartrupper ska redovisas i balansräkningen. Denna fråga är mycket prekär då en felaktig värdering och redovisning påverkar det egna kapitalet som i sin tur ligger till grund för huruvida en förening beviljas elitlicens. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utröna hur väl elitlicensens ekonomikriterier rörande värdering och redovisning av spelartillgångar fungerar. Vidare ska en diskussion kring eventuella förbättringar av elitlicensens värderingsregler föras. Metod: Undersökningsmetoden som valts för uppsatsen är av kvalitativ karaktär där intervjuer, dels personliga dels via telefon, använts som undersökningsinstrument. Det empiriska materialet har analyserats utifrån den teoretiska referensramen. Analys och slutsatser: De regler som finns i elitlicensens ekonomikriterier gällande värdering och redovisning har i sig inte gett upphov till några större problem för föreningarna. Det som gett upphov till problem är det som inte anges i elitlicensen. Det saknas tydliga regler för hur transaktioner med externa spelarbolag ska redovisas. Hade ett tydligare regelverk funnits är det möjligt att Örebro SK kunnat undvika tvångsdegradering. Vidare anser vi att reglerna kring upprättande av kontrollbalansräkningar bör förbättras. Det är i dagsläget inte tillåtet att värdera spelarna på annat sätt i kontrollbalansräkningen än vad som gjorts i den ordinarie balansräkningen. Detta är något vi anser skulle behöva förändras. Ett tänkbart sätt att göra detta är att använda sig av den modell för värdering av humankapital som återfinns i uppsatsen. Förslag till fortsatta studier: Vi anser efter genomförandet av denna uppsats att det skulle vara av intresse att göra en mer djup...