Bakgrund: Ett flertal modeller har tagits fram för att undersöka sambandet mellan risk och avkastning. En av dessa modeller är Capital Asset Pricing Model (CAPM) som sedan dess introduktion av Sharpe 1964 har kommit att tillämpas flitigt över hela världen. För att en avkastning skall kunna räknas fram krävs det att man först beräknar en s.k. riskvariabel, mätt som ß-värde. Då den svenska aktiemarknaden är indelad i olika branschindex, kan ett ß-värde räknas fram för varje enskilt index, och därmed också den kommande avkastningen för resp. index.
Syfte: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt. Dels syftar studien till att undersöka huruvida CAPM ger en rättvisande bild av avkastningen för de olika branschindexen på Stockholmsbörsen och vilka eventuella faktorer som påverkar denna. Studien syftar även till att undersöka hur CAPM förhåller sig till börsens upp- respektive nedgång. Resultaten jämförs mellan Affärsvärldens olika branschindex och dess Generalindex.
Tillvägagångssätt: Efter framarbetande av dataunderlag för de nio olika branschindex samt Affärsvärldens generalindex för perioden 1998-2002, har risk i form av ß-värde, den riskfria räntan, riskpremien samt den estimerade avkastningen för varje branschindex kunnat räknas fram. Analys i form av beräkningar har sedan gjorts med hjälp av dataprogrammen Excel och SPSS.
Resultat: Perioden har påverkats starkt av kraftiga upp- resp. nedgångar. Detta resulterar i att ett historiskt ß-värde för perioden ger mer stabila värden, i jämförelse med ett 12-månaders glidande ß-värde. Den estimerade och den faktiska avkastningen har för perioden skiljt sig åt. De kraftiga upp- resp. nedgångarna har lett till att det estimerade avkastningskravet varit underpredicerats för hela perioden. Dock har ett samband kunnat utläsas mellan risken för de enskilda branschindexen och deras avkastningar.
Regressionsanalysen visar att ett framräknat historiskt ß-värde och dess estimerade avkastning har ett starkt samband. Telekommunikation, IT, och Tjänster är de index som har de klaraste sambanden mellan risk och avkastning och de högsta förklaringsgraderna, medan Finans, Konsumentvaror, och Råvaror är de index som har lägst förklaringsgrader. Det framräknade ß-värdet och den faktiska avkastninge...
